Skip to content

"Har slutat snegla på de politiska konsekvenserna" - professor om Lagrådets hårdare granskning

Statminister Stefan Löfven (S) och professorn i rättsvetenskap Joakim Nergelius. Foto: Foto: Jeppe Gustafsson/TT och Jesper Johansson/Santerus förlag

Lagrådet har slutat snegla på vilka politiska konsekvenser deras yttrande får och utför sin granskning oavsett hur känsliga frågor det handlar om. Det konstaterar juridikprofessorn Joakim Nergelius i Ekot:s lördagsintervju med anledning av Lagrådets hårda kritik mot regeringen lagförslag.

 

Lagrådet slog nyligen fast att "gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas". Då handlade det om granskningen av regeringens förslag om att ge ensamkommande som studerar en "ny chans"  till uppehållstillstånd.

Detta var det senaste i raden av lagförslag som Lagrådet har underkänt - förslag som har handlat om allt från samtyckeslagstiftning till vinster i välfärden.

I Ekots lördagsintervju konstaterar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, att Lagrådet inte längre är lika försiktiga som tidigare när det gäller politiskt känsliga ärenden.

- Där har Lagrådet ändrat sig och utför sin juridiska gransking utan att snegla på vilka politiska konsekvenser det kan få, säger han i intervjun.

Starkare roll
Han säger också att den typen av hårda formuleringar som man har sett de senaste åren är historiskt sett ganska ovanliga men han anser att det kan diskuteras om det beror på att lagstiftningen håller sämre kvalitet eller om det beror på att Lagrådet "ser lite annorlunda på sin roll". 

Lagrådets ställning stärktes efter en grundlagsändring år 2010 när riksdagen beslutade att yttrande från Lagrådets alltid ska inhämtas om lagförslag inom Lagrådets granskningsområde. Det innebar att man tog bort den tidigare begränsningen om att Lagrådet behövde höras "endast om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt".

Politiskt tryck
Joakim Nergelius kan inte se något mönster när det gäller själva granskningarna men han anser att det finns en ny företeelse när det gäller det politiska trycket och avvägningen mellan juridik och "politiska vinster".

- Det är nytt att det finns ett politiskt tryck att driva igenom ny lagstiftning samtidigt som Lagrådet kommer med juridisk-teknisk kritik. Men politikerna ser en poäng i att genomföra lagen i alla fall och man kan göra politiska vinster.

Han varnar för att detta kan bli ett problem.

- Om det skulle bli ett mönster att regeringen struntar i Lagrådets kritik kommer kvaliteten på lagstiftningen att sjunka. Lagrådet finns ju till för att säkerställa en kvalitet på lagstiftningen och är ett av de viktigaste verktygen.

Mer att göra
Det tidigare justitierådet Gustaf Sandström är Lagrådets ordförande och han bekräftar att arbetsbelastningen har ökat sedan årsskiftet.

- Vi har haft mer att göra än någonsin och det beror på att det är slutet av en mandatperiod men också på att vi har en regeringen med två partier, säger han till Sveriges Radio.

Lagrådet granskade förra året drygt 160 lagförslag men hittills i år har man redan har haft drygt 100 förslag på sitt bord.

"Juridiskt finlir"
Gustaf Sandström berättar också att det ofta är "juridiskt finlir" när det gäller hur Lagrådet ska formulera sina slutsatser när man kommer fram till att ett lagförslag inte håller måttet.

Han understryker också att Lagrådet visserligen har till uppgift att "hålla regeringen i schack" och vara en "kvalitetsförbättrande funktion" men att man inte gör någon uppföljning av hur den slutliga lagtexten ser ut när den läggs fram för riksdagen.

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt