Skip to content

16 500 rapporter om misstänkt penningtvätt - men "få eller inga" från advokater och andra jurister

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och Polismyndighetens underrättelsechef Linda Staaf. Foto: Jonas Ekströmer/TT och Claudio Brescianti/TT

Inflödet av rapporter om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism ökade under 2017 med nästan 25 procent jämfört med året innan. Bankerna dominerar rapportflödet - medan juristbranschen och skatterådgivare står för få eller inga rapporter alls.

 

Finanspolisen fick in 16 500 rapporter om transaktioner om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism förra året. Det är en ökning med 25 procent jämfört med år 2016.

Banker och finansinstitut dominerar rapportflödet medan kategorierna advokater, biträdande jurister, jurister och skatterådgivare står för få eller inga rapporter alls.

"Naturliga skäl"
Men det finns en rad naturliga skäl till detta enligt Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

- Detta hänger samman med såväl lagstiftningens innehåll som med advokatuppdragets speciella natur, förklarar hon för Dagens Juridik, och hänvisar främst till att advokater tackar nej till uppdrag "om de inte känner sig trygga i sin klientkontroll".

- Eftersom något kund- eller klientförhållande därmed inte har kommit att uppstå när advokaten avböjer uppdraget till följd av otillräcklig klientkännedom, har advokaten heller ingen rapporteringsskyldighet, säger Anne Ramberg.

Riskbedömningar
De nya reglerna gäller sedan den 1 augusti 2017 och innebär en rad utökade skyldigheter för bland annat advokater och jurister. Dessa har numera både en rapporteringsskyldighet och en uppgiftsskyldighet - och en skyldighet att göra "allmänna riskbedömningar" och "inhämta klientkännedom".

Advokatsamfundet har länge varit kritiska till de nya reglerna och bland annat uttalat att de nya skyldigheterna "i flera avseenden innebär avsteg från de kärnvärden som gäller för advokatkåren".

Måste förstå vad som ska rapporteras
Linda Staaf, underrättelsechef vid polisens Nationella operativa avdelning, säger till Dagens Juridik att hon tror att det minimala inflödet av rapporter från gruppen "rådgivare" i allmänhet, kan bero delvis på bristande kunskap.

- Den enskilde rådgivaren kanske sällan får uppgifter om att det handlar om brottspengar. I normalfallet handlar det om att man behöver bättre information och mer kunskap för att veta vad man ska titta efter och för att förstå vad som ska rapporteras, säger hon.

Få fastighetsmäklare
Hon berättar att Finanspolisen i Sverige inte heller har många fastighetsmäklare som rapporterar och hon gör en jämförelse med Norge.

- I Norge gjordes en kunskapshöjande insats mot just fastighetsmäklare och numera får de in ganska många rapporter från den sidan.

- Att köpa och sälja fastigheter är också ett sätt att tvätta pengar och det gäller att veta vad man ska titta efter för att upptäcka en misstänkt transaktion.

Bankernas kundkännedom
I Sverige har man efter lagändringen förra sommaren däremot märkt ett ökat inflöde av rapporter från till exempel pantbanker och spelbolag.

Men enligt Linda Staaf är det framförallt bankernas kundkännedom som är nyckeln till att upptäcka brottsligheten.

- Det kan till exempel finnas en regelbundenhet på bankkontot utan några avvikande transaktioner men så plötsligt finns där en stor summa pengar som strax efteråt delas ut åt flera olika håll.

Bland de så kallade "förbrotten" finns framför allt bedrägerier som handlar om att lura människor att betala för varor på nätet. Men även bidragsbrott är vanliga där man tvättar pengarna för att dölja var de kommer ifrån.

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt