Skip to content

Ökad hotbild med terrordåd och smittsamma sjukdomar - satsning på katastrofvården

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Socialstyrelsen ska stärka Sveriges katastrof-medicinska beredskap. Bakgrunden är den ökade risken för terrorattacker och utbrott av smitt-samma sjukdomar.

 

- Flera fruktansvärda händelser i Sverige och runt om i världen på senare tid visar att vården behöver kunna hantera svåra situationer. Terrordådet på Drottninggatan i Stockholm är ett exempel på när vården behövde ställa om och gjorde ett fantastiskt arbete, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

Regeringen anser att den svenska sjukvårdens beredskap vid katastrofsituationer behöver förbättras.

I ett nytt regeringsuppdrag ska därför Socialstyrelsen utveckla sitt stöd till landstingen i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för civilt försvar inom hälso- och sjukvården.

Förändrad hotbild
Bakgrunden är att det idag finns en förändrad hotbild mot Sverige i form av terrorism och i form av smittsamma sjukdomar.

En rad utredningar och myndighetsrapporter har också lyft behovet av att stärka traumavården och utveckla samordningen mellan landstingen. Rapporterna har även slagit fast att man på nationell nivå behöver ta ett ökat ansvar för utbildning och övning.

4 miljoner kronor
Anledningen till att sjukvården behöver ha beredskap är för att en katastrofsituation snabbt kan orsaka full- och överbeläggning på sjukhusen vilket kräver ett effektivt och nära samarbete mellan landstingen.

För att Socialstyrelsen ska kunna genomföra sitt uppdrag får man sammanlagt 4 miljoner kronor i år. Uppdraget genomförs i samarbete med landstingen och med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Förstudie och utbildningsinsatser
I uppdraget ingår det att:

• göra en förstudie av vilka kunskapsunderlag som landstingen har behov av som stöd för sin planering. Förstudien ska särskilt fokusera på frågan om förutsättningarna att ta fram kunskap om vårdprinciper i kris och krig utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

• analysera landstingens behov av övnings- och utbildningsinsatser.

• ta fram förslag till upplägg för en utvecklad nationell utbildnings- samt övningsverksamhet för hälso- och sjukvården i frågor som rör katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.

• beskriva hur de föreslagna övnings- respektive utbildningsinsatserna bör organiseras.

• presentera plan för övnings- respektive utbildningsinsatser för de kommande fem åren (2019–2024). Planerna ska omfatta såväl hälso- och sjukvårdens roll i det civila försvaret som katastrofmedicinska insatser i fredstid, t.ex. terrorismhändelser eller hälsohot.

• stödja landstingen i frågor som identifieras inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om hälso- och sjukvården och civilt försvar.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2020.

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här


  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Ökad hotbild?
Det måste ju vara fel.
Samtliga riksdagspartier (utom 1), massmedia (speciellt Aftonbladet och DN) samt experter på området som Malena Ernman, Magnus Betnér, Henrik Schyffert, samt Filip och Fredrik har ju i flera års tid sagt att vi ALDRIG har varit tryggare.

"Ökad hotbild med terrordåd och smittsamma sjukdomar"
Det är allmänt känt att det beror på svenskarnas myckna resande.

Folkhälsovetenskap: Annika Strandhäll begick historiska inrikespolitiska misstag och ska förpassas historiens skräpkamnare!

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.