Skip to content

"Risk att Sveriges rättsliga skydd mot diskriminering bryter mot Europakonventionen"

ANALYS - av Stellan Gärde, legal counsel, Johanna Ingemarsson, jurist Malmö mot diskriminering och Paul Lappalainen, svensk och amerikansk jurist

 

Att ha rätt är inte samma sak som att få rätt. En lag på pappret skyddar inga rättigheter.

Att slippa diskrimineras är en mänsklig rättighet som Sverige åtagit sig att göra effektiv. Effektiv är denna rättighet bara om den som kränkts kan upprätthålla sin rätt i domstol.

Nu manifesteras rätten på flera håll; i diskrimineringslagen, i våra grundlagar, i Europakonventionen och andra internationella konventioner. Men frågan är om denna omfattande viktiga rättsliga reglering är effektiv i Sverige.

Vi menar att reglerna mot diskriminering inte är effektiva. En enskild person har idag normalt inga ekonomiska möjligheter att få en kränkning prövad i domstol.

Detta har - förutom att den enskilde inte får sin rätt - även lett till att det föreligger en brist på praxis i domstol. Det är många gånger oklart vad reglerna konkret innebär, i form av vilket ansvar som föreligger, vilka rättsföljder som diskriminering får i form av till exempel kompensation och kostnader.

Det saknas idag en kritisk massa av enskilda fall för att lagen ska få en tydligt normerande effekt. Detta blir helt fel även av det skälet att lagstiftningen bygger på grundtanken att domstolar genom rättspraxis ska utveckla innebörden av lagens begrepp och skyddsregler.

De rättsliga verktygen som ges i lagarna ligger och väntar på att få användas men förutsättningarna saknas. En orsak är frågan om underläge och bristande ekonomiska resurser. De grupper som är berörda har inte någon större makt, varken politiskt eller ekonomiskt.

En kvinna med lågavlönat jobb utsätts för sexuella trakasserier av chefen på jobbet, en dyslektiker fråntas sina hjälpmedel inför det nationella provet i skolan, en ensamkommande pojke utsätts för rasistisk mobbning i skolan, ett homosexuellt par trakasseras på en restaurang, en äldre ingenjör 55+ kallas inte ens till intervju trots meriter...

Situationerna är många inom alla diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Typiskt sett saknar de flesta av dessa personer resurser, stöd och hjälp för att kunna ta upp sina fall.

De fackliga organisationerna är en viktig aktör men har ett mandat begränsat till arbetsmarknaden och sina medlemmar.

Även myndigheten Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en viktig aktör men har en klart begränsad räckvidd eftersom den bara driver ”principiella” fall. Enligt DO gjorde 7 800 personer en anmälan om diskriminering under åren 2013–2016. Av dessa blev endast mellan 10 och 15 procent föremål för utredning. Resultatet för dessa fyra år blev stämningsansökan i 46 fall och förlikningar i 26 ärenden.

Det är dock viktigt att lägga fast att även om facket och DO skulle öka sitt engagemang i ärenden och i domstol kommer det ändå finnas ett stort mörkertal där enskilda, som behöver det, inte kommer att få stöd och hjälp.

Vi vill att fler diskrimineringsfall drivs i domstol. Denna förändring kommer att leda till upprättelse för flera som diskriminerats men också till att lagen får den normerande effekt som är huvudmålet, det vill säga att effektivt förebygga diskriminering så att fler slipper diskrimineras redan från början.

Det behövs helt enkelt fler aktörer. Ett bättre skydd mot diskriminering kan uppnås genom att det civila samhället, utöver facket, får förbättrade ekonomiska möjligheter för att ta fall till domstol och utveckla den juridiska kompetensen som behövs.

Det finns idag ett stort antal organisationer inom bland annat områden etnicitet, funktionsvariation, jämställdhet, sexuell läggning och religion och även andra såsom diskrimineringsbyråer, Civil Rights Defenders och Centrum för Rättvisa som utifrån ideella syften har kunskap och kontakt med enskilda som behöver stöd.

De få som vågar driva fall i domstol idag gör det som förenklat tvistemål på grund av risken för få betala motpartens rättegångskostnader, även om man har skälig anledning av få tvisten prövad.

De med makten att diskriminera har råd - däremot inte de som diskrimineras.

Vi anser att det finns en risk för att tillämpningen av diskrimineringsskyddet som det är idag, kan leda till att Sverige gör sig skyldigt till överträdelser av Europakonventionens regler om rätten till en rättvis rättegång enligt art. 6 och rätten till ett effektivt rättsmedel enligt artikel 13.

Staten har en skyldighet att organisera sitt rättssystem på ett effektivt sätt. Det innebär att enskilda personer har rätt att få det rättsskydd som är nödvändigt vid kränkningar.

Vårt förslag är att regeringen med anledning av detta och även av utfallet från utredningen om ”Bättre skydd mot diskriminering” (SOU 2016:87) genomför följande:

  • Reglerna om rättegångskostnader för diskrimineringsmål ändras så att den som anser sig ha diskriminerats ska riskera att betala motpartens kostnader endast om det är uppenbart att det inte förelegat skäl för att få saken prövad. Detta får beslutas särskilt av berörd domstol inför målets prövning. Detta skulle möjliggöra för enskilda och organisationer att på ett ekonomiskt förutsebart sätt vidta rättsliga åtgärder. 
  • Medel ställs till förfogande av staten genom fondering hos vissa organisationer som samlat kan administrera bidragsgivning till den stora mängden av organisationer som arbetar mot diskriminering för täckande av deras kostnader i diskrimineringsmål. En sådan organisation kan ha syftet att samla in medel för att stödja enskilda och organisationer att driva diskrimineringsmål. Det finns motsvarande paraplyorganisation på till exempel biståndsområdet i Forum Syd som för SIDA:s räkning hanterar ett stort antal ideella organisationers ekonomiska behov.

Vi anser att det nu finns en chans att mobilisera egenmakten hos de diskriminerade med stöd av deras organisationer inom alla diskrimineringsområdena som utifrån ideella syften har kunskap och direkt kontakt med dem som behöver stöd nu.

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt