Skip to content

"Viktigt att eleverna förstår domare, åklagare och advokater" - nu ska rättsväsendet ut på gymnasiet

Ralf G Larsson, president för Hovrätten för Västra Sverige, är en av initiativtagarna till Gymnasieinitiativet. Foto: Adam Ihse/TT och Jessica Gow/TT

Rättsväsendet i västra Sverige startar ett nytt program i gymnasieskolan. Tanken är att elever och lärare ska få möta yrkesverksamma domare, åklagare och advokater för att tillsammans diskutera frågor kring brott, straff och rättvisa.

 

 - Gymnasieeleverna kommer snart ställas inför nya utmaningar – jobb, studier, resor – där juridiken på olika sätt är av central betydelse. Därför är deras tillit till domare, åklagare och advokater särskilt viktig för att samhället ska fortsätta fungera väl, säger Ralf G Larsson, hovrättspresident, Hovrätten för Västra Sverige.

- Och i våra händer ligger ett stort ansvar i att upprätthålla medborgarnas förtroende för oss. Genom att lyssna på elevernas tankar och svara på deras frågor hoppas vi att uppnå detta.

Gymnasieinitiativet
Det är Hovrätten för Västra Sverige, Göteborgs tingsrätt, Göteborgs åklagarkammare och Försvararkollegiet i Göteborg som tillsammans drar igång ett nytt program i gymnasieskolan där syftet är att öka kunskapen om rättsväsendet.

I programmet "GymnasieInitiativet" som pågår under våren och hösten 2018 kommer domare från hovrätten och tingsrätten, en åklagare och en försvarsadvokat tillsammans att besöka gymnasieskolor i Göteborg för att berätta om sina roller.

Den första skolan blir Hvitfeldska gymnasiet och tanken är att eleverna ska få stort utrymme för egna frågor och för diskussion.

Svårbegripligt
Bakgrunden till programmet är att man från domstolarnas sida märker av att ungdomar ofta diskuterar frågor kring rättvisa, brott och straff.

Till exempel är sexualbrottmål, anonyma vittnen och TV-sända rättegångar frågor som berör, enligt initiativtagarna.

Samtidigt vet domstolarna att rättsprocessen ofta uppfattas som svårbegriplig och otillgänglig - någontting som man nu vill försöka ändra på genom att sprida kunskap och information.

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här 

 


  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

Bra initiativ.
Lektionen kan ju börja med att förklara varför det är brottsligt och straffbart att skrämma måsar och varför det är viktigt att skattpengar och tid används för det.
"Störde måsar – åtalas
En kvinna i Örnsköldsvik satte upp fågelskrämma, nu åtalas hon för artskyddsbrott.
Den 65-åriga kvinnan satte tillsammans med några andra upp en fågelskrämma, med till hörande drake, på en holme utanför Örnsköldsvik.
Nu åtalas hon för artskyddsbrott eftersom fågelskrämman stört vilt levande fåglar, bland annat måsar, under deras parningsperiod.
Kvinnan nekar till brott."

Intressant. Och ännu intressantare om kvinnan och de andra är fastighetsägare till holmen. Egendomsskyddet är löjeväckande svagt i Sverige förutom statlig "egendom". Fast det kanske också snart är slut med beroende på hur Girjasmålet utvecklas. Det där staten för mindre än hundra år sedan, av ynnest, gav en liten nomadiserande befolkning rätten att fiska och jaga på statlig mark till husbehov för att inte svälta ihjäl på sina vandringar. Ättlingar till dessa vill nu kommersialisera jakten och fisket och genom det utestänga ortsbefolkningen som många gånger har en högre grad av sedvanerätt. Samtidigt som jag tycker att det är helt uppåt väggarna så finns det ett icke föraktfullt inslag av humor.

Ett litet steg men dock ett steg. Det är dock viktigare att jurister förstår "Nisse i Hökarängen" om rättssystemet och i förlängningen samhället ska överleva. Nu är inte jurister enbart skyldiga till att normalintelligenta inte förstår logiken, den lagstiftande församlingen och myndigheter är i minst lika hög grad skyldiga till det. Lagar skall vara lätta att förstå och följa samt i symbios med det allmänna rättsmedvetandet.

Förtroendet för Domstolarna är lågt pga 1980 och 1990-talets förfärliga rättskipning där människor dömdes till allt från böter till fängelse enbart på den grunden att man satte tilltro till målsägande berättelse om allt från olaga hot till grova sexualbrott.Med andra ord,den tilltalade skulle bevisa att han aldrig hotat eller begått ett sexualbrott.Omvänd bevisbörda var det som det handlade om,målsäganden var ju trovärdig så det kvittade vad den åtalade än sade till sitt försvar.Söker man på friad ord står mot ord,så ogillas åtal ofta på den grunden så man kan ju undrar varför åklagare aldrig lär att inte väcka åtal när ord står mot ord

Jag hör att du inte är riktigt uppdaterad.
Ord mot ord överrids numera av att målsägarens berättelse är sammanhängande,klar,detajlrik och annat bla bla bla som vilket psykopat som helst presterar utan förberedelser.

En annan sak som kan göras för att öka förståelsen är att domstolarna motivera varför den tilltalades argument inte duger. Detta gäller väl primärt i förvaltningsdomstolarna som stundtals förkunnar avgöranden på ett par meningar.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.