Skip to content

Häktad med restriktioner i 22 dagar utan lagstöd - staten ska betala skadestånd

Foto: Fredrik Persson/TT

Åklagarens beslut om att upphäva restriktionerna nådde aldrig Kriminalvården och häktet. Den misstänkte satt istället häktad med felaktiga restriktioner i 22 dagar. Nu får han 10 000 kronor i skadestånd av JK som håller Kriminalvården ansvarig för misstaget.

 

Mannen anhölls och häktades misstänkt för stöld i augusti 2016. Han åtalades senare för bland annat häleri. Först vid huvudförhandlingen kom det fram att han hade  suttit häktad med felaktiga restriktioner. 

Åklagaren hade redan dagen efter att mannen hade anhållits beslutat att upphäva restriktionerna men JK konstaterar att detta av allt att döma aldrig nådde Kriminalvården eller häktet.

Justitiekansler Anna Skarhed konstaterar att "detta måste anses utgöra fel och försummelse vid myndighets­utöv­ning" och att det saknades lagstöd för "intrånget" att belägga mannen med restriktioner i de 22 dagar som detta felaktigt tillämpades.

Detta innebär enligt JK ett brott mot Europakonventionen.

"Krävs ekonomisk kompensation"
Det hjälper inte att mannen under en del av häktestiden hade rätt till samsitt­ning samt vissa besöks- och telefontillstånd. Det är ändå en överträdelse enligt JK och det "krävs ekonomisk kompensation".

Mannen får därför de 10 000 kronor i skadestånd som han begärt. Pengarna ska betalas ut av Kriminalvården som JK pekar ut som "huvudsakligen ansvarig".

Kriminalvården har å sin sida hänvisat till en felaktig registrering men har inte kunnat ange om detta berodde på att personalen vid häktet registrerade fel eller om det berodde på ett datortekniskt problem.

Läste inte handlingarna
JK skriver också att det är "mycket otillfreds­ställande" att den åklagare som i ett senare skede beslutade om lättnader i restriktionerna inte verkar ha läst handlingarna där det framgick att det inte fanns något beslut om restriktioner.

Även Polismyndigheten, Polisregion Väst, kritiseras av JK för att "inte ha sett till att beslutet om att upphäva restriktionerna kunde verkställas". 

Avsteg från reglerna
Det framgår också av JK:s beslut att den polisman som skulle ha informera häktet inte minns vad som hänt och att han hade som rutin att alltid lämna restriktionsbeslut muntligen till den frihets­berövade och vanligen bara muntligen även till personalen på häktet.

JK konstaterar polismannens tillvägagångssätt innebär "ett avsteg från kravet i häktesförord­ningen på att underrättelsen både till häktet och till den intagne ska vara skriftlig".  

"Att informationen om de upphävda restriktionerna aldrig tycks ha nått häktet och att dokumentationen brustit är allvarligt", skriver JK.

 

 

 

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt