Skip to content

HD säger nej - inte skäl pröva om biologisk mamma ska registreras i stället för surrogatmamma

Foto: Gustav Sjöholm/TT

Den svenska kvinna som är biologisk mamma till ett barn men anlitade en surrogatamma utomlands för att bära barnet under graviditeten får inte registreras som mamma i Sverige. Det står nu klart sedan Högsta domstolen har beslutat att det inte finns skäl att pröva fallet.

 

Den svenska kvinnans ägg befruktades med den svenska mannens spermier och planterades därefter in i den 29-åriga kvinnans livmoder i Georgien.

Efter förlossningen överlämnades barnet - en flicka - till det svenska paret som kort därefter tog med sig henne till Sverige.

Surrogatmamman har aldrig besökt Sverige men har enligt lag registrerats som flickans mor här.

Pappan är erkänd
Mannen har däremot av domstol fastställts som flickans pappa och fått ensam vårdnad om henne.

Södertörns tingsrätt hade nu att ta ställning till de krav som flickan framförde via sitt ombud - att tingsrätten dels skulle fastställa att surrogatmamman inte skulle räknas som hennes mamma, dels att den svenska kvinnan tillika flickans biologiska mamma skulle registreras som hennes mamma i folkbokföringen.

Nackdel för flickan
Både surrogatmamman och den biologiska mamman sade ja till detta. Flickans ombuds uppfattning redovisades i tingsrättens dom:

"Även om moderskapet i sig är ett biologiskt faktum så finns det till föräldraskapet knutet väsentliga rättsverkningar såsom vårdnad, förmynderskap, underhållsskyldighet och arvsrätt. Därför kan sägas att moderskapet är ett rättsförhållande. D (dottern) hävdar att huruvida detta rättsförhållande består eller inte, när ovisshet råder då det inte kunnat registreras, länder henne till förfång."

Den som föder är mor
Tingsrätten konstaterade dock att det enligt principen för så kallad moderskapspresumtion - "mater est quam gestatio demonstrat" - i föräldrabalken är den kvinna som föder ett barn som ska anses vara barnets mamma oavsett vem som är biologisk mor till barnet.

Tingsrätten slog därför fast att det var den georgiska surrogatmamman som skulle anses vara flickans mamma även juridiskt.

Lagen är tydlig
Tingsrätten underströk att det inte är domstolarnas sak att utvidga utrymmet för lagstiftningen.

Domen överklagades till Svea hovrätt som delade tingsrättens bedömning. Hovrätten konstaterade att det inte råder några oklarheter kring vem som de facto har fött barnet och att hon även i fortsättningen ska vara registrerad som barnets mamma.

Flickans ombud överklagade till Högsta domstolen som nu har beslutat att det inte finns skäl att pröva fallet. Hovrättens dom står därmed fast.

 

Jenni Hotti

  • Alt-texten
    Blendow Lexnova

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt