Skip to content

100 000 i skadestånd efter vårdnadstvist - brott mot mänskliga rättigheter att inte få träffa dotter

Foto: Hasse Holmberg/TT

Det var ett brott mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter när socialförvaltningen vid en kommun agerade så att en pappa inte kunde träffa sin dotter på två år. Det slår tingsrätten fast och går därför på pappans linje. Kommunen ska dessutom betala 100 000 kronor i skadestånd till pappan.

 

Den 49-årige mannen fick i februari 2013 barn tillsammans med sin flickvän och bara ett par månader senare inledde de båda föräldrarna en vårdnadstvist om barnet.

Sommaren 2014 flyttade mamman från Stockholm till Hofors kommun utanför Gävle och under hösten beslutade Södertörns tingsrätt interimistiskt att barnet skulle ha rätt att träffa sin pappa två dagar i månaden med så kallat umgängesstöd - någonting som kommunen skulle ansvara för.

Endast i "extremfall"
Pappan bodde då utomlands och pappan, mamman och tingsrätten ansåg därför att umgänget borde ske under helgerna.

Hofors kommun meddelade dock att man endast kunde erbjuda umgängesstöd på helgtid i "extremfall". Tingsrätten visade förståelse för detta och beslutade att umgänget skulle ske på vardagar i stället.

Pappan vägrade dock att acceptera detta och lyckades i augusti 2015 få tingsrätten att gå med på att umgänget skulle ske även på helgerna.

Neutralt umgängesstöd
Hofors kommun utsåg - på inrådan av mamman - en av lärarna på förskolan till umgängesstöd. Pappan motsatte sig dock detta val och underströk att ett umgängesstöd behövde vara neutralt i förhållande till vårdnadstvisten.

Hofors kommun hävdade då att det inte fanns någon person i kommunen som inte hade en relation till mamman och som också skulle kunna vara lämplig som umgängesstöd. Enligt kommunen hade man dessutom kontaktat närliggande kommuner för hjälp - dock förgäves.

Europakonventionen
Pappa stämde Hofors kommun vid Gävle tingsrätt och begärde 100 000 kronor i kränkningsersättning. Som primär grund angav pappan att hans rätt till familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen hade kränkts eftersom han inte hade fått träffa sitt barn under två år.

Tingsrätten går nu på pappans linje och slår fast att det borde betraktas som ett "extremfall" när en domstol beslutar om umgänge med en förälder som bor utomlands.

Rätten till familjeliv
Tingsrätten anser också att det har varit befogat att pappan vägrade acceptera en vän till mamman som umgängesstöd.

Tingsrätten skriver i sina domskäl:

"Europadomstolen har i flera mål prövat om en stat ska förpliktas betala skadestånd vid kränkning av artikel 8 när en förälder inte kommit att träffa sitt barn. Europadomstolen har bedömt att det kan vara fråga om en kränkning av rätten till familjeliv enligt artikel 8 om staten, dess myndigheter m.fl., inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att möjliggöra och främja ett umgänge mellan barnet och föräldern."

100 000 i kränkningsersättning
Tingsrätten slår fast att Hofors kommun inte har tillgodosett dotterns behov av umgängesstöd i samband med hennes umgänge med sin far - och att umgängesstöd har varit en förutsättning för umgänge.

Tingsrätten skriver:

"Detta har fått till direkt resultat att P (pappan) inte kunnat utövat umgänge med sin dotter. Hofors kommuns handläggning har därför inneburit att kommunen i förhållande till P har gjort sig skyldig till en överträdelse av hans rätt till familjeliv och umgänge med sitt barn (artikel 8 EKMR) och att P orsakats en kränkning av sitt familjeliv."

Högsta domstolens praxis
Tingsrätten kommer också fram till de 100 000 kronor som pappan har begärt i skadestånd är skäligt som kränkningsersättning.

Tingsrätten skriver:

"Högsta domstolen har i sin praxis bedömt att en kommun kan åläggas skadeståndsskyldighet vid överträdelser av konventionens rättigheter (se rättsfallet NJA 2009 s. 463) samt konstaterat att det allmännas skadeståndsansvar i svensk rätt ska bedömas med de krav som Europakonventionen ställer och att den svenska lagstiftningen ska tolkas fördragskonformt." 

Domen har överklagats till Hovrätten för Nedre Norrland som dock ännu inte har satt ut målet till förhandling.

 

 

  • Alt-texten
    Ludvig Wiklander

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

9 comments

Södertörns tingsrätt verkar ha gjort vad man kunnat för att ett umgänge skulle komma till stånd-heder åt dem.

Den springande punkten verkar vara att tingsrätten snarare förhindrat ett umgänge. Detta genom att villkora umgänget av närvaro av s k "umgängesstöd". Varför detta "stöd" skulle vara oundgängligen erforderligt, eller varför tingsrätt och socialnämnd dragit motsatta slutsatser, säger referatet inget om. Kan man därför anta att inte heller tingsrätten antecknat något om "extremfallet" i domen?

"socialnämnd dragit motsatta slutsatser"
Utredningarna från soss är ofta partiska till mannens/pappans nackdel och domstolen gör en helhetsbedömning av den situation barnet kan komma att hamna i beroende på domslut.
Har domstolen bedömt att umgängesstöd behövs så är det säkert så men olyckligt om skälen inte framgår i domen.

Det är såna här domar som gör att socialtjänsten hellre väljer att blunda för uppgifter om övergrepp och våld mot barn då de riskerar att få en galen rättshaverist på halsen som i längden kostar kommunen mer än ett barns lidande...i förkortningen.
Och hur kommer det sig att endast en väninna (uppenbarligen barnets lärare) kunde ställa upp och ingen annan skolpersonal? Skolpersonal ska förhålla sig neutrala och stå på barnets sida.

"Skolpersonal ska förhålla sig neutrala och stå på barnets sida."
Neutrala ska de vara men inte stå på någons sida.
Skolpersonal är att betrakta som vittnen och de ska inte vara jäviga till någondera partens fördel.

De ska väl ändå se till barnets bästa?

Domstolen ska agera på det sätt som följer av lag,vägledande avgöranden och praxis.

Visar bara - återigen - hur partiska socialnämnderna är. Hoppas att den här näsknäppen mot Hofors ger svallvågor i andra kommuner. Här var det mamman som blev rättshaverist.

"Hofors kommun hävdade då att det inte fanns någon person i kommunen som inte hade en relation till mamman och som också skulle kunna vara lämplig som umgängesstöd". -Det bor i alla fall 10 000 pers i Hofors så här kunde kommunen nog ha letat lite bättre.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.