Skip to content

Fler tjänstemän ska kunna straffas - riksdagen vill öka det personliga ansvaret

Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén (M). Foto: Christine Olsson/TT

Tjänstemän som har gjort fel ska inte kunna fortsätta som om ingenting har hänt. Det anser riksdagen som kräver att regeringen agerar och skärper tjänstemannaansvaret. "Den praktiska tillämpningen är en del av problemet", säger KU:s ordförande Andreas Norlén (M).

 

"Ringa" tjänstefel kan bli straffbart igen, fler än bara poliser och domare ska kunna åtalas om de inte följer regelverket och tjänstefelsbrottets koppling till myndighetsutövning kan komma att tas bort.

Det är resultatet av riksdagens beslut i dag om att rikta ett så kallad tillkännagivande - en uppmaning till regeringen - om att se över lagstiftningen om tjänstefel.

- Den praktiska tillämpningen är en del av problemet som har gjort att ansvaret i praktiken har blivit mer begränsat än vad som var avsett i lagstiftningen, säger KU:s ordförande Andreas Norlén (M) som tillsammans med ett enigt KU står bakom tillkännagivandet.

- I dag är det dessutom nästan bara poliser och domare som åtalas om man jämför med andra yrkesgrupper.

Det han syftar på är den praxis som har utvecklats efter att många fel och försummelser i tjänsten avkriminaliserades på 1970-talet och som har lett till att många handlingar inte längre är straffbara.

Detta har också lett till att det nästan enbart är personer inom rättsväsendet som har åtalats för tjänstefel.

"Utvidgat straffansvar" och utbildning
Men idag har alltså riksdagen ställt sig bakom kravet på att regeringen ser över hur man kan skärpa tjänstemannaansvaret genom ett så kallat "utvidgat straffansvar".

Riksdagen vill också att nyanställda tjänstemän ska tvingas genomgå en utbildning om den statliga värdegrunden och om de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen. 

- Vi vet att det finns tjänstemän där ute som inte agerar på rätt sätt och vi tar det på allvar. Detta har diskuterats sedan 1970-talet och jag tycker att det är glädjande att vi har en bred politisk enighet kring frågan, säger Andreas Norlén.

- Det är viktigt att stärka förtroendet för myndigheter och institutioner. Särskilt med tanke på de skandaler vi har sett de senaste åren och de populistiska krafter som ifrågasätter vårt samhällsbygge.

Kan bara "prickas" av JO
De nuvarande bestämmelserna om ansvar för tjänstemän fick sin huvudsakliga utformning 1975 genom den så kallade ämbetsansvarsreformen.

Reformen medförde en betydande avkriminalisering och i dagsläget kan en tjänsteman som begår fel eller försummelser i många fall endast ”prickas” av riksdagens Justitieombudsman genom att JO riktar kritik mot tjänstemannen eller mot myndigheten.

Enligt brottsbalken ska den som "uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år".

Om gärningen kan bedömas som "ringa" är den inte straffbar.

Varningar och löneavdrag
Det finns i dagsläget även bestämmelser i lagen om offentlig anställning om att arbetstagare som "uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i anställningen, om felet med hänsyn till samtliga omständigheter inte är ringa, får meddelas disciplinpåföljd för tjänsteförseelse" i form av varningar och löneavdrag.

 

 


 

 

 

 

Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik - klicka här


  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt