Skip to content

Idag vann hon i HD - har rätt till skadestånd efter usel högskoleutbildning

Connie Dickinson vinner i Högsta domstolen. Foto: CFR och DJ

Utbildningen vid Mälardalens högskola var så usel att den amerikanska studenten Connie Dickin-son har rätt att få tillbaka två tredjedelar av sin studieavgift. Det framgår av den dom som idag kom från Högsta domstolen.

 

- Mälardalens högskolas uppfattning var att den inte har något rättsligt ansvar när den säljer undermåliga utbildningar till betalande utländska studenter. Det är bra att Högsta domstolen tydligt tar avstånd från det synsättet, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som tillsammans med juristen Johannes Forssberg var ombud för Connie Dickinson i Högsta domstolen.

- Domen klargör att betalande utländska studenter inte bara har skyldigheter gentemot högskolan utan också rättigheter. Det är rätt och rimligt att en högskola som tagit betalt för en undermålig utbildning kan bli återbetalningsskyldig. 

Omfattar 180 högskolepoäng
Connie Dickinson sökte och antogs till utbildningen "Analytical Finance" som är ett kandidatprogram vid Mälardalens högskola i Västerås. Hon påbörjade sina studier höstterminen 2011.

Utbildningen har bedrivits sedan 2001 och omfattar 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier.  

Connie Dickinson stämde Mälardalens högskola vid Västmanlands tingsrätt med ombud från stiftelsen Centrum för rättvisa och begärde att att få tillbaka den studieavgift som studenter från länder utanför EES och Schweiz måste betala för att gå den treåriga utbildningen.

Full kostnadstäckning
Högskolan vägrade dock att betala tillbaka studieavgiften och hävdade att något avtal inte fanns utan att det i stället handlade om ett offentligrättsligt rättsförhållande där betalning av studieavgift skulle vara "ett utflöde av den myndighetsutövning som sker vid antagningen". 

Tingsrätten konstaterade att avgiften syftar till att ge högskolan full kostnadstäckning och att Connie Dickinson har varit tvungen att betala 55 000 kronor per termin för sina studier - fram till det att hon år 2013 avbröt studierna efter fyra terminer på grund av missnöje med utbildningens kvalitet.

Tingsrätten ansåg att utbildningen i och för sig har offentligrättsliga drag men eftersom studenten hade varit tvungen att betala avgift för undervisningstjänsten måste hon och skolan anses ha ingått ett ömsesidigt förpliktande avtal.

Kvalitet enligt lag och förordningar
Avtalet hade i sin tur förpliktigat högskolan att ge studenten möjlighet att ta kandidatexamen inom det aktuella programmet ”med den kvalitet som följer av lag och förordningar”.

Enligt tingsrätten fanns det ingen anledning att ifrågasätta de bedömningar som gjorts av UKÄ i dess granskning år 2013 och tjänsten har därför inte stämt överens med parternas avtal.

Felet i utbildningen väsentligt
Parternas avtal föll inte direkt in under vare sig köplagen, konsumentköplagen eller konsumenttjänstlagen. Tingsrätten ansåg dock att det i svensk rätt är "en allmänt spridd regel" att beräkna prisavdraget utifrån en jämförelse mellan avtalat och felaktigt skick. 

Tingsrätten skrev i sina domskäl:

"Att närmare bestämma en utbildnings värde är naturligtvis i närheten av omöjligt. Emellertid har Utbildningens kvalitet varit så bristfällig att MDH:s tillstånd att meddela examen kunde komma att dras in om bättring inte skedde. Under sådana omständigheter har det förelegat en stor risk för att Connie Dickinson inte skulle få någon examen även om hon fullföljde alla kurser som ingick i Utbildningen."

Tingsrätten fortsatte

"Avtalet har inte avsett enstaka kurser. Felet i Utbildningen är därmed enligt tingsrättens mening så väsentligt att Utbildningen praktiskt taget saknade värde jämfört med vad som avtalats mellan MDH och Connie Dickinson."

170 000 kronor
Connie Dickinson hade därför rätt till återbetalning av hela avgiften, även om hon har fått tillgodoräkna sig de högskolepoäng som hon redan uppnått. Högskolan dömdes därför att betala tillbaka drygt 170 000 kronor.

Svea hovrätt instämde senare i att högskolan och Connie Dickinson ska anses ha ingått ett ömsesidigt förpliktande avtal. Som student kan man också kunna förvänta sig att en utbildning som lyder under högskolelagen uppfyller lagens krav på ”hög kvalitet” –någonting som utbytesstudentens utbildning inte har gjort.

Connie Dickinson hade också rätt till prisavdrag för bristerna men bara med ett belopp motsvarande halva studieavgiften, ansåg hovrätten. Orsaken var, enligt hovrätten, att hon trots allt hade tillgodogjort sig högskolepoäng och skulle kunna ha fått ut en examen även om högskolan förlorat sin egen rätt att meddela examen.

Ett skiljaktigt hovrättsråd
Enligt hovrätten var det skäligt att bestämma prisavdraget till 50 procent av den erlagda avgiften.

Ett hovrättsråd var skiljaktigt och ansåg att Connie Dickinson överhuvudtaget inte skulle ha rätt till ersättning eftersom högskolan inte kunde anses ha gjort sig skyldig till ett avtalsbrott på kontraktsrättslig grund.

Båda parter överklagade domen till Högsta domstolen och idag kom domen.

Får tillbaka två tredjedelar
HD kommer nu fram till att Connie Dickinson har rätt att få tillbaka två tredjedelar av studieavgiften.

Högsta domstolen konstaterar att "vissa delar" av förhållandet mellan en högskola och en student styrs av offentligrättsliga regler. När det däremot gäller högskolans ansvar för utbildningens kvalitet anser HD att det mellan studenten och högskolan har funnits ett avtal.

HD anser också att det - med hänvisning till Universitetskanslersämbetets utvärdering av utbildningen - är bevisat att det har funnits "betydande kvalitetsbrister i utbildningsprogrammet".

HD skriver:

"Av allmänna kontraktsrättsliga principer får anses följa att en part som erhåller en prestation med fel eller brist har rätt att kräva avdrag på priset. Beroende på vilken kontraktstyp prestationen avser beräknas avdraget på något olika sätt. Det grundläggande är dock att avdraget ska vara så stort att det skäligen kan anses återställa balansen mellan prestation och pris."

Inte helt utan värde
HD konstaterar att Connie Dickinson har begärt att hela studieavgiften ska återbetalas. HD skriver dock:

"Ett bifall till Connie Dickinsons talan förutsätter att den utbildning som hon genomgått och tillgodogjort sig ska anses vara helt utan värde. Den bevisning som hon har åberopat för inte så långt. Det råder dock inte någon tvekan om att det har funnits betydande kvalitetsbrister i utbildningen som krävt omfattande åtgärder för att rättas till."

Eftersom utbildningen inte har hållit den kvalitetsnivå som studenten "haft fog" att förvänta sig, har hon rätt att få tillbaka två tredjedelar av det betalda beloppet, beslutar Högsta domstolen.

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här


  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

9 comments

Usel utbildning måste få kosta.

Tänk vad bra om alla som går usla utbildningar kunde få ut ersättning för tagna studielån och förlorade arbetsinkomster. Usla utbildningar kunde sedan definieras som de utbildningar vilka för individen inte leder till för utbildningen relevanta anställningar.

Domvilla!

Jag har varit utbildningsminister i mer än 100 dagar. All utbildning är PERFEKT!

Men Connie har väl även tappat inkomstår o pensionspoäng pga denna
skitutbildning?

O med hänsyn till domarna som varit mycket omskrivna - vad är värdet av
de poäng hon tagit o den utbildning hon genomgått?

Nej högskolan borde bjussa henne på en läkarutbildning så hon ekonomiskt
kan komma ikapp

Rubriken är väl missvisande? Hon har fått prisavdrag (delvis rätt till återbetalning av vad hon sedan tidigare betalat för utbildningen), inte skadestånd.

Det är nyspråk.

Du förväntar Dig väl inte att Dagens Juridik ska förstå skillnaden?

Sveriges Televisions utsände i Washington påstod härförleden att vi har gratis sjukvård i Sverige. Snart har vi gratis public service i vårt land. Vilka ska då betala hennes lön?

Högre utbildningar.... imponerande utländska böcker på litteraturlistor, eleverna läser ett fåtal sidor....
Examineras som godkända självklart, för det är utifrån antal examinerade elever man får/fick (?) pengar. Eller har bedömningen av kvalitetsnivån fått nya kriterier?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.