Skip to content

"Nämndemännen är viktiga för rättsväsendet - skärp kontrollen så att de oseriösa försvinner"

DEBATT - av Per-Ola Larsson, fd avdelningsdirektör vid Skatteverket och nämndeman

 

Det känns tungt att vara nämndeman idag. Kalla Faktas avslöjande i TV4 är Skrämmande (Dagens Juridik 2018-06-04).

I programmet uppgavs att nämndemän får utbildning före tjänstgöring. Det stämmer inte. Det enda kravet på en vald nämndeman är att hen avlägger den förpliktande domareden. Jag har valts till nämndeman tre gånger

  • 1968 i Stockholms Tingsrätt
  • 1976 i Svea Hovrätt
  • 2014 i Stockholms Tingsrätt

Inte vid något tillfälle har jag fått någon utbildning innan jag satte mej vid domarbordet.

En annan sak är att Moderaterna - som 1968 nominerade mig som nämndeman - något halvår senare anordnade en kurs “Att vara nämndeman”: tio kvällar under ledning av rådmannen Curt Böre, en mycket lärorik kurs.

Cirka ett och ett halvt år efter år 2014 års val anordnade Domstolsverket en föreläsning för ett par hundra nämndemän - en synnerligen undermålig utbildning.

En nyordning kan bli utformad på följande sätt: Före nästa års val av nämndemän anordnar Domstolsverket en utbildning för de nominerade kandidaterna av samma typ som (M) anordnade 1968. De kandidater som därefter anser att de kan tjänstgöra som nämndemän och vill lämna korrekta uppgifter till sin domstol kan väljas.

Därefter bör det ankomma på domstolarna att regelbundet anordna seminarier för nämndemännen för att analysera domar och vad som skett med domar som överklagats, m.m.

För att motverka den skandal som nu har avslöjats måste domstolarna skärpa sin kontroll av oseriösa nämndemän.

Jag har aldrig träffat någon nämndeman som tjänar 72 000 kronor i månaden. Kanske domstolen måste begära kvitto från en arbetsgivare om att hen verkligen har betalat ut den uppgivna orimliga lönen. Kanske domstolen också kan begära utdrag från Skatteverket ur en nämndemans deklaration.

Nämndemannainstitutionen är viktig för rättsväsendet. Därför behövs en skärpning både från nämndemän, partier och domstolar.

 

 

 

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

16 comments

När det gäller nämndemannen måste man ställa många krav på "henom", som inte uppfylls av "hennasas" kompetens. Skriva riktig svenska behövs inte, eftersom domaren skriver åt nämndemännen. Det finns egentligen bara en lösning: avskaffa nämndemännen, precis som andra medeltida företeelser som brotten häxeri och hädelse.

En annan variant är att plocka av nämndemännen deras inflytande över domen och enbart fungera som samhällsvittnen som deltar i förhandlingen och läser igenom domen så de kan tycka till om den förefaller utformad enligt allmänt rättsmedvetande och kan vittna till allmänheten om hur dömande går till och på vilka grunder.

Överläggningen är hemlig. Ändå har det förekommit att nämndemän blajat om vad som sagts.

Frågan är VAD i överläggningen som är hemligt. Det kan INTE vara ALLT. Vore det allt, skulle även själva domslutet vara hemligt, eftersom domslutet fastställs vid överläggningen.

Allt är hemligt utom det som står i domslutet. Det är rätten överens om. Eventuella skiljaktiga meningar skrivs av den skiljaktige.

"Allt är hemligt utom det som står i domslutet", skriver I. Detta är en orimlig ståndpunkt. Om "domslutet" ersätts med "domen", blir det något bättre, men ändå inte bra. Det som inte får yppas är vad enskilda ledamöter har sagt under överläggningen. Syftet är att möjliggöra ett fritt meningsutbyte. Detta syfte verkar glömmas bort, vilket gör att sekretessen ofta missbrukas till att dölja saker som (någon av) parterna borde få veta. Alla resultat av överläggningen måste få offentliggöras, bara det inte framkommer vem som har sagt vad.

Ett exempel på detta missbruk fick jag vid en kort diskussion med Krister Thelin. I sin bok Sverige som rättsstat skriver han på s. 131: "Och vid en kollegial sammansättning finns ju flera domare som författare, och resultatet kan dölja mödosamt hopsnickrade kompromisser där ord har vägts på guldvåg."

När jag påpekade för honom att parterna bör få veta mellan vilka ståndpunkter det har kompromissats, svarade han att det skulle strida mot tystnadsplikten. Men tystnadsplikten får inte tas som förevändning för att dölja väsentlig information för parterna. Dessa har rätt att få veta skälen för de olika ståndpunkter som framkommit och varför kompromissen blev vad den blev. Detta kan meddelas utan att någonting avslöjas av vad enskilda ledamöter har sagt.

Att en hög jurist uttrycker en sådan uppfattning som Thelin, tyder på att våra domare inte har vederbörlig respekt för allvaret i ämbetsutövningen.

Förslaget av Anton den värste tors, 2018-06-07 21:31 är utmärkt. Det innebär att nämndemännen ersätts av kontrollanter (medborgarvittnen). Det ger allmänheten bättre kontroll över rättskipningen än vid nuvarande system där nämndemännen i praktiken är domstolens gisslan. Kontrollanterna kan t.ex. informera parterna när de domskäl som domstolen låtit skriva ut inte stämmer med "de skäl som bestämt utgången" (cit. från FPL)

En annan möjlighet till insyn och kontroll är mitt förlag i artikeln http://www.dagensjuridik.se/2018/05/kritik-mot-domskal-traffar-rattssyst....

Sekretessen för vad som förekommit vid överläggningen är absolut. Det blir alltså inte mindre sekretess för att man anonymiserar uppgifterna.

De överväganden som domstolen gjort ska stå i domskälen för alla att läsa. Om de inte gör det är det dåligt, men det betyder inte att man får bryta mot sekretessen.

Ja, man får förstås inte citera eller referera det som sagts vid överläggningen, även om det anonymiseras. Skulle något yttrande läcka ut kan det vara början till ytterligare läckage.

Men överläggningens RESULTAT får inte hållas hemligt. Allt som skulle ha stått i domen om denna hade varit tillräckligt utförlig, måste få meddelas. Det är inte bara "dåligt" om något väsentligt missas i domskälen, det är tjänstefel, i varje fall om andan i FPL ska tillämpas även på RB:s område. I FPL står att domen skall innehålla "de skäl som bestämt utgången". Inget skäl får alltså undanhållas parterna.

Om domstolen missar att ange något viktigt skäl, kan man inte åberopa sekretessen som förevändning för att inte rätta till det misstaget. Vad tystnadsplikten egentligen innebär borde klargöras bättre. Känner du till någon källa, t.ex. någon rättsvetenskaplig text, där innebörden i tystnadsplikten är väl preciserad?

Titta på mitt Thelin-citat! Vad kan det finnas för rim och reson i att dölja att ett domslut är följden av en kompromiss, att dölja vilka ståndpunkter det kompromissats mellan, skälen för dessa ståndpunkter och skälen till att kompromissen blev vad den blev? Jag tror att Thelin och hans meningsfränder helt enkelt inte förstår meningen med att domar ska motiveras.

Sekretessen innebär att uppgiften som är sekretessbelagd inte får röjas för någon enskild eller för någon annan myndighet (8 kap. 1 § OSL). Man får alltså inte berätta för någon eller röja uppgiften på annat sätt. Den uppgift som är sekretessbelagd vad gäller domstols överläggning är "vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut", alltså i princip allt (43 kap. 6 § OSL).

Jag håller med om att domstolarna ska skriva ut alla skäl som bestämt utgången i domen. Jag måste dock fortsätta hävda att man inte får bryta sekretessen om de inte gjort det.

Uttrycket "vad som har förekommit" är vagt. Om det ska tolkas som ALLT som sagts under överläggningen, blir det orimligt -- då skulle varken domslut eller domskäl få meddelas. Därför måste uttrycket tolkas snävare. En rimlig tolkning är att man inte får citera eller referera vad enskilda ledamöter har sagt. Men det som rätten gemensamt kommit fram till måste få yppas. Allt sådant bör framgå av domen, men gör inte alltid det. Om domen på det sättet blivit ofullständig eller missvisande, är det angeläget att parterna får veta det. Bl.a. av det skälet är förslaget av Anton den värste tors, 2018-06-07 21:31 angeläget. Det vore en trygghet för parterna om det fanns medborgarvittnen som kan slå larm när inte allt gått rätt till. Dessa vittnen bör få delta i överläggningen och bör även ha rätt att anmäla avvikande mening. Men i och med att de inte deltar i besluten får de en självständig ställning i förhållande till domstolen.

Det finns en särskild bestämmelse om att sekretessen inte gäller för det som tas in i domen (43 kap. 8 § OSL). Att det annars råder sekretess för uppgifter om vad som har förekommit vid överläggningen är knappast vagt (43 kap. 6 § OSL).

Det var en viktig upplysning. Jag kände inte till den bestämmelsen. Den gör förslaget om medborgarvittnen än mer angeläget. Parterna bör ju få veta när rätten beslutat dölja viss information som borde ha tagits med i domen. Det accentuerar också vikten av mitt förslag http://www.dagensjuridik.se/2018/05/kritik-mot-domskal-traffar-rattssyst... att inrätta en besvärsnämnd för bristande domskäl.

Det angivna citatet från Thelins bok i min artikel är ett tydligt exempel på hur en domstol valt att dölja viktig information för parterna. Då och då ger domstolar falsk eller missvisande information om de verkliga skälen för en dom. Juristerna klarar inte själva av att rätta till sådana vanor.

Det är tydligen många som misstänker att domstolarna kan undertrycka relevanta argument och bevis för att mot sådan bakgrundsredovisning formulera domskälen till "lämplig och passande" dom.
I brottmål tror jag detta sker ytterst sällan. Just för att åklagare, målsägarbiträde och försvarsadvokaten, liksom domstolen, har tillgång till polisutredningens förhörsprotokoll samt fakta- och bildsamlingen. Skulle något viktigt saknas, kan detta ligga i "slasken", som parterna kan be att få se. Finns det inget kan någon ha slarvat.
I civila tvister kan betydelsefulla omständigheter som anförts vid huvudförhandlingen värderas upp eller ned beroende på subjektiva värderingar eller ovidkommande skäl.
När saken avgörs "på handlingarna" kan det bli tveksamt. Då vet man inte vad eller hur föredraganden eller referenten har framhållit för de andra domarna.
Att flera relevanta omständigheter utelämnades hände för min del i Europadomstolen! Där finns svenska domare och handläggande jurister som utsetts av regeringen....
Kan det vara så att vissa domslut passar mindre väl?

Tack för detta påhak!
Jag tror som du att domstolar sällan undertrycker viktiga faktorer i brottmål. Men jag vet att det förekommer.

Om nu Per-Ola Larsson är nämndeman så borde han veta att alla nämndemän sedan några år genomgår en obligatorisk introduktionsutbildning när de börjar tjänstgöra.

Har man varit nämndeman innan denna obligatorisk introduktionsutbildning infördes kallas man till och genomgå denna utbildning. Om man inte genomgår utbildningen kommer man inte att få delta som nämndeman.

http://www.blinamndeman.se/Bli-namndeman/Om-uppdraget/Utbildning/

Obligatorisk introduktionsutbildning? Det låter ju fint, men under mina åtta år upplevde jag bara snabböversikt under en eftermiddag för vardera mandatperioden (hovrätten, sedan tingsrätten).
Jag har skrivit något dussin skiljaktiga meningar och det gjorde jag själv till allas belåtenhet. Har förstått att det är en stor fördel om en nämndeman har åtminstone Jöken eller Proppen bakom sig. Man klarar en tyngre motargumentation då.
Politiken måste koncentrera sig på att hitta de sansade och förnuftiga, erfarna och allmänbildade samt objektivt och neutralt inriktade med starkt rättspatos och rättskänsla. Men sådana är lika ovanliga hos folket som bland partimedlemmar.
Varje kommun borde ha en "löpande pool" där envar intresserad kan lista sig med en ifylld CV-blankett som anpassats för domaruppgiften. Urvalet till kommande mandatperiod bör göras offentligt inför en halv-politisk nämnd.
Viktigt är att ingen "folkdomare" sitter längre än två perioder (8 år)! Jag har upplevt många patetiska "ryggkliare", som borde ha avgått. I TV4´s KallaFakta i våras uppvisades några avskräckande exemplar.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.