Skip to content

Gängbrottslighet och hårdare kriminalpolitik får effekter - Kriminalvården kräver fler fängelseplatser

Foto: Leif R Jansson/TT

Antalet platser på svenska anstalter behöver öka under de närmaste tio åren. Det anser Kriminal-vårdens generaldirektör Nils Öberg och lyfter fram en skärpt kriminalpolitik och gängkriminaliteten som faktorer som driver upp beläggningen.

 

I en intervju med TT säger Nils Öberg att dagens 4 200 platser behöver öka till cirka 5 000 tillgängliga anstaltsplatser - någonting som i så fall skulle bryta den trend med färre antal inskrivna på svenska anstalter som har rått sedan år 2009.

Enligt SvD fanns det 5 486 fängelsedömda inskrivna på svenska anstalter år 2009, en siffra som gått ned till dagens cirka 4 000.

Eftersom antalet platser alltid måste vara fler än antalet inskrivna vill Kriminalvården öka sitt så kallade kapacitetstak för att kunna möta det ökade behovet.

Skärpt kriminalpolitik
Anledningen till ökningen har enligt Öberg flera orsaker. Dels ökar befolkningen och dels innebär satsningar på polisen att fler kommer att lagföras.

Nils Öberg ser dock den skärpta kriminalpolitiken som den enskilt största faktorn till att behovet av platser ökar.

Skärpta straff, nya vapenlagar och nya brott så som till exempel blåljussabotage i kombination med en ökad gängkriminalitet och grova våldsbrott är faktorer som innebär att fler kommer att dömas till fängelse.

Dessutom vill flera partier öka straffen och slopa den så kallade "ungdomsrabatten" - straffsänkningar för personer mellan 15-20 år.

Nya problem
På anstalterna märker Kriminalvårdens personal av ett växande problem med unga dömda. Många tillhör kriminella grupperingar och är dömda för grova brott.

Konflikter uppstår ofta och överlag har Kriminalvården märkt av ett "utbrett myndighetsförakt" hos gruppen vilket försvårar rehabilitering.

Nils Öberg lyfter även fram att många lider av psykisk ohälsa, missbruksproblematik och "förfärande låg" utbildningsnivå vilket leder till utmaningar i rehabiliteringsarbetet.

 

 

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Längre straff är inte ett dugg avskräckande då det gäller grov brottslighet och de skapar inte bättre människor – snarare tvärtom. Amerikas förenta stater har cirka en procent av sin befolkning i fängsligt förvar. Skulle samma fördelning gälla här i Sverige så skulle det innebära en fångpopulation på ungefär 100 000, istället för de cirka 4000 som är fallet.
Eftersom det bevisligen fungerar dåligt med långa och hårda straff, så kan man undra varför politikerna i Sverige väljer att propagera för det. Svaret är naturligtvis populism. Det svenska folket tror sig vilja ha hårdare straff och då hörsammar naturligtvis politikerna detta för att fiska röster.

Jag är benägen att hålla med dig. Längre straff är troligen inte vad som avskräcker yrkeskriminella utan risken "att åka dit". Med andra ord skulle vi kunna få samma avskräckande effekt om polis och åklagare gjorde vad de är tänkta att göra och utredde alla brott.

Ökar man risken att åka dit för ett inbrott så kommer troligen ett antal att inte begå inbrott. Om man dessutom dömer för varje bevisat brott enskilt så kommer tiden i fängelse öka utan att man ökar straffets längd. Om man idag får 6 månader för 5 inbrott så är det bättre att fälla till 5 gånger 6 månader istället för att höja straffet till ett år.

Så bättre polis och dömas enskilt för varje bevisat brott ger nog bättre effekt.

Jag kan inte annat än hålla med. Jag förordar kortare straff och utökade straffrabatter.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.