Skip to content

Skolpojke drev ärende vidare utan åklagaren - får tidigare friad lärare dömd för nackgrepp

Foto: Jessica Gow/TT

Tingsrätten friade läraren från åtalet om ofredande eftersom det inte var bevisat hur hårt hans grepp hade varit om den 14-årige skolpojkens nacke. Åklagaren valde att inte överklaga - men det gjorde pojken och hans advokat. Läraren döms nu av hovrätten för ringa misshandel till 24 000 kronor i böter. 

 

Läraren, som är i 60-årsåldern, åtalades vid Göteborgs tingsrätt för ofredande efter en incident på hans skola.

En 14-årig skolpojke hade stört ordningen i korridoren och sparkat på dörren till det klassrum där läraren höll lektion. Pojken hade sprungit ut på skolgården där läraren fick tag på honom.

Slog läraren i bröstet
Enligt åklagaren hade läraren tagit "ett hårdare tag med sin ena hand om MÄ:s (pojkens) nacke" och fört honom framåt på det sättet.

Läraren, å sin sida, hävdar att han bara "väldigt kort" hade lagt en hand mot pojkens nacke och föst honom i riktning mot skolan -–någonting som dock slutade med att pojken hade slagit läraren i bröstet och måttat en spark mot honom. I tumultet hade både läraren och pojken hamnat på marken.

Pojken hävdade att han bara försökt slingra sig och "slå sig fri" från lärarens grepp - som dessutom var hårt, gjorde ont och skrämde honom.

Kände sig ynklig
Han förklarade också att händelse fick honom att "känna sig ynklig och inte så mycket värd".

Tingsrätten ansåg i och för sig att det var utrett att läraren hade tagit ett grepp om pojkens nacke - bland annat utifrån den rodnad som fanns fotograferad.

Rodnaden kunde dock ha uppkommit i tumultet och ett vittne som hade sett hela händelsen kunde inte avgöra hur hårt greppet egentligen hade varit.

Läraren friades därför.

Ringa misshandel
Åklagaren valde att inte överklaga den friande domen - vilket dock pojken och hans advokat gjorde.

Hovrätten för Västra Sverige ändrar nu domen och dömer läraren för ringa misshandel.

Hovrätten anser att läraren har försökt tona ned hur hårt greppet varit och att hans uppgifter om hur han bara "helt lätt" lagt handen mot pojkens nacke och föst honom framåt framstår som en efterhandskonstruktion. Annars skulle pojken inte ha känt sig tvungen att värja sig fysiskt, enligt hovrätten.

Grepp som gjorde ont
Pojkens uppgifter får dessutom stöd av vittnesuppgifter och ska därför läggas till grund för bedömningen.

Enligt hovrätten är det bevisat att det har handlat om ett hårdare grepp som gjort ont och som har resulterat i den rodnad som fotograferats av efter händelsen.

Kroppslig bestraffning
Hovrätten konstaterar att det inte har handlat om en akut situation i skollagens mening eftersom pojkens ordningsstörande beteende redan hade upphört. Greppet ska därför inte ses som en befogad åtgärd utan som en kroppslig bestraffning –- någonting som är förbjudet.

Läraren döms nu till 60 dagsböter på sammanlagt 24 000 kronor för ringa misshandel. Han ska dessutom betala 5 000 kronor i skadestånd till pojken för den allvarliga kränkning som hans brott har inneburit.

 

 

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

19 comments

Slynglar ska inte störa ordningen på skolan och sparka på klassrumsdörrar och förstöra undervisningen för skötsamma elever. Vore jag denne dömde lärare, skulle jag pensionera mig omedelbart. Jag skulle inte vilja vara lärare med elever som slår mig i bröstet, försöker sparka mig eller orsakar tumult. Sveriges framtid ligger bakom oss.

Instämmer med föregående talare.

Tycka vad man vill om denna "slyngel", men i Sverige, och än mindre i skolan, kan vi självfallet inte tolerera personvåld som hämndaktion, och än mindre mot barn.

Här är en annan lärare som kan få faen om det leder till åtal. Han har knappast någon pension att se fram emot. Förrän om 40-50 år.

http://www.sydostran.se/karlskrona/10-aring-sparkade-pa-larare/

Hu definierar du hämnd?

Lärare får under inga omständigheter ägna sig åt kroppslig bestraffning av sina elever, det är helt klarlagt. Men vi kan vända på det och säga så här. Lärare får bara ta till våld – och då ett mycket begränsat våld – när det handlar om att upprätthålla ordningen. Sedan gäller givetvis också allmänna ansvarsfrihetsgrunder, vilket innebär att man t.ex. också får ingripa när en elev utsätter någon annan för våld.

I det här fallet har läraren bevisligen velat läxa upp pojken för vad han gjort och det är ingenting som skyddas av lagstiftningen.

Då det finns ett brett samhällsintresse i frågan rekommenderar jag läraren att överklaga den här domen i HD på följande grund.

Eftersom pojken redan före lärarens ingripande uppträtt påtagligt utåtagerande och därefter avvikit från klassrummet har därmed inte det "ordningsstörande beteende" som hovrätten hänvisar till upphört - det pågår allt jämnt. Därmed saknas här den nödvändiga bevisning om att det skulle ha förelegat en, som hovrätten påstår, efterhandskonstruktion.

Vilken ordning är det som pojken har stört ute på skolgården menar du Harriet? Gissningsvis hade läraren gjort mer nytta i klassrummet med sina elever.

Visst är det fullt tillåtet att uttala sig "gissningsvis" men i strid mot skollagen bröt eleven mot den välkända skolplikten varvid läraren i enlighet med tillhörande befattningsbeskrivning har skyldighet att upprätthålla den ordning, vilken förutsätts för att vederbörande i enlighet med nämnda skolplikt ska kunna tillgodogöra sig den undervisning som framgår av gällande läroplan.

Var hittar du att det är ok för lärare att använda våld för att upprätthålla skolplikten?

Ditt resonemang faller ju på alla möjliga fronter. Till att börja med känns det tämligen oproportionerligt att använda fysiskt våld för att stävja en eventuell skolkning. Sedan vet vi ju absolut ingenting om pojkens eventuella skolplikt, eller sitter du på någon information som inte framgår av artikeln? Kanske hade pojken håltimme? Kanske hade han inga fler lektioner alls den dagen? Himla tur att du tillåter folk att uttala sig gissningsvis, för det är ju exakt det du själv håller på med.

Pojken var inte ens i klassrummet vad jag kan se i artikeln. Vad vore mest gynnsamt för ordningen tror du Harriet? Att låta det arga barnet vara argt på skolgården eller att som lärare lämna sitt klassrum, följa efter ut på gården och greppa barnets nacke?

Vad som får uppfattas som mest "gynnsamt" är tillhörande departementschefs uppgift att utreda i samband med tillskapande alternativt ändring av lagstiftning. Jurister vilka yttrar sig kring målet pekar sannolikt på hur aktuella lagar bör tillämpas. Ofta hittar vi i förarbeten departementschefers yttrande rörande den saken. Finns det därvid synpunkter på vad som "vore mest gynnsamt för ordningen" blir detta därför en annan sakfråga. Tillåts vi likväl att med hänvisning till vad vi själva anser är "mest gynnsamt för ordningen" gå emot vår skyldighet att följa tillämplig författning torde vi riskera "ordningen" på ett så omfattande sätt, att det närmast skulle utgöra ett hot mot hela samhället. Det kallas för anarki.

Du menar att det skulle bli anarki om läraren hade bsinnat sig och stannat i klassrummet? Det låter långsökt. Det ordningsstörande beteendet var uppenbart över. Din aparta åsikt om att så inte skulle vara fallet behövs det varken departementschefers eller regeringens uttalanden I förarbeten för att avfärda.

Eleven var 14 år. Läraren förde eleven mot skolan.

Eleven har skolplikt. Läraren har även ett ansvar över eleven under skoltid.

Om eleven springer iväg, kan läraren inte anses ha rätt att bruka våld som är nödvändigt med hänsyn till att återställa ordningen och att se till att eleven kommer tillbaka till skolan?

Borde det inte införas (om det inte redan finns) en regel som säger att läraren får använda våld som inte är uppenbart oförsvarligt med hänsyn till ovan nämnda?

Såsom framgår ovan så redogör jag för grunden för att den påstådda bevisning som framförs i målet måste anses som otillräcklig för en fällande dom. Bemöt därför lämpligen vari som felaktigheten skulle ligga i den motiveringen.

Krasst. Vad var upprinnelsen till händelsen? Kan det ha varit så enkelt som att läraren inte tillhandahöll den undervisning eleven hade rätt till enligt skollagen? Oavsett om det rör sig om ett barn inom normen eller med neuropsykiatriskt funktionshinder (eller annan svårighet) så ska skolan tillhandahålla undervisning på rätt nivå. Hur kunde läraren ha handlat annorlunda i situationen när affekten hos eleven var ett faktum? Oaktat vad som var upprinnelsen till det utåtagerande beteendet så fanns möjligheten för läraren att fortsätta lektionen och rapportera händelsen till rektor såsom en incident. Rektor bör då kontakta föräldrarna, se till att en kartläggning av elevens skolsituation görs, eventuellt införa extra anpassningar eller särskilt stöd för att få till en skolsituation för eleven där det utåtagerande beteendet upphör.

Om vi dock leker med tanken att läraren gjort just detta så känner inte rektorer i de allra flesta fall till sina arbetsuppgifter. De vet inte vad en kartläggning är, kan inte upprätta åtgärdsprogram varigenom särskilt stöd ska ges och är sällan ens bra på att ta emot incidentrapporteringar. Det hade sannolikt inte hänt någonting alls som främjat elevens skolsituation eller lärarens arbetssituation. Huvudmannen för skolan hade med största säkerhet inte fått del av informationen och även om denne hade fått det hade åtgärder kostat pengar. Pengar som inte finns. Om jag funderar vidare så visste nog den här läraren det. Att ingenting skulle komma att hända och därför tog saken i egna händer, dvs. följde efter eleven och tog ett nackgrepp.

Den händelsen var dock fel. På alla sätt och vis. Och efter att ha sett liknande fall (där eleven dock var i lågstadieåldern och det var flera lärare som våldförde sig på eleven) kan jag inte annat än applådera eleven i det här fallet. Hade han anmält till Skolinspektionen att han råkat ut för kränkande behandling i skolan hade en lång kommunicering tagit vid. Skolan hade svurit sig fri och även om eleven hade kunnat bevisa att händelsen var kränkande (och att han sannolikt inte får det stöd i skolsituationen han behöver och har rätt till) hade skolan fått ett föreläggande om att rätta till hur incidentrapportering görs och möjligen hade SI ansett händelsen kränkande. Barn och elevombudet hade därefter dömt ut ett litet skadestånd som skolan fått betala. Vi pratar maximalt 5000-10 000 kr. Och sedan hade allting återgått till det normala. Inga anpassningar för eleven. Ingen förändrad skolsituation.

Felet låg här i lärarens agerande när läraren inte följde de rutiner som ska följas på en skola. Det är rimligt att det är läraren som ska ha näsbrännan med ett skadestånd för sitt agerande. Det tråkiga är att skolsituationen sannolikt inte förbättrats för eleven. (Och så klart arbetsmiljön för läraren. Han behöver sannolikt mer stöd från rektor m.fl. Men det är den ledningen han ska ta nackgrepp på. Inte eleverna.)

För juridiskt stöd hänvisar jag till skollagen. För djupdykning i SI:s verksamhet till deras hemsida. Och för kunskap kring hur man som vuxen hanterar dylika situationer till Bo Hejlskovs litteratur.

"Det största hotet mot svensk skola är att folk inte vill bli lärare"

https://www.expressen.se/nyheter/qs/jag-kunde-komma-hem-fran-jobbet-och-...

Hovrättens dom speglar det kravlösa samhälle vi har fått och den skolsituation som råder med rättslöshet för lärare och utagerande elever som kan göra precis vad som faller dem in. Förvånande att det fortfarande finns så många som orkar med sitt otacksamma och utsatta lärararbete.

Vi för inte statistik över hot och våld .....

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/hot-och-vald-i-vara-skolor

..... säger Skolverket.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.