Skip to content

Hemliga kameror i lägenhet var olagliga - men förundersökning mot domare och åklagare läggs ner

Gunnel Lindberg, expert på hemliga tvångsmedel och själv fd överåklagare, är ordförande för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som har granskat fallet med de hemliga övervakningskamerorna. Foto: Henrik Montgomery/TT

Efter domstolsbeslut monterades hemliga kameror in i en lägenhet. Både åklagarens och domarens hantering av ärendet var dock olaglig - och därmed hela operationen. Förundersökningen mot åklagaren och domaren lades ner med hänvisning till att det handlade om "ringa" tjänstefel.

 

Fallet uppdagades i samband med Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens inspektion av City åklagarkammare i Stockholm. 

I maj 2015 ansåg en åklagare och polisen att de behöva installera hemliga övervakningskameror i en lägenhet för att försöka binda en misstänkt person till ett parti narkotika.

Fel i Åklagarmyndighetens mallar
Åklagaren begärde tillstånd till den hemliga kameraövervakningen och till att ta sig in i trapphuset och i lägenheten för att polisens specialister skulle kunna montera in sin kamerautrustning.

Enligt åklagaren var det ingen som bodde i lägenheten utan den användes i stället som en plats för tillfällig förvaring av narkotika.

Störst risk för integriteten
Men de "ansökningsmallar" som användes av åklagaren i samband med den ansökan som skickades till tingsrätten var felaktigt utformade.

Det saknades uppgifter om bland annat platsen och förutsättningarna för tillträdestillståndet. Felen ledde till att domstolens beslut saknade laglig grund - men ändå kom att verkställas. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden skriver i sitt beslut:

"Hemlig kameraövervakning är ett av de tvångsmedel som innebär de största riskerna för intrång i den personliga integriteten. Höga krav på noggrannhet måste därför ställas på dem som tillämpar regleringen."

"Nämnden konstaterar att lagliga förutsättningar för tillträdestillstånd enligt 27 kap. 25 a § RB saknades redan på den grunden att något tillstånd till hemlig rumsavlyssning inte fanns. Någon rättslig grund för att göra intrång på en plats som var skyddad genom straffbestämmelserna i 4 kap. 6 § brottsbalken förelåg därför inte."

"Ringa" tjänstefel är inte straffbart
När Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden anmälde händelsen till Åklagarmyndigheten som misstänkt brott beslutade vice riksåklagaren att inleda en förundersökning som gällde både åklagarens och domarens agerande i fallet.

Några månader senare lades dock förundersökningen ner eftersom tjänstefelen bedömdes vara "ringa" - någonting som inte är straffbart.

"Har inte kunnat klargöras"
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden konstaterar att varken åklagaren eller domaren då hade förhörts och nämnden återupptog sin egen granskning av fallet. I sitt yttrande till nämnden skriver Åklagarmyndigheten:

"Det har inte kunnat klargöras vilka rättsliga överväganden som föregick ansökan, eftersom ansvarig åklagare inte längre är anställd inom Åklagarmyndigheten. Det har inte heller kunnat utrönas hur många kameror som installerades i lägenheten. Såvitt framkommit har det funnits inspelat rörligt material från endast en kamera."

Åklagaren har inte kunnat nås
Nämnden konstaterar dessutom att Åklagarmyndigheten inte har kunnat lämna uppgifter om vilken utredning som egentligen fanns i samband med beslutet om hemlig kameraövervakning, om lägenheten var någons bostad och hur tvångsåtgärderna var tänkta att verkställas i lägenheten.

Nämnden skriver:

"Anledningen till att dessa uppgifter inte har gått att få fram är, enligt Åklagarmyndigheten, att den ansvarige åklagaren lämnat sin anställning. Nämnden noterar att det under förundersökningen, som avsåg tjänstefel av åklagare och domare, inte inhämtades uppgifter från någon av dessa och att utredningen i allt väsentligt inriktades på att klarlägga om lägenheten utgjorde någon persons stadigvarande bostad."

Allvarliga fel
Felen är enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden "allvarliga" och nämnden lägger en del av ansvaret på Åklagarmyndigheten för de missvisande mallarna.

Enligt nämnden påverkar detta dock inte åklagarens personliga ansvar för att en ansökan om hemliga tvångsmedel är lagligen grundad.

"Proportionaliteten i åtgärden"
En ansökan om hemlig kameraövervakning ska, enligt nämnden, "föregås av en ingående prövning av hur tvångsmedlet ska verkställas" där "uppgifter om antalet kameror och var dessa ska placeras bör normalt anges i ansökan".

Detta är enligt nämnden "av central betydelse vid rättens prövning av proportionaliteten i den sökta åtgärden". 

Enligt Åklagarmyndigheten har de felaktiga mallarna rättats till.

 

 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här


  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt