Skip to content

Antalet begärda rättsmedicinska intyg rasar - behövs bättre kompetens i hela landet

Rättsmedicinalverket vid Karolinska Sjukhuset i Huddinge, Stockholm. Foto: Pontus Lundahl/TT

Antalet beställda rättsintyg har minskat med en tredjedel de senaste tio åren. Det framgår av en rapport från Statskontoret som visar att den så kallade rättsintygsreformen har inneburit en rad problem. Nu efterfrågar myndigheten bättre geografisk tillgänglighet till rättsläkare.

 

Statskontoret har utvärderat den rättsintygsreform som trädde i kraft år 2006 och som har haft till syfte att höja kvaliteten på rättsintygen och stärka rättssäkerheten i rättsprocessen genom att fler rättsintyg skulle utfärdas av Rättsmedicinalverket.

Av den slutrapport som myndigheten har lämnat till regeringen framgår att antalet utfärdade intyg från Rättsmedicinalverket och från offentliga och enskilda vårdmottagningar har minskat med cirka en tredjedel sedan år 2008.

Sämre tillgänglighet
Enligt Statskontoret beror minskningen främst på att Rättsmedicinalverket har minskat sin användning av kontrakterade externa läkare som har utfärdat rättsintyg i myndighetens namn.

Trots att syftet med detta var att förbättra kvaliteten har det inneburit att polis och åklagare har fått en försämrad geografisk närhet till Rättsmedicinalverkets tjänster för rättsintyg vilket i sin tur har inneburit att man har begärt färre intyg.

Känner inte till specialutbildade läkare
Förutom rättsintyg har polis och åklagare möjligheten att använda så kallade ”forensiska dokumentationsläkare” - externa läkare som specialutbildats av Rättsmedicinalverket och som genomför kroppsundersökningar (men inte utfärdar rättsintyg) i myndighetens regi.

Trots möjligheten utnyttjas de sällan vilket  enligt Statskontorets rapport beror på att kännedomen om dem fortfarande är låg bland polis och åklagare.

Omständigheter i brottsutredningen
Statskontorets analys visar också att omständigheterna i den enskilda brottsutredningen påverkar om och varifrån polis och åklagare begär ett rättsintyg.

Till exempel begärs rättsintyg sällan ut ifall sannolikheten för åtal är låg varför man bedömer att det blivit vanligare med förundersökningsledare som enbart begär ut patientjournaler över personskador.

Förbättrat samarbete
Statskontoret efterfrågar nu att samarbetet mellan Rättsmedicinalverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten förbättras samt att rättsmedicinsk kompetens görs tillgänglig i alla delar av landet. 

Statskontoret vill även att rättsvårdande myndigheter görs uppmärksammade på de möjligheter till medicinsk kompetens som finns, till exempel möjligheten att använda sig av de forensiska dokumentationsläkarna.

 

 

 

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Bättre geografisk tillgänglighet till rättsläkare önskas, men istället erbjuder RMV så kallade forensiska dokumentationsläkare som har en 3 dagars utbildning i skadedokumentation och som saknar egentlig rättsmedicinsk kompetens. Detta kan jämföras med en rättsläkare (specialistläkare i rättsmedicin) som har minst 5 års utbildning inom ämnesområdet. Dessutom kommer flera nya rättsläkare under sin specialistutbildning att själv bara få genomföra ett fåtal kroppsundersökningar och nästan enbart lära sig bedöma skador utifrån bilder vilket kan komma att sänka kvalitén på den rättsmedicinska bedömningen. Det är en tydlig skillnad mellan att själv se och undersöka en person mot att bara få se bilder på eventuella skador (d v s förlust av information som ej kan överföras till en bild). Det kommer även att kunna påverka beviskedjan vid domstolsförhandling då rättsläkaren som utfärdat rättsintyget inte själv har gjort kroppsundersökningen och således inte sett skadorna såsom den forensiska dokumentationsläkaren har gjort.
RMV borde istället satsa på att utbilda fler rättsläkare och skapa en bättre geografisk täckning genom t ex satellitenheter till befintliga rättsmedicinska enheter. De så kallade forensiska dokumentationsläkarna, om de ska behållas, borde ges en riktig utbildning på minst 1 år vid en rättsmedicinsk enhet för att säkerställa deras kompetens i dokumentering av skador samt också möjliggöra att rättsläkare under utbildning får chans att göra kroppsundersökningar.
Systemet med dessa skadedokumenterade externa läkare infördes utan fullständig förankring hos rättsläkarna inom myndigheten och utan någon form av övergångsperiod mellan det tidigare systemet med kontrakterade rättsintygsskrivande läkare, vilket troligen skapat en del förvirring hos beställarna (polisen/åklagare). Därtill har flera rättsläkare valt att säga upp p g a sviktande förtroende för RMVs ledning och bemanningssituationen är pressad på flera rättsmedicinska enheter idag. Hur RMVs ledning nu väljer att gå vidare kommer att få långtgående konsekvenser för den rättsmedicinska verksamheten och tillgängligheten till rättsläkare.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.