Skip to content

Affärsman på säteri ska beskattas för 600 kvadratmeter - trots "slottsregeln"

Herrgården på bilden är en annan än den i artikeln. Foto: Jurek Holzer/SvD/TT

"Stad och landsbygd är två skilda världar" och det vore orimligt att beräkna förmånsvärdet på en herrgård utifrån vad en lägenhet kostar. Det anser den affärsman som enligt "slottsregeln" bor på ett säteri som ägs av hans företag. Kammarrätten går dock på Skatteverkets linje och beräknar hans bostadsförmån till 600 kvadratmeter.    

 

Skatteverket beslutade att påföra mannen bostadsförmån med 420 000 kronor för år 2013 istället för redovisade 44 000 kronor och 430 000 istället för redovisade 137 000 för år 2014.

Skatteverket beslutade också om skattetillägg med hänvisning till att mannen, enligt Skatteverket, hade lämnat oriktiga uppgifter i sin deklaration.

"Utnyttjar inte hela ytan"
Mannen överklagade Skatteverkets beslut till Förvaltningsrätten i Uppsala och hävdade att Skatteverket hade tagit upp förmånen till ett för högt värde - bland annat eftersom hela ytan av bostaden inte nyttjades.

Mannen pekade också på att värdet av bostadsförmån skulle bestämmas som kallhyra - och alltså inte som varmhyra för lägenheter. Mannen underströk att beräkning av bostadsförmån inte var anpassad till den typ av boende han hade och att uttalanden i förarbetana hade en annan utgångspunkt.

Hans uppfattning redovisades i förvaltningsrättens dom:

"Detta innebär att man måste vara ganska försiktig vid tolkningen av uttalandena eftersom de särskilda förhållanden som gör sig gällande vid större bostäder på landsbygden inte beaktats." 

Slottsregeln
Enligt mannen använder han och hans hustru cirka 200 kvadratmeter av säteriet som bostad - och inte 600 kvadratmeter som Skatteverket påstår. Han har valt att tillämpa den så kallade "slottsregeln" i inkomstskattelagen - en regel som har tillkommit för att "bevara kulturbyggnader på landsbygden" och innebär att fastigheten inte ägs och drivs privat men beskattas som bostadsförmån.

Mannen protesterade också mot skattetillägget eftersom bostadsförmånen hade redovisats tydligt i deklarationen och att han därmed inte hade lämnat någon oriktig uppgift.

Förvaltningsrätten konstaterade att den allmänna utgångspunkten vid beräkning av förmånen är bostadsytan. Förvaltningsrätten instämde i Skatteverkets beräkning - även om det faktiska nyttjandet hade varit mindre av rent praktiska skäl.

Förvaltningsrätten instämde
När det gällde frågan om skattetillägg ansåg förvaltningsrätten att mannen - genom att ta upp bostadsförmånerna till ett värde som skiljde sig så pass mycket från ett korrekt beräknat värde - hade lämnat oriktiga uppgifter.

Förvaltningsrätten gick därför på Skatteverkets linje.

Mannen överklagade till Kammarrätten i Stockholm där han underströk det orimiliga i att utgå från beräkningen av "vanliga" bostäder. Mannens uppfattning redovisas i kammarrättens dom:

"Skatteverkets beräkningsmodell bör ställas i relation till landsbygdens verklighet. Myndigheten utgår i från en hyresnivå som 2014 uppgick till 860 kr per kvm inklusive värme baserad på hyresstatistik från Uppsala läns 'övriga tätorter och landsbygd'. Några hyreshus finns i princip inte på landsbygden utan dessa finns uteslutande i tätorter/städer."

"Stad och landsbygd är två skilda världar. En lägenhet på 70 kvm i tätort/stadsmiljö kan omöjligt vara utgångspunkten för att räkna fram ett förmånsvärde på en herrgårdsbyggnad från 1600-talet."

600 kvadratmeter
Mannen pekar också på att Skatteverkets bedömning står i "direkt strid med syftet bakom införandet av slottsregeln":

"En återgång till att bli privatbostad undanröjer visserligen förmånsbeskattningen men medför å andra sidan att samhällets stödjande med avdragsrätt för reparationer inte längre är möjligt."

Kammarrätten instämmer dock i Skatteverkets uppfattning om att förmånen ska beräknas utifrån en yta på 600 kvadratmeter. Hela denna yta har funnits tillgänglig för mannen.

Ska vara kallhyra
Kammarrätten anser dock att Skatteverket felaktigt har utgått från en hyresnivå som innefattar varmhyra. Den så kallade "slottsregeln" som ska tillämpas på förmånen innebär nämligen, enligt förarbetena, att utgångspunkten ska vara kallhyra.

Kammarrätten skriver:

"I förarbetena till slottsregeln (prop, 1993/94:91 s. 22-23) anges att vid beräkning av förmånsvärdet för en mangårdsbyggnad bör värdet bestämmas till ortens pris och utgångspunkten bör vara kallhyra. Eftersom någon egentlig hyresmarknad i regel inte finns för denna typ av bostäder får man i stället normalt göra jämförelser med hyresnivåerna för större villor på orten."

Kammarrätten kommer därför fram till att förmånens värde är 300 000 kronor. Skattetilläggen sätts ner i motsvarande mån.

 

 

 

 

  • Alt-texten
    Carina Johansson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt