Skip to content

Dubblering av hemlig avlyssning - kriminella gäng och uppgörelser en av orsakerna

Foto: Fredrik Sandberg/TT Graf: Åklagarmyndigheten

Antalet tillstånd för hemlig avlyssning har fördubblats det senaste året när det gäller våldsbrott. Det visar en rapport från polis och åklagare. Förklaringen ska vara kriminella gäng i utsatta områden. Men de avlyssnade personerna överlistar allt oftare polisen med hjälp av krypterade appar.

 

Polis och åklagare använder sig allt mer av hemlig avlyssning för att få grepp om alla de mord och mordförsök som ägt rum det senaste året på grund av konflikter mellan kriminella gäng i utsatta områden.

Totalt fick polis och åklagare 1 630 tillstånd förra året för att avlyssna personer som misstänktes för inblandning i vålsbrott. Det är en fördubbling jämfört med de 830 tillstånd som lämnades år 2016.

1 378 personer avlyssnades
När det gäller antalet personer som avlyssnats misstänkta för inblandning i vålsbrott har de siffrorna också ökat från 320 personer år 2016 till 471 förra året. 

Den totala siffran för samtliga brottstyper ligger på 1 378 misstänkta personer som avlyssnats i hemlighet. I genomsnitt har avlyssningen pågått i 48 dagar och som längst i 423 dagar.

Minskad nytta
Redovisningen för 2017 visar också att nyttan av hemlig avlyssning har minskat och att det finns behov av nya metoder. Det finns enligt redovisningen exempel där de misstänkta använt krypterade appar för kommunikation. 

Av redovisningen framgår att polis och åklagare därför behöver använda andra tillgängliga hemliga tvångsmedel, till exempel hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Även behovet av att exempelvis kunna avlyssna eller avläsa andra typer av datatrafik har ökat och kan förväntas fortsätta att öka. 

Mer kameraövervakning
Även tillstånden för hemlig kameraövervakning har ökat. När det gäller våldsbrott har tillstånden tredubblats från 8 till 27. Genomsnittlig övervakningstid har legat på 52 dagar och som mest på 307 dagar.

I redovisningen lyfter man också fram hur flera svenska teleoperatörer, som en direkt följd av EU-domstolens förhandsavgörande, har upphört att lämna ut uppgifter till polis och åklagare, trots att det finns tillstånd från domstol.

Redovisningen av hemliga tvångsmedel lämnas varje år sedan 1997 till regeringen av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polisen, Tullverket och Säkerhetspolisen. 

 

 

 

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt