Skip to content

"Bolag måste ompröva sin strategi - så slår de nya reglerna för CFC-beskattning i utlandet"

KOMMENTAR - av Raoul Smitt, advokat och Peter Sundgren, skattejurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden WITS

 

I inkomstskattelagen finns särskilda bestämmelser för delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster - så kallade CFC-regler, Controlled Foreign Corporation.

Bestämmelserna innebär i korthet att i Sverige bosatta delägare, såväl fysiska som juridiska personer, med ett kontrollerande innehav - särskilt definierat i lagstiftningen - i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster, skall beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer hos den utländska juridiska personen.

Huvudregeln är att en inkomst anses lågbeskattad om inkomsten beskattas under en viss nivå (se nedan) ställt i relation till gällande svensk bolagsskattesats.

Oavsett nivån på beskattningen anses emellertid en inkomst inte som lågbeskattad enligt den så kallade kompletteringsregeln i CFC-bestämmelserna om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i de länder som räknas upp i en särskild lista i bilaga 39 a inkomstskattelagen (1999:1229) och inte omfattas av i listan angivna undantag.

Syftet med kompletteringsregeln och den därtill kopplade ”vita” listan är att öka förutsebarheten och underlätta tillämpningen av CFC-reglerna.

Vad som nyligen skett är att Skatteverket, på uppdrag av regeringen, har sett över den nämnda listan i syfte att fastställa huruvida de i dessa länder förekommande företagen på ett eller annat sätt är lågt beskattade.

En i Sverige bosatt person som har ett kontrollerande innehav i ett företag i ett land som är upptaget på ”vita” listan omfattas enligt huvudregeln således inte av CFC-beskattning under det ytterligare villkoret att bolagets intäkter bland annat inte härrör från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter.

Särskilt bör här uppmärksammas inkomster av royalties, varumärkes- och firmarätt och andra inkomster av immateriella rättigheter, vilka tidigare inte omfattades av CFC-beskattning.

Den nu föreslagna skärpningen kommer att i synnerhet beröra svenska koncerner som utomlands etablerat varumärkes- eller ”patent holdingbolag”. Det bör därvid uppmärksammas att utländska bolags inkomster beskattas olika i vissa jurisdiktioner.

Detta kan bero på att olika skattesatser tillämpas för vissa inkomstslag eller att basen för beskattningen beräknas på ett mer fördelaktigt sätt för vissa inkomstslag, till exempel i Luxemburg avseende inkomst från visa immaterialrätter.

I dessa fall är det bolagets hela i utlandet erlagda bolagsskatt som avgör huruvida CFC-beskattning skall ske i Sverige.

Uppdelningen i länder med låg- och högbeskattad bolagsinkomst är bakgrunden till en ”grå” lista. Länder som inte återfinns vare sig på den ”vita” eller den ”gråa” listan anses ”svartlistade” och skall alltid CFC-taxeras i Sverige.

Om man efter denna inledande prövning av kompletteringsregeln och dess lista finner att CFC-beskattning kan komma ifråga beträffande det aktuella bolaget måste den svenska aktieägaren utan anmäning upprätta en särskild deklaration för rörelsebeskattning av företaget och räkna om dess vinst till en beskattningsbar inkomst enligt svenska regler.

Om det därvid framgår att den i utlandet erlagda skatten understiger den svenska bolagsskatt som skulle ha utgått på 55 procent av den sålunda beräknade inkomsten, vilket enligt gällande bolagsskatt på 22 procent kan bestämmas till 12.1 procent, skall det utländska bolagets hela inkomst beskattas i Sverige.

Om den svenska bolagsskatten sänks till 20 procent, vilket antytts i vissa sammanhang, kommer gränsen för ”låg skatt” automatiskt att sjunka till 11 procent = 0.55 x 20 procent.

Den skatt som det utländska bolaget erlagt i sitt hemland får avräknas från den skatt som aktieägaren betalar i Sverige.

Ändringar i bilaga 39 a inkomstskattelagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2019 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2018.

Svenska företag och ägare, särskilt de med bland annat patentholding- och licensbolag, det vill säga intäkter från immaterialrätter, måste nu genast ompröva sin strategi.

Vi avser att i en uppföljande artikel belysa rättsföljderna för svenskt näringsliv av den kommande skärpta lagstiftningen.

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt