Skip to content

Frias från våldtäkt i "nämndemannadom" - total oenighet om trovärdighet och bevisning

Foto: Johan Nilsson/TT

Den 33-årige man som åtalats för grov misshandel, grovt olaga hot och tre fall av våldtäkt mot sin ex-sambo frias på alla punkter av Malmö tingsrätt. Rättens ordförande, som ville fälla, blev nedröstad av de tre nämndemännen.

 

Mannen och kvinnan träffades i höstas via internet och hade fram till januari en relation. Det råder olika uppfattningar om vem som egentligen avslutade relationen.

Under hösten spelade paret in en sexfilm och tog bilder på samlaget med kvinnans mobiltelefon - en film som mannen, enligt kvinnan, skickade till sin egen telefon och sedan hotade med att sprida om hon inte stannade kvar i relationen.

Oenighet om abort
Mannen, å sin sida, hävdar att det var kvinnan som självmant skickade materialet honom och att han raderade det omedelbart.

Det finns också oenigheter kring en abort som kvinnan gjorde i januari 2017. Mannen ska då ha varit med på sjukhuset - enligt kvinnan mot hennes vilja, enligt mannen för att hon hade bett honom om det.

Medan kvinnan har berättat om hur mannen utsatt henne för upprepat våld, hot och flera våldtäkter har mannen avfärdat hennes berättelse som lögn.

Trovärdig, enligt poliserna
Bland vittnesbevisningen finns bland annat utsagor från poliser som vid separata tillfällen har larmats då kvinnan ska ha hotats respektive misshandlats.

Det ena fallet rörde en misshandel utanför hennes bostad och det andra ett tillfälle då en maskerad gärningsman - som enligt kvinnan haft samma kroppsbyggnad som mannen - ska ha hotat henne med kniv.

Båda poliserna har bedömt kvinnan som trovärdig.

Motsägelsefull berättelse
Den ene polisen har till exempel berättat att kvinnan vid utryckningen verkat ha haft ”väldigt, väldigt ont samt att hon var genuint livrädd för expojkvännen”.

Tingsrättens majoritet - bestående av rättens tre nämndemän - konstaterar nu att kvinnan visserligen har lämnat en ”lång och detaljerad berättelse” men avfärdar den samtidigt som ”motsägelsefull i väsentliga delar”.

”Det framstår till exempel som ologiskt att målsäganden - som enligt egna uppgifter lever i en strikt kontrollerad och reglerad kultur - skulle gå med på att dokumentera samlag genom bilder och film”, skriver rätten i sina domskäl.

”Det är också mycket svårförståeligt att målsäganden, om hon verkligen blev utsatt för våldtäkt vid parternas första sexuella kontakt, ändå stannade kvar i relationen i stället för att uppsöka sjukvård för dokumentation av skadorna eller polisanmäla händelsen”, konstaterar tingsrätten som därmed anser att trovärdigheten i kvinnans berättelse är "låg".

Bilder och DNA
Åberopade bilder som kvinnan ska ha tagit på sina skador kan enligt rätten - ”även om det är angivet datum på telefonen” - härstamma från någon annan tidpunkt eller vara ”på annat sätt manipulerade av målsäganden”.

Att mannens DNA har hittats på en keps där det olaga hotet skulle ha ägt rum kan enligt rätten förklaras med att kvinnan fabricerat händelsen och planterat kepsen, som hon enligt mannen ska ha stulits från honom.

Inte heller i övrigt anser tingsrätten att det finns tillräckliga bevis för att fälla mannen som alltså frias på alla punkter.

"Helt och hållet trovärdig"
Rättens ordförande - en hovrättsassessor - är dock skiljaktig. Enligt henne borde mannen dömas för samtliga gärningar utom en av de tre åtalade våldtäkterna, eftersom kvinnan har gjort ”ett helt och hållet trovärdigt intryck”.

De förhållanden som nämndemännen har lyft fram vid bedömningen av kvinnans trovärdighet har enligt den skiljaktiga domaren inte alls varit att betrakta som motsägelser. Hennes berättelse har däremot varit ”lång, sammanhängande och klar”, samt har ”i väsentliga delar” stöd av den bevisning som nämndemännen har avfärdat som otillräcklig.

Enligt hovrättsassessorn bör 33-åringen dömas för två fall av våldtäkt, misshandel och olaga hot till tre år och sex månaders fängelse och skadestånd till kvinnan på sammanlagt 175 000 kronor.

 

 

 

  • Alt-texten
    Julia Majlund

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

39 comments

Är det verkligen brukligt att döma i tvistemålsdelen i en skiljaktig mening. Brukar det inte vara ”överröstad i denna del (straff och påföljd som vid röstning väl röstas om samtidigt?) är jag i övrigt ense med majoriteten.” ?

Eller är det så att hovrättsassessorn ville döma ut skadestånd i strid med RB 29:6 trots de ogillade åtalen och därför är skiljaktig kring detta -- tur i så fall att nämndemännen röstade över honom även i denna del.

(Ansvar och påföljd, inte straff och påföljd, skulle det stå)

Om jag förstått assessorns skiljaktiga mening rätt så hade hon, vid den utgången hon förespråkade, också förespråkat att skadestånd skulle dömts ut men inte vid en frikännande dom.

"Vid denna utgång [d.v.s. den som avsågs i den skiljaktiga meningen] ska [tilltalade] också förpliktas att utge skadestånd till målsäganden."

Och avslutningsvis var hon i övrigt ense med övriga domstolen.

Rättegångsbalken innehåller egentligen ingen reglering avseende den skiljaktiga meningen. Vissa hävdar att den i vart fall ska återge den skiljaktiges synsätt i hela ansvarsfrågan (primärt skuld och påföljd) eftersom, som du påpekar, man som utgångspunkt röstar i ett sammanhang över ansvarsfrågan. Själv menar jag att det, i en situation som den aktuella, räcker att ange sin skiljaktiga mening i skuldfrågan, dvs. i vilken utsträckning gärningen är styrkt och hur den ska bedömas rättsligt. I och med att det blir en friande dom är det inte av betydelse hur den skiljaktige menar att påföljden skulle ha bestämts vid annan utgång i skuldfrågan. Men det finns inte heller något som hindrar att den skiljaktiga meningen avser hela ansvarsfrågan samt övriga delar. Sedan får väl den skiljaktiga meningen inte medföra oklarhet i vilka frågor man har röstat i. Här synes det onödigt att avge skiljaktig mening i skadeståndsfrågan i detta fall. Det skulle kunna tolkas som att den skiljaktige, med utgångspunkt i en friande dom, ändå ville döma ut skadestånd när det nog var så att denne menade att skadestånd skulle ha utgått med 175 000 kr om åtalet bifallits i enlighet med den skiljaktiga meningen.

Eftersom man uppenbarligen kommer till två olika slut i skadeståndsdelen ser jag att det endast finns två alternativ:

1) Ordf har struntat i första stycket RB 29:1 och det har inte hållits en omröstning i fråga där skiljaktiga meningar framförts och därigenom har det ev begåtts ett rättegångsfel

eller

2) omröstning har skett och ordf vill döma ut skadestånd trots ogillade avtal, ev i strid med RB 29:6

Känns som det inte finns några alternativ, annars skulle ordf inte kunnat ha en skiljaktig mening i denna separata fråga?

Jag menar att en skiljaktig mening inte är strikt kopplad till omröstningsreglerna, såsom Du och Gunnar synes göra gällande. Det står i RB endast att skiljaktig mening ska bifogas domen, någon utförligare reglering än så finns inte.

Frågorna om omröstning är svåra men så här ser jag på saken:

Som jag sade får väl den skiljaktiga meningen inte ge intrycket att man har röstat särskilt i frågor som man inte har har röstat särskilt om. I detta fall skulle jag säga att man inte har haft särskild omröstning över huvud taget. Det är nämligen så att, tvärtom mot vad man kan tro när man läser 29:1 första stycket RB, det inte krävs omröstning så snart någon är skiljaktig vid överläggning. Man får läsa in ett "om det behövs". Detta är också den vanligaste situationen.

Här ser man vid överläggning att de tre nämndemännen kommer att fria helt. Det blir utgången i ansvarsfrågan. Denna utgång är bindande för rätten vid prövningen av det enskilda anspråket (enligt 29:6 sista meningen RB). De tre nämndemännen har också majoritet i skadeståndsfrågan, vilket står klart vid överläggningen. Det står alltså klart att de tre nämndemännen kommer att bestämma innehållet i domen; frikännande samt ogillat yrkande om skadestånd. Det behövs alltså ingen särskild omröstning i skadeståndsfrågan.

Jag kan inte se att något rättegångsfel har begåtts. Man har inte röstat särskilt i skadeståndsfrågan och har inte behövt göra det. Den skiljaktiges mening bygger på förutsättningen att domen blivit fällande, vilket sannolikt framgår tydligt om man läser den skiljaktiga meningen.

Men för all del, detta är ett skäl till att jag aldrig går in på fler frågor i en skiljaktig mening än som är nödvändigt.

Men om majoriteten ogillat åtalet helt, skall skadeståndstalan också helt ogillas. Ordföranden, som var skiljaktig i ansvarsfrågorna, är därvid bunden av majoritetens ogillande dom. Det är helt onödigt att yttra sig över skadeståndets storlek. Man måste för övrigt rösta över varje gärning för sig för att sedan utreda om hur stort ett eventuellt skadestånd skall bli. Och i omröstningen över det eventuella skadeståndet är naturligtvis alla bundna av majoritetens utgång i ansvarsfrågorna.

Ja, det är onödigt, precis som jag sagt. Men det finns inget förbud att göra så eller öht något egentligt påbud om hur en skiljaktig mening ska utformas. Man har inte röstat särskilt över skadeståndsfrågan, såvitt jag kan se, eftersom det inte har behövts.

”Eftersom det inte behövts” - de flesta frågor behöver inte röstas om eftersom ingen har en skiljaktig mening. Rätten har fortfarande dömt i skadeståndsfrågan (även om åtalen ogillas) det är inte så att skadeståndsfrågan avvisats eller annars fallit bort från att behöva ett beslut av rätten bara för att åtalen ogillats.

Och vad vill du ha sagt med det? Rätten har bestämt utgången i fråga om ansvar och skadestånd. Eftersom 3 av 4 domare haft samma uppfattning om detta vid överläggning har utgången varit klar. Den skiljaktige har uttryckt sin uppfattning om hur domen i sin helhet borde sett ut. Onödigt men inget rättegångsfel.

Det jag vill ha sagt är att en av rättens ledamöter mkt väl kan påkalla omröstning om skadeståndet efter att åtalet ogillats. En majoritet kan mycket väl rösta för att bifalla skadeståndsanspråket ändå (kanske man tycker att RB 29:6 ska tolkas på ett visst sätt i ett visst fall). Det blir då rättens dom - även om den sen ändras i HovR.

Snart kommer samtyckes apparna. Nu föreslås det redan sex-körkort!

https://nyheter24.se/nyheter/politik/840712-ssu-politikern-infor-krav-pa...

Snart kommer samtyckes apparna. Nu föreslås det redan sex-körkort!

https://nyheter24.se/nyheter/politik/840712-ssu-politikern-infor-krav-pa...

Jag håller egentligen med dig. Rättens ledamöter får dock gärna avhålla sig från att avgöra eller ”tycka till om” frågor de inte ska avgöra, vilket det låter som du håller med om. Det skulle också ev. kunna uppfattas som någon typ av ”effektsökeri” av betydelsen av den skiljaktiga mening.

Eftersom det i praktiken inte formellt röstas vid skiljaktiga meningar, och skrivs inte heller i domen att man inte formellt röstar, är det i sig en anledning till att det är viktigt att vara väldigt försiktig med att ”avgöra” frågor i den skiljaktiga meningen som man inte är skiljaktig kring utan endast ”skiljaktig” kring - vilket du också verkar vara inne på.

Ja, jag ser det på samma sätt. Det var de rent formella frågorna om hur en skiljaktig mening "ska" utformas som jag hade synpunkter på. Själv skriver jag mig aldrig skiljaktig i större utsträckning än som erfordras, med beaktande av just omröstningsreglerna. Men det är intressanta frågor. Säg att vi har ett åtal för misshandel. Två nämndemän vill fälla och döma till en månads fängelse, en nämndeman vill fälla och döma till villkorlig dom och jag vill frikänna. Behövs särskild omröstning i påföljdsfrågan och vilka frågor behöver jag ta med i min skiljaktiga mening?

Rätten ... får dock gärna avhålla sig från... att avgöra...
Nej, så lösa tyglar har domstolen rätteligen inte. Rätten skall enbart ta ställning till och avge sin dom över vad som har yrkats i målet. I annat fall kan det bli ödesdigert förödande för någondera part; - som exempel läkarna i Catrine da Costa-fallet.
Att ordföranden i "nämndemannadomen" ger sig på att bedöma och "föreskriva" inaktuella sanktioner sedan hen överröstats i ansvarsfrågan är en onödig överloppsgärning, som kan ha en otillbörlig inverkan på ett överklagande.

Skadeståndet står nog med för att försäkra sig om ett överklagande.
Om åklagaren inte överklagar så har ju målsäganden fått en hint om att det finns ett par hundra tusen att vinna på att överklaga.

SD nämndemännen ansåg att mannens berättelse om att kvinnan planterat en keps och stulit en väska var mer trovärdigt. Infiltrerar man fritidspolitiker i domstolarna kan man inte förvänta sig annat än att människor utsätts för fördomar och obegripliga domskäl.

Ja, inte nog med att V, S, M, L, C, MP och KD sitter i våra domstolar, nu har vi även fått in nämndemän som inte hycklar så förbannat - hur i all världen skall det gå?

Hur skall det gå ?
Nämndemän i domstol har i ed försäkrat att följa svensk lag. Den som försöker följa en personlig agenda bör inkallas till lagmannen och varnas/avsättas/ el dyl. Ovanligt sett utifrån att ca 8000 nämndemän ställer upp i denna viktiga samhällsfunktion.

Det ovanliga är nog att de ställs till svars för att de försöker följa en personlig agenda, inte att de gör så. Hela rättsväsendet indoktrineras till och med i politiska agendor utan någon större eftertanke, så det är snarare normalläget att personlig agenda går före lag.

"normalläget att personlig agenda går före lag"
Vad har Du för stöd för detta påstående ?

SD-nämndemännen och S-nämndemannen. Två Sverigedemokrater och en såsse var det.

Eftersom åtalet avsåg flera brott måste man rimligtvis ha röstat över varje brott för sig. Resultatet blev att åtalet ogillades på alla åtalspunkter, men med vissa skiljaktiga meningar. I sådant fall skulle man aldrig ha ställt upp skadeståndsfrågan till omröstning - för det tycks man ha gjort? Man röstar ju över brotten för sig och över skadeståndet för sig. Och det är fel av ordföranden att väva ihop skuld och skadestånd. Skadestånd blir ju aktuellt först för de brott om vilka majoriteten funnit mannen skyldig. Jag tycker att ordföranden bör läsa på omröstningsreglerna.

Exakt. Tur att majoriteten höll emot i den omröstningen med tanke på ordförandes linje.

Det är överklagat till Hovrätten, som förmodligen kommer att ha en annan syn.

Nämndemännen anser-
Som angetts ovan bedömer tingsrätten inte målsäganden som trovärdig. Det kan
därför inte uteslutas att målsäganden fabricerat händelsen och planterat den keps
som hon, enligt vad xxxx har berättat om, en tid före händelsen hade kommit
över när hon stal hans träningsväska.

hovrättsassessorn-
För det fall målsäganden skulle fabricera händelsen och plantera kepsen med DNA på platsen
framstår det som oförståeligt varför hon inte i stället pekar ut xxxx som
gärningsman. Detta talar för att hennes berättelse i denna del är trovärdig. I samma
riktning talar vad polismannen har uppgett om målsägandens mycket
uppriva sinnesstämning vid händelsen. Jag anser att bevisningen i denna del är
mycket god och att det genom målsägandens berättelse, hennes lämnade signalement
av gärningsmannen i förening med vad som framkommit om xxx klädsel
vid gripandet samt med beaktande av att xxx DNA återfunnits på den
keps som polisen påträffade på gärningsplatsen är som ställt utom rimligt tvivel att
xxxx väntat på målsäganden utanför dörren med en kniv i sin hand.

Om hon har planterat ut kepsen och sagt att gärningsmannen hade samma kroppsbyggnad som XXX så verkar det ju onödigt att peka ut honom.

Förelåg samtycke?

En mycket farlig dom som säger att om man som kvinna stannar kvar i en våldsam relation så får man skyll sig själv. Varför inte fokusera på gärningsmannen istället?

Frågan om parterna kommer från "fina familjer" missades också helt i domen.

Hur förhåller det sig om man som man stannar kvar i en våldsam relation?

Stökig historia. Utan att veta mera svårt att säga om det är var rätt eller fel att fria. Fallet lär väl ändå gå vidare till hovrätten så det spelar kanske mindre roll.

Men nämndemännens motiveringar talar för okunskap och fördomar. Även i strikt reglerade och kontrollerade kulturer busar man emellanåt i sängen på sätt man inte nödvändigtvis vill visa mamma o pappa, prästen/imamen/rabbinen och skvallertanterna i släkten.
Privat i hemmets skyddade värld bortom omgivningens bevakande ögon är det inget konstigt med att paret filmade och tog foton. Och även OM det vore konstigt så tycks ingen ifrågasätta att det har hänt. Så varför skulle det påverka kvinnans trovärdighet?

Och det är ju heller inte ovanligt att kvinnor som blir slagna, våldtagna eller hotade ändå stannar i förhållandet. Alldelens särskilt om hon lever i en "strikt kontrollerad och reglerad kultur".
Har nämndemännen verkligen inte stött på det fenomenet förut? Hur i hela friden gick det till? Vad är det för fel på dem?

Glädjande dock att rätten denna gång förstått att bildmaterial kan manipuleras. Pluspoäng för det.

Ytterligare en dom baserad på trovärdighetsnonsens - man tar sig för pannan. Jag tänker upprepa det här tills till och med svenska jurister kan förstå det:

Det finns ingen fungerande metod för utsagebedömningar. Det är bara oberoende bevisning som kan bekräfta en berättelse. Det är därför som den vetenskapliga källkritiken kräver minst två berättande källor, som ska prövas för oberoende, tendens o.s.v.

http://svjt.se/svjt/2013/753

Dina teorier bekräftas av politiker-varje dag.

En psykopat med skådespelartalanger har stora möjligheter att vinna sitt våldtäktsmål och erhålla skadeståndet.

Trovärdighet?Det har visat att målsägande som varit trovärdiga ljugit.Fallet Ulf är ett exempel på hur en dotters trovärdighet skickade pappan in ett 8 års fängelsestraff innan man upptäckte att hon ljög

I debatten om Uppdrag gransknings program om Fredrik Virtanen har en massa (självutnämnda) experter hävdat att den vanligaste reaktionen efter att man utsatts för ett svårt brott är att man fnittrar och är glad.
Att kvinnan verkat skärrad när hon pratade med polisen borde väl då sänka sannolikheten för att hon strax innan dess varit utsatt för brott?

Nu föreslås det redan sex-körkort och snart kommer samtyckes apparna!

https://nyheter24.se/nyheter/politik/840712-ssu-politikern-infor-krav-pa...

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.