Skip to content

Inget skadestånd till polis som blivit biten - "skedde i direkt anslutning till ingripande"

Bilden är tagen vid ett annat tillfälle. Foto: Anders Wiklund/TT

Att kvinnan bet polismannen "i direkt anslutning till ett ingripande" som innefattade våld innebär att bettet varken kan anses som en "allvarlig kränkning" eller som "skymfligt eller förnedrande". Det anser hovrätten som river upp tingsrättens dom om skadestånd till polisen.

 

När den redlöst berusade kvinnan omhändertogs av en polispatrull i Umeå uppstod tumult och hon bet den ena polisen så illa att blodvite uppstod.

Kvinnan erkände och åtalades vid Umeå tingsrätt för bland annat våldsamt motstånd och våld mot tjänsteman. Hon dömdes till skyddstillsyn och 5 000 kronor i skadestånd till polisen.

Beredd på våld
När det gällde skadeståndet underströk tingsrätten visserligen att "en polisman i tjänsten måste vara beredd på att mötas med visst våld och ha en större mental beredskap inför detta än andra. Kränkningsersättning kan därför inte utgå vid varje våldshandling, utan någon undre gräns måste gälla".

Tingsrätten ansåg dock att våldet i det här fallet hade passerat den "under gränsen" och att polismannen därför hade rätt till kränkningsersättning.

Hade panikattacker
Kvinnan överklagade till Hovrätten för Övre Norrland och pekade på att "det i praxis råder restriktivitet beträffande kränkningsersättning till poliser". Kvinnans uppfattning redovisas i hovrättens dom:

"Redan då polisen kom till platsen framkom att X (den tilltalade) var utåtagerande, hade panikattacker och försökte skada sig själv. I samband med att polisen satte henne i polisbilen, höll fast henne och tryckte ner henne bet hon MÄ (polismannen) genom kläderna."

Direkt anslutning till ingripande
Polismannen, å sin sida, ansåg att det handlade om "en allvarlig kränkning" som han hade utsatts för i samband med sin yrkesutövning.

Hovrätten hänvisar till praxis från Högsta domstolen och skriver i sina domskäl:

"Personer inom vissa yrkesgrupper löper typiskt sett en större risk än andra att utsättas för våld, hot eller liknande angrepp i sin yrkesutövning... Vid en påstådd kränkning som har skett i direkt anslutning till ett ingripande där polismannen tillgriper våld krävs mer än annars för att kränkningsersättning ska utgå."

Mental beredskap
Hovrätten konstaterar att kvinnans angrepp mot polisen "inte varit så grovt att våldet i sig kan anse ha utgjort en allvarlig kränkning". Inte heller bedöms angreppet ha varit "skymfligt eller förnedrande".

Hovrätten skriver:

"MÄ har utsatts för våld när han i egenskap av polis fysiskt ingrep mot X p.g.a. att hon skulle omhändertas enligt LOB. En polis får under ett sådant ingripande antas ha en mental beredskap att mötas av ett visst våld."

Hovrätten river därför upp den delen av tingsrättsdomen som gäller skadestånd till polismannen.

 

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här

 


  • Alt-texten
    Julia Majlund

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Allt våld mot blåljus personal som inte kan klassas som självförsvar borde ses som oacceptabelt av våra domstolar. Rättsväsendet måste skydda de som jobbar för våra liv och vår säkerhet. Se hur Victorians (Australien) reagerade när en domare frikände två kvinnor som misshandlat ambulans personal. Tror att en stor del av Sveriges befolkning också vill se att samhället skyddar vår blåljus personal från övergrepp.
https://www.change.org/p/daniel-andrews-we-demand-the-sentencing-be-revi...

Kvinnans bett är att anse som våld mot tjänsteman alltså ett personligt mot polisman, polisman är målsägare inte Polismyndigheten. Brottet bör dock vara grov misshandel speciellt med tanke på de konsekvenser som kan uppstå.
Kvinnan kunde ha smittat polisen i samband med bettet. Ett bett kan förorsaka hepatit eller annan allvarligare blodsmitta.
Är inte detta att anse som allvarligt och kränkande?
Polisen är en av väldigt få yrkesgrupper som riskerar bett från annan på sin arbetstid för att skydda medborgare.
Dåligt beslut, detta innebär att polisen måste vidta arbetssätt för att ännu bättre skydda sig mot bett. Arbetssätt skyddsåtgärder som försvårar gripande omhändertagande i stället kunde domstolar förebygga ytterligare våld mot tjänsteman genom att betala ut kränkningsersättning och rejäl påföljd för brottet.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.