Skip to content

"Denna enkla logik verkar gå regeringen förbi - dubbla signaler om rättsväsendets styrning"

DEBATT - av Sofia Larsen, ordförande Jusek, Emma Berge, ordförande Saco-S Åklagarmyndigheten, Lennart Gollard, ordförande Saco-S Ekobrottsmyndigheten och Elisabeth Åberg, ordförande Saco-S Domstol

 

Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att analysera hur rättsväsendets myndigheter arbetar med prognoser för att bedöma framtida verksamhetsbehov. Det är ett bra initiativ men det rimmar illa med regeringens nuvarande strategi - att satsa stort på polisen samtidigt som andra delar av rättsväsendet lämnas utan tillräckliga resurser.

Sedan år 2008 har rättsväsendets myndigheter uppdrag att samordna och utveckla prognos- och analysarbetet tillsammans med Brottsförebyggande rådet. Uppdraget är viktigt eftersom inflödet av ärenden till en del av rättsväsendet får stora effekter även i andra delar.

Nu har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att se över prognosarbetet i syfte att utveckla arbetsformer och metoder.

Som fackliga företrädare för många av medarbetarna inom rättsväsendet håller vi med om behovet av att utveckla prognosarbetet så att flödet genom det som ibland kallas ”rättskedjan” tydliggörs. Men vi ställer oss frågande till hur regeringen realiserar ambitionen.

Stora satsningar har gjorts på polisen för att öka myndighetens effektivitet och förmåga att möta en mer komplex brottslighet. Satsningarna har varit välkomna och nödvändiga. Men det har blivit allt mer uppenbart att andra delar av rättsväsendet lämnats utan tillräckliga resurser.

Åklagarmyndigheten har i budgetunderlaget till regeringen varnat för att myndigheten ser svårigheter med att upprätthålla verksamheten och förmågan att utreda och lagföra brott på oförändrad nivå utan ökade anslag.

Under perioden 2019–2021 riskerar ett hundratal åklagartjänster att försvinna då myndigheten inte har råd att ersättningsrekrytera. Det framgångsrika försöket med revisorer på allmänna åklagarkammare måste också avbrytas eftersom resurser saknas.

Även för domstolsväsendet och kriminalvården väntas satsningarna på polisen leda till ökat inflöde.

Det bör vara uppenbart för alla att effektivisering av polisen innebär att fler ärenden måste hanteras av andra delar av rättsväsendet. Att den enkla logiken verkar gå regeringen förbi är minst sagt oroväckande.

Mot bakgrund av detta är det oroande att ta del av Brottsförebyggande rådets brottsstatistik för 2017.

Under 2017 handlades drygt 1,5 miljoner brott, en ökning med två procent jämfört med året innan. Nästan hälften av dem utreddes aldrig.

Vi vill därför påminna om uppgifterna för rättsväsendets respektive delar.

När ett brott kommer till polisens kännedom behövs åklagare som leder förundersökningar, beslutar om tvångsmedel och när så krävs väcker åtal.

Det behövs domstolar som tar ställning i skuldfrågan och handlägger mål och ärenden på ett sätt som säkerställer den enskildes rättstrygghet.

Det behövs en kriminalvård som följer upp den som döms till vård eller fängelse - med syfte att minska risken för återfall.

Rättsväsendets olika delar är med andra ord beroende av varandras bidrag och kompetens.

Det finns heller ingen snabb lösning på den förväntande kapacitetsökningen som nu fortplantar sig genom rättsväsendet.

Att utbilda en polis tar i dag 2,5 år, den sex månader långa aspirantutbildningen inkluderad. I takt med att brottsligheten förändras och blir mer komplex växer dessutom myndighetens behov av medarbetare med akademisk spetskompetens.

Att utbilda åklagare och domare är betydligt längre processer. För att bli åklagare eller domare behövs först en juristutbildning på 4,5 år. Därefter krävs tingsmeritering om ytterligare två år. Därefter kan grundutbildningen till åklagare eller domare påbörjas.

Sammanlagt tar det cirka tio år innan en kammaråklagare kan börja arbeta och cirka 15 år innan en ordinarie domare är redo för tjänstgöring.

Rekryteringen av åklagare och domare är heller ingen enkel sak i dag. Kompetenta och välutbildade jurister har många möjliga yrkesvägar att välja på och i många fall lockar yrken utanför den offentliga sfären med högre löner och attraktiva villkor.

Inom Sveriges Domstolar har det många gånger blivit smärtsamt uppenbart när det i vissa fall bara finns en sökande till en utlyst tjänst.

Det är dags att lyfta blicken och ge det samlade rättsväsendet rätt verktyg. Att utveckla det gemensamma analysarbetet är en viktig aspekt. Men lika viktigt är att ge rättsväsendets myndigheter resurser nog att klara sina uppdrag på ett rättssäkert sätt.

Under Almedalsveckan har Jusek bjudit in centrala företrädare för polis, åklagare och domare till ett samtal om framtidens rättsväsende.

När rikspolischef Anders Thornberg och Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren möts i Almedalen hoppas vi att det blir början på en konstruktiv dialog om hur framtidens rättsväsende kan bygga broar mellan sina respektive kompetenser.

Men det behövs också politiskt ansvarstagande. Därför riktar vi följande uppmaningar till våra folkvalda:

  • Matcha satsningarna på polisen:  När Polismyndigheten får mer resurser måste rimligen också andra delar av rättsväsendet stärkas. Satsningar på en av rättsväsendets delar bör åtföljas av en konsekvensanalys om hur inflödet av ärenden till andra delar påverkas.
  • Säkra kompetensförsörjningen: Utbildningen av åklagare och domare tar tid. Myndigheterna måste ges möjlighet att arbeta långsiktigt med kompetensförsörjning. Även polisen måste ges resurser och möjlighet att rekrytera och behålla den nyckelkompetens som behövs för att möta framtidens utmaningar.
  • Se rättsväsendet som en helhet: Resurstilldelningen får inte vara ett nollsummespel där stora satsningar på en myndighet innebär mindre resurser till andra myndigheter. Det är dags att våra politiker lyfter blicken och tar ansvar för att resurstilldelningen tryggar det långsiktiga arbetet för alla delar av rättsväsendet.
  • Satsa på en trygg och hållbar arbetsmiljö: I Juseks senaste rapport om hot och våld inom rättsväsendet uppgav mellan var fjärde och var tredje medlem inom Sveriges Domstolar, Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten att de utsatts för hot, våld eller annan otillbörlig påverkan. Ingen ska behöva utsättas för hot eller våld i sin arbetsmiljö. Men om rättsväsendets myndigheter ska locka framtidens kompetens behöver vi dessutom skapa en rimlig balans mellan jobb och fritid, tid för utveckling och återhämtning och förutsättningar för att orka med ett längre arbetsliv.

 

Sofia Larsen, ordförande Jusek

Emma Berge, ordförande Saco-S Åklagarmyndigheten

Lennart Gollard, ordförande Saco-S Ekobrottsmyndigheten

Elisabeth Åberg, ordförande Saco-S Domstol

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt