Skip to content

Personer bakom hedersbrott tidigare brottsbelastade - "har kriminella värderingar"

Forskningsledare Jenny Yourstone. Foto: Heinz Angermayr

Personer som är dömda för hedersvåld har ofta ett digert kriminalregister med våldsbrott. De är också äldre jämfört med andra grupper av kriminella och har mer psykiska besvär. Det visar en ny studie från Kriminalvården.

 

- Vanliga föreställningar om den här gruppen är att de är som vem som helst. Men så är det inte, utan den här gruppen har begått mer brott än vad vi kanske trott tidigare, säger forskningsledaren Jenny Yourstone, till Sveriges Radio.

Enligt Kriminalvården finns det fortfarande begränsat med forskning om gärningspersonerna bakom hedersvåld och hedersförtryck.

Nu har man gjort en egen forskningsstudie där man har jämfört hedersvåldsdömda med normalbefolkningen och med andra grupper av våldsbrottsdömda. 

De flesta är män
Kriminalvården konstaterar bland annat att de flesta är män och att över 90 procent är tidigare misstänkta för brott. Över hälften är lagförda tidigare och då i stor utsträckning för våldsbrott.

Det innebär att gruppen är betydligt mer brottsbelastad än andra grupper och mer än vad man tidigare har känt till.

Agerar ut genom våld
Jenny Yourstone pekar också på att gruppen har "kriminella värderingar och normer som de kan agera ut - genom kanske våld eller i annan typ av kriminalitet".

Gärningsmännens genomsnittsålder ligger på 41 år vilket är en högre gemomsnittsålder jämfört med andra dömda och de har i genomsnitt bott i Sverige i 14 år.

Många har dessutom sökt vård för både fysiska och psykiska besvär.

- Var tredje person har någon form av diagnos från öppen- eller slutenvård. Dessa är oftast stressrelaterade. Det kan handla om allt ifrån anpassningsstörning till ångestsyndrom, säger Jenny Yourstone.

"Kunna svenska språket"
Hon anser också att Kriminalvården behöver "tänka lite mera individuellt" när det gäller förebyggande arbete och vård.

- Det kan till exempel vara viktigt att kunna svenska språket för att kunna ta del av svenska samhället och ta del av andra normer och värderingar, säger hon till Sveriges Radio.

Forskarna har tittat på alla domar för drygt sex tusen våldsbrottdömda som avtjänade ett straff den 1 mars 2016.

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Detta kommer bara att bli värre.

Kan man då se ett samband mellan importerad hederskultur och brottslighet?

Jag är kanske språkligt överkänslig, men jag reagerar på "kriminella värderingar".
"värderingar" är "personliga uppfattningar" eller "grundläggande åsikter" (svensk ordbok).
Om vi skiver under på åsiktsfrihet, vilket tillhör grunderna för ett demokratiskt samhälle, kan en uppfattning eller åsikt inte vara kriminell. Att kalla någons värderingar för kriminella är bara ett annat sätt att säga "tankebrott".
I ett demokratiskt rättssamhälle är enbart handlingar kriminella.

Jag tror att du tolkar uttrycket fel - antingen så gör du det omedvetet eller medvetet för att du vill göra någon slags poäng av "tankebrott" a lá 1984.

Jag tror att uttrycket skall tolkas som "värderingar som leder till kriminellt beteende", exempelvis värderingen att det är acceptabelt att slå sina barn. Den värderingen kan ju leda till kriminalitet, nämligen att man slår sina barn. DET är ju kriminellt, men värderingen att det är okej att slå sina barn är inte kriminell, det är faktiskt fullt acceptabelt att ANSE att det är okej, men det är inte okej.

Det är naturligtvis inte uppfattningen/åsikten/värderingen i SIG so är kriminell, utan det beteende den möjliggör.

Som jag sa, jag kanske är språkligt överkänslig, men jag tycker det obehagligt när man i juridiska sammanhang uttrycker sig så slarvigt. Jag misstänker att uttalar man sig om "kriminella värderingar" så börjar man förr eller senare också tänka på det viset. Och det handlar i dagens sverige knappast om några akademiska sofismer. Se bara alla underliga åtal enligt HMF-lagen för de mest banala saker.

Frågan är väl om denna företeelse behöver forskas om i Sverige. Det torde räcka med att ta del av de otaliga rapporter som finns gällande hedersvåld i de länder / de kulturer som berörs. Kort sagt är det en företeelse, denna gång negativ, som följer av idén om " mulikulti".

Vore det inte lämpligt i sammanhanget att poängtera att dessa kriminella är till nästan 100 % muhammedaner?

Eller har jag helt missbedömt samhällsanalysen?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.