Skip to content

Omtvistade grundlagsändringar klubbade - påverkar tryck- och yttrandefriheten

Foto: DJ

Regeringens omtvistade ändringar av mediagrundlagarna har nu klubbats av riksdagen - i en första omröstning. Det innebär att utgivaransvaret för webbartiklar kan begränsas och att man kommer att kunna förbjuda sökbara databaser om människors etniska ursprung eller politiska åsikter.

 

Ändringarna gäller bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och beror på att lagstiftningen enligt riksdagen behöver anpassas till den allt större spridningen information på nätet. 

Mediegrundlagskommitténs betänkande lämnades till regeringen hösten 2016 och propositionen lämnades till riksdagen i december förra året.

Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med riksdagsval emellan och dagens omröstning är alltså den första.

De ändrade reglerna föreslås börja gälla vid årskiftet.

Förbud mot känsliga uppgifter
Riksdagen har sagt ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter "om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas".

Det kan till exempel handla om uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

Riksdagen har även sagt ja till ändringar som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet.

Det innebär bland annat att ansvarig utgivare inte kan hållas ansvarig för material på webben som är äldre än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats och har kallats för "arvssynden" - alltså att en ny ansvarig utgivare ska behöva ansvara för det som hens företrädare ursprungligen lät publicera.

Flera av de övriga förslagen handlar om språk, struktur och samordning och är menade att göra grundlagarna "mer lättillgängliga och lättare att använda".

Inget stopp för databaser om brott
Kritiken har dock varit hård och regeringen har inte fått igenom förslaget om att förbjuda databaser som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott eller förekommer i fällande domar eller har suttit anhållna eller häktade.

Istället kräver riksdagen att detta ska utredas särskilt igen.

Kritiken har också handlat om att staten inte ska avgöra vilka medier som är seriösa eller oseriösa och att inskränkningarna riskerar att förstärka obalansen mellan traditionella medier och övriga aktörer.

Kritikerna har därutöver varnat för att förbudet mot att lägga ut känsliga uppgifter kommer att följas av ytterligare inskränkningar.

 

Läs KU:s betänkade här >>

 


  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt