Skip to content

Lönegapet mellan manliga och kvinnliga jurister kartlagt - män får betalt för sina "egenskaper"

Foto: Fredrik Sandberg/TT. Graf: IFAU

Löneskillnaden mellan manliga och kvinnliga jurister kan bara till hälften förklaras med att kvinnorna har fött barn. Män får mer betalt för sina "egenskaper" än vad kvinnor får. Det framgår av en ny rapport om löneutveckling för jurister och ekonomer.

 

Manliga och kvinnliga jurister och ekonomer har likartade löner i början av sina karriärer men sedan ökar männens löner mer än kvinnornas.

Skillnaderna går inte enbart att förklara med familj och barn, konstateras i rapporten "Karriärutveckling för högutbildade kvinnor och män i Sverige" från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

25 procent mer
Enligt rapporten tjänade de manliga juristerna och ekonomerna ungefär 25 procent mer än kvinnorna vid 45 års ålder.

Men bara ungefär hälften av detta så kallade "könslönegap" kan förklaras av att kvinnors arbetsliv har påverkats av att de har fått sitt första barn.

Rapportförfattarna konstaterar också att män arbetar i företag med färre anställda, de arbetar i företag där högutbildade tjänar mer och där de anställda arbetar heltid i större utsträckning.

Men inte heller dessa skillnader har någon avgörande betydelse för könslönegapet.

Betalt för "egenskaper"
Däremot tycks individernas "observerade egenskaper" ha stor betydelse för könslönegapet. Män får helt enkelt mer betalt för sina "egenskaper" än vad kvinnor får.

Männen har "i större utsträckning individegenskaper som generar en högre lön på arbetsmarknaden och männen belönas mer för samma egenskaper", skriver rapportförfattarna.

De individegenskaper som man använt sig av är ålder, nivå på universitetsutbildning och andelen heltidsarbete.

"Oavsett sammanhang"
Enligt rapporten är en viktig orsakt att män i större utsträckning arbetar heltid och att lönen per timme oftare är högre.

Männen har dessutom bättre löneutveckling både när de byter arbetsgivare och när de stannar.

- Vår slutsats är att det finns flera förklaringar till könslönegapet och att män många gånger har en bättre inkomstutveckling oavsett sammanhang, säger Peter Skogman Thoursie som är en av rapportförfattarna.

Enligt rapporten skiljer sig arbetstiden för män som får barn inte från män utan barn. Kvinnor som får barn arbetar däremot mer innan de får sitt första barn jämfört med kvinnor utan barn.

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här


  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Rapporten utelämnar att det inom sveriges rättsapparat är 73% kvinnor anställda totalt, beroende på mät metod 60-70% kvinnliga chefer. Det är alltså majoriteten kvinnliga chefer som satt lönrvillkor. Notera att tex JO har 82% kvinnliga utredare/jurister, JK 64%, DO 79%, åklagarmyndigheten 68%, jämställdhetsmyndigheten 71% kvinnor, MFOF 100% kvinnor.
Jämställdhet är ett ofta använt dystopiskt ord helt utan betydelse så länge det inte handlar om fördelar till kvinnor.

Frågan infinner sig likväl om det är en oundviklig naturnödvändighet att kvinnor ska behöva "betala mer" (i form av löneeftersläpning m m) för att de råkar föda och amma barn - som det dock behövs två för att "tillverka"? Om män med barn visar sig arbeta i princip lika mycket som män utan barn måste det sannolikt bero på att männen med barn anslår mindre tid för skötseln av hem och barn än vad deras fruar/mödrarna gör och alltså hellre föredrar att arbeta heltid utom hemmet.
Individegenskaper som ålder och nivå på universitetsutbildning premieras tydligen mer hos männen. Andra undersökningar visar att kvinnorna i högre utsträckning än männen fullföljer sina akademiska examina.
Om män anställer en kvinna - brukar det heta - måste hon vara minst dubbelt så bra som en manlig konkurrent för att komma i fråga. Ryggdunk och nepotism killar emellan synes löna sig bättre i mansdominerade miljöer?!
Att kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatser inom delar av t ex rättsväsendet, alltså även i chefsfunktioner, förefaller medverka till denna ojämställda löneutveckling återstår dock att förklara liksom varför kvinnor inte förmår ställa hårdare krav på sina makar/barnens fäder att dela tiden mer lika med sina fruar/barnens mödrar när det gäller skötsel av hem och barn?!

Det återstår också att förklara huruvida kvinnors lägre lön beror av familjehänsyn eller sämre prestation. Alla har hittills utgått från att kvinnor presterar lika män. Är det önskvärt ? Vill kvinnor mäta sin prestation i en manlig skala ? Kan det vara så att män och kvinnor presterar olika och att båda prestationer behövs i ett samhälle som består av kvinnor...och män.
Det är en högst bisarr illogik att skillnad kvinna - man ska både premieras och förnekas.
Jag har inga svar annat än att om vårt land består av lika många män som kvinnor är det bevis på sjukdom om myndigheter inte gör det. Familjehänsyn har jag ingen möjlighet uttala mig om personligen då jag som pappa hellre är med mina busiga glada barn än dammiga tråkiga stofiler på ett arbete och prioriterar min tid därefter. Prestigebehov är andras problem.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.