Skip to content

"Med tanke på innehållet - är högskolans dokument verkligen ett anställningsavtal?"

ANALYS - av Kristina Ahlström, advokat och författare till boken "Anställning vid en statlig myndighet"

 

Den 9 mars skrev jag om tolkningen av en dom från Arbetsdomstolen med anledning av ett ärende om anställning av en professor och vice-rektor till en statlig högskola.[1] En liknande fråga var aktuell i två artiklar 2016.[2] I en artikel om rekrytering inom staten har jag redovisat mer om reglerna för detta.[3]

I denna artikel analyserar jag högskolans inställning utifrån ett av dem upprättat dokument. Vad är det för innehåll i det dokument de kallar avtal? Hur tänker de när avtalet är villkorat av att anställningsbeslutet vinner laga kraft?

Bakgrund
Stockholms konstnärliga högskola har inte verkställt Högskolans överklagandenämnds undanröjande av högskolans beslut att tills vidare anställa en professor tillika vicerektor.[4]

Högskolan har invänt att överklagandenämndens beslut får begränsade konsekvenser med hänsyn till gällande arbetsrättslig lagstiftning. Skälet för detta är enligt högskolan ett avgörande i Arbetsdomstolen nr 74 för 2016.

Det  arbetsrättsliga avtalet kvarstår enligt högskolan.[5] Högskolan har vad jag sett inte angett vilken lagstiftning eller närmare vilken paragraf de stödjer sig på.

År 1994 infördes en arbetsrättslig reform inom den statliga sektor.[6] Men fortfarande kan man se att äldre uttryck användas, vilket skapar oklarhet och risk för misstag i myndigheternas handläggning.

Jag använder inte de utmönstrade uttrycken: tjänst, tillsättning med förordnande eller fullmakt och kungöras ledig.

Jag tror att användning av utmönstrade uttryck leder till oklarheter. Därför använder jag uttryck i gällande författningstext: anställning och att anställa.

Högskolan har samma dag som den fattat beslut om anställning av professorn upprättat ett dokument med rubriken Anställningsavtal.

Vilken rubrik som sätts på ett dokument är i sig inte avgörande för innehållets rättsliga betydelse. Jag vill därför stanna upp vid dokumentets utformning och jämföra det med en mall för ett annat dokument Anställningsbevis.

Arbetsgivarverkets Anställningsbevis
Den 1 juli 2006 infördes en skyldighet för arbetsgivare att lämna en skriftlig information till arbetstagare om villkoren i dennes anställning. Sådan information ska lämnas senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta.

Arbetsgivarverket har tagit fram en mall som avser sådan information om anställningsvillkor enligt 6 c § lagen om anställningsskydd. De kallar informationen för Anställningsbevis.[7]

I denna mall finns information om anställningsvillkor, arbetstid, semesterdagar, uppsägningstider och löneutbetalning. Det skrivs under av en person på myndigheten.

Uppgifterna hämtas från anställningsbeslutet och gällande kollektivavtal. Med liten text anges ovanför myndighetens underskrift: Detta anställningsbeslut utgör inte bevis om att tillsättningsbeslutet vunnit laga kraft.

Högskolans Anställningsavtal
Högskolans dokument Anställningsavtal liknar både i utformning och innehåll den mall som Arbetsgivarverket har tagit fram.

Det har tillkommit plats i högskolans dokument för arbetstagaren att skriva under och de har lagt till administrativa anteckningar om konton och arbetsställe.

Det finns även en rubrik Information om personuppgiftslagen. Under den rubriken står det Jag samtycker till… Det anges inte vem som är jag.

Det finns uppgifter om beslutsdatum och ett ärendenummer mitt i dokumentet, utan att det anges vad som avses. Det finns bifogad bilaga på två sidor med uppgift om kollektivavtal, semester, lön, egenrapportering i Primula, andra förmåner, övertid och mertid, sjukdom, uppsägning, företrädesrätt till återanställning och skatteavdrag.

Ingen av dessa uppgifter verkar vara något som parterna kan avtala om: En arbetstagare och en arbetsgivare kan inte själv bestämma innehåll i ett kollektivavtal.

Avtalet om anställningen kommer till uttryck i myndighetens anställningsbeslut och ska inte förekomma i fler dokument. Skatteavdrag följer skattelagstiftningen.

Med tanke på dokumentets innehåll undrar jag om det innehåller ett anställningsavtal. Även om rubriken anger det och två parter skrivit under: en företrädare för arbetsgivaren och arbetstagaren.

Arbetstagarens underskrift skulle kunna tolkas som bekräftelse på att hen tagit del av information.

Om dokumentet skulle tolkas som ett avtal är det en mening som är viktig att läsa. Sist under underskrifterna står det: Avtalet gäller under förutsättning att anställningsbeslutet vinner laga kraft.

 Med en sådan skrivning är det svårt att se att högskolan kan hävda att ett anställningsavtal föreligger med stöd av detta dokument. Om deras dokument gäller som ett anställningsavtal, så anges uttryckligen att det endast gäller om anställningsbeslutet vinner laga kraft. Och det har det inte gjort.

Högskolans överklagandenämnd har undanröjt anställningsbeslutet och därmed kan inte något avtal med stöd av detta dokumentet rimligen hävdas.

Däremot kan högskolan ha vidtagit andra åtgärder som innebär att ett anställningsavtal kan ha uppkommit muntligen eller genom konkludent handlade, vilket jag inte känner till.

Men man undra om det kan vara möjligt mot bakgrund av att finns ett skriftligt dokument, som arbetstagaren tagit del av och som uttryckligen anger att avtal inte gäller förrän beslutet har vunnit laga kraft. Den person som har börjat en anställning enligt högskolans beslut borde vara medveten om att en förutsättning för att det ska bli ett bindande avtal är att beslutet vinner laga kraft.

En statlig myndighet ska inte agera så att ett fullt ut bindande anställningsavtal uppkommer innan ett anställningsbeslut vinner laga kraft. Men i detta fall undrar jag om högskolan verkligen har ingått ett anställningsavtal med berörd person. Jag undrar därför vad högskolan stödjer sig på när de hävdar att de är förhindrade att verkställa överklagandenämndens undanröjande av deras anställningsbeslut.

 


[1] Se mer om rekrytering och förvaltningsrätt i böckerna Anställningsbeslut och arbetsledningsbeslut vid statliga myndigheter, Norstedts Juridik, 2010 samt Förvaltningslagen – En kommentar, Karnov Group, 2018. Båda böckerna skrivna av Kristina Ahlström.

[2] Kristina Ahlström, Myndigheten hade inte behövt få två anställda i stället för en - om de bara följt gällande lagar publicerat den 14 februari 2017 och Jag påpekar vikten av att ett anställningsavtal inte får uppkomma - innan beslutet vunnit laga kraft, publicerat 9 mars 2017.

[3] Rekrytering till statlig sektor av Kristina Ahlström, Ny Juridik 2:17, http://media.ahlstromadvokat.se/2017/06/NJ2017nr2_02-Ahlstr%C3%B6m_s%C3%A4rtryck.pdf.

[5] Se mejl 19 maj 2017 från Stockholms konstnärliga högskola till en av de sökande i anställningsärendet, hämtat från Överklagandenämnden för högskolans ärende 211-971-17.

[6] Se framför allt lagen (1994:260) om offentlig anställning och anställningsförordningen (1994:373).

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt