Skip to content

Åklagare fälls i HD - borde inte ha åtalat tjuv trots fällande dom

Kammaråklagaren fälls för tjänstefel i Högsta domstolen.

När tjuven hade efterlysts, gripits och överlämnats till Sverige åtalades och dömdes han för två grova stölder. Den internationella efterlysningen hade dock bara gällt en stöld och det var därför fel att åtala honom även för den andra stölden. Det anser Högsta domstolen som därför dömer åklagaren för tjänstefel.

 

Kammaråklagaren begärde våren 2015 en litauisk medborgare häktad i sin utevaro på sannolika skäl misstänkt för grov stöld.

I samband med detta utfärdade åklagaren dessutom en så kallad europeisk arresteringsorder vilket ledde till att mannen greps i Estland och överlämnades till Sverige.

Åtalades för två grova stölder
När mannen hade överlämnats till Sverige åtalades han av åklagaren för både den grova stöld som han hade varit efterlyst för men också för en annan grov stöld från samma år.

Mannen dömdes för båda brotten till ett års fängelse.

När domen överklagades till hovrätten kom det dock fram att den europeiska arresteringsordern endast hade avsett en av stölderna. Att åtala och döma mannen för den andra stölden stred därför mot den så kallade specialitetsprincipen.

Ändrade domen
Hovrätten rev därför upp domen om den andra stölden och avvisade det åtalet. Mannen dömdes dock för den första stölden till tio månaders fängelse.

Åklagaren och rådmannen från tingsrätten åtalades själva vid Göta hovrätt för tjänstefel.

Den åtalade åklagaren hävdade i hovrätten att han helt enkelt inte hade känt till att han inte fick åtala mannen även för den andra grova stölden.

Handbok för åklagare
Hovrätten konstaterade dock att han "förhållandevis enkelt" hade kunnat läsa på om detta i Åklagarmyndighetens egen handbok som alla åklagare har tillgång till. 

Hovrätten pekade särskilt på åklagarens självständiga befogenheter och att han hade agerat inom rättsväsendet och fattat beslut om bland annat frihetsberövande. 

Felet resulterade i och för sig inte i att mannens häktningstid hade blivit längre och felet upptäcktes dessutom innan mannen hade dömts slutgiltigt för båda stölderna. Blotta risken för att detta kunde ha skett gjorde dock att åklagarens brott skulle rubriceras som tjänstefel av normalgraden, ansåg hovrätten.

15 000 kronor i böter
Åklagaren dömdes därför för tjänstefel till 30 dagsböter på sammanlagt 15 000 kronor.

Den åtalade rådmannen friades dock eftersom han inte kunde anses haft anledning att kontrollera åklagarens åtal utan i stället utgå från att åklagaren hade rätt att föra sin talan. Rådmannen friades därför.

Grundläggande princip
Den fällda åklagaren överklagade till Högsta domstolen som nu instämmer i hovrättens bedömning.

HD skriver:

"Specialitetsprincipen är grundläggande i det internationella straffrättsliga samarbetet och innebär att en person som utlämnas inte får åtalas, dömas eller frihetsberövas för att verkställa straff eller underkastas annan inskränkning i sin personliga frihet för ett annat, före utlämningen, begånget brott än det för vilket han eller hon har utlämnats."

Högsta domstolen fastställer därför hovrättens dom mot åklagaren.

 

 

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här 

 

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt