Skip to content

Från 20 858 till 1 887 irakiska flyktingar till Sverige på två år - så påverkas läget när IS tappar greppet

Ljuständning i Bagdad efter en självmordsattack den 16 jan 2018. Foto: AP Photo/Karim Kadim

Säkerhetsläget i Irak har förändrats i samband med att Islamiska staten - IS - har förlorat territoriell kontroll i landet. Därmed kommer också asyl-sökande från landet att bedömas annorlunda. Det framgår av Migratinsverkets nya rättsliga ställ-ningstagande.

 

År 2015 sökte 20 858 irakier asyl i Sverige. Sedan dess har antalet asylsökande från Irak minskat kraftigt till 2 758 år 2016 och 1 887 förra året.

På ett övergripande plan anser Migrationsverket att säkerhetsläget har förbättrats i Irak trots att IS och andra jihadister dagligen utför attacker som har karaktären av väpnade konfrontationer.

Det finns dessutom en risk för spänningar mellan olika etniska och religiösa grupper i de områden som har befriats från IS. 

Inre väpnad konflikt
En stor förändring jämfört med tidigare är att Migrationsverket inte längre bedömer att alla och envar från de sex provinser där det pågår en inre väpnad konflikt har ett behov av skydd.

Istället ska Migrationsverket nu göra individuella bedömningar av skyddsbehoven hos de sökande från de aktuella provinserna.

Förutom områden där det pågår en inre väpnad konflikt flaggar Migrationsverket för att säkerhetsläget i nio sydliga provinser kan komma att påverka asylprövningarna då Migrationsverket bedömer att det råder så kallade "andra svåra motsättningar" i områdena. 

Kurdiska provinser
Säkerhetsläget har avsevärts förbättrats i de tre kurdiska provinserna (KRI) - Dohuk, Erbil och Suleymania - och i dagsläget anser inte Migrationsverket att det råder inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i provinserna.

Man betonar dock att situationen kan vara skör efter folkomröstningen och den militära insatsen mot bland annat Kirkuk.

Utsatta grupper
I det nya rättsliga ställningstagandet pekar Migrationsverket ut vissa grupper av personer som kan ha rätt till asyl på den grund att det föreligger en hotbild mot dem i Irak.

Till exempel familjemedlemmar till personer med anknytning till IS, konvertiter och kvinnor utan manligt nätverk kan enligt Migrationsverket bedömas som just sådana särskilt utsatta grupper varför tillhörighet till en sådan grupp kan medföra att en person bedöms ha skyddsskäl.

Tre miljoner internflyktingar
Förutom bedömningar av säkerhetsläget har Migrationsverket även tittat på andra faktorer som påverkar bedömningen om en person ska ges uppehållstillstånd i Sverige eller inte.

Man har bland annat bedömt frågan om rimliga internflyktsalternativ varför Migrationsverket pekar ut de två kurdiska provinserna Erbil och Suleymaniya samt städerna Bagdad, Basra och Najaf som potentiella internflyktsalternativ.

Trots att orterna är säkra bedömer Migrationsverket att den humanitära situationen för landets nära 3 miljoner internflyktingar är fortsatt svår och att det förbättrade säkerhetsläget snabbt kan förändras.

Vissa brott
Då asylsökande som gjort sig skyldiga till krigsbrott och andra svåra folkrättsbrott är uteslutna från rätten till asyl enligt både nationella och internationella regler kan det komma att påverka bedömningen ifall en sökande deltagit som stridande part i konflikten.

Detta eftersom internationella rapporter visat att i princip alla stridande parter i konflikten i Irak har gjort sig skyldiga till brott som kan komma att bedömas som folkrätts- och krigsbrott.

Migrationsverket betonar dock att det alltid görs en prövning i det individuella fallet och det faktum att en person varit stridande part utesluter inte automatiskt personen från rätten till asyl.

 

 

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt