Skip to content

Uppgifter i brev till Kronofogden kränkande - oenig hovrätt dömer ut skadestånd

Foto: Emil Langvad/TT

I sitt brev till Kronofogden antydde mannen att de båda makarna var brottsliga. Spridningen kan visserligen "diskuteras" men mannens brev blev trots allt allmän handling. Makarna har därför rätt till skadestånd för förtal, anser hovrätten.

 

De två makarna vände sig upsprungligen till Gävle tingsrätt och väckte enskilt åtal mot en man för grovt förtal.

Makarna menade att mannen i flera handlingar till Kronofogden - i ett ärende som handlade om handräckning mot honom - hade pekat ut dem som brottsliga och skrivit saker som skulle utsätta dem för andras förakt.

Friades av tingsrätten
Mannen hade bland annat lämnat uppgifter som antydde att makarna var överdrivet processbenägna. Han hade också påstått att de fysiskt hade attackerat en familj i hans by.

Gävle tingsrätt slog fast att två av handlingarna till Kronofogden var preskriberade och att de andra uppgifterna inte var ägnade att utsätta makarna för andras missaktning.

Mannen friades därför av tingsrätten.

Saknade betydelse för ärendet
Makarna överklagade till Hovrätten för Nedre Norrland som ändrade domen och dömde mannen för förtal av normalgraden.

Hovrätten ansåg att mannens påståenden hade inneburit att makarna hade pekats ut som brottsliga. De påstådda brottsliga handlingarna verkade sakna betydelse för Kronofogdeärendet och det var därför inte försvarligt att lämna dem.

Mannen fälldes därför för förtal till 30 dagsböter.

Två nämndemän var skiljaktiga och ville fria mannen.

Kränkningsersättning
Efter den fällande domen inledde makarna en ny process mot mannen vid Västmanlands tingsrätt. Makarna begärde 5 000 kronor i kränkningsersättning.

Tingsrätten konstaterade att en kränkning måste ha nått upp till en viss nivå av allvarlighet för att den ska kunna leda till skadestånd. Det som talade emot kränkningsersättning var att skrivelsen hade fått liten spridning och att anklagelserna hade skett i "relativt vaga ordalag".

Det som talade för ersättning var dock att mannens skrivelse hade blivit allmän handling och att det handlade om uppgifter med starkt kränkande inslag.

Makarna vann
Efter en avvägning blev tingsrättens slutsats att kränkningsersättning skulle betalas.

Mannen överklagade till Svea hovrätt som påpekar att brottsoffer vanligtvis inte har rätt till kränkningsersättning om endast låga dagsböter har dömts ut som i detta fall.

Hovrätten anser dock att förtalsbrottet som sådant är tillräckligt allvarligt för att kränkningsersättning ska kunna dömas ut och att det krävs tillräckligt många förmildrande omständigheter för att inte döma ut det.

Blev allmän handling
Nivån på spridningen "kan diskuteras", enligt hovrätten. I slutändan anser man ändå att kränkningsersättning ska betalas med hänvisning till att förtalet blivit del av en allmän handling.

En ledamot - en hovrättslagman - är dock skiljaktig. Han menar att den ringa spridningen, det låga antalet dagsböter och "vagheten" i mannens skrivelse innebär att makarna inte har rätt till kränkningsersättning.

 

 

 

  • Alt-texten
    Ludvig Wiklander

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Rättsfallet har nog sin plats i den praktiserande juristens rättsfallssamling, detta även om den icke processbenägne parten inte lär varken vilja eller kunna få saken belyst av HD. Det är ju ovanligt att förtal förekommer i domstolarna, men om detta beror på att den förtalade anses böra tåla mycket mera eller kanske snarare en i befolkningen utbredd processobenägenhet är svårt att säga. Ännu svårare är det att klarlägga av vilken anledning som det skulle vara kränkande, nedsättande eller ägnat att utsätta någon för missaktning att beskriva vederbörande som "processbenägen". Om alternativet är tvistelösning med nävrätt så utgör det snarare en hedersbetydelse att beskriva denne som "processbenägen". Eller är benägenheten att använda lagliga medel för tvistelösning inte bara relativt ovanligt förekommande utan rent av ett i sig otillbörligt förhållningssätt?

Om någon är processbenägen så ligger det i det att vederbörande lätt hamnar i konflikter, att man inte klarar att förhandla sig ur det och att man inte kan släppa ens mindre problem utan tar det till domstol. Finns inget positivt i det. Säger man att någon är processbenägen så är det nog alltså snarare ett betyg på om man klarar att lösa konflikter förhandlingsvägen än ett betyg på om man är våldsbenägen.

Så har det nog tänkts, om det tänkts alls. Men om normen (som makarna enligt den uttalade förtalsuppgiften ska ha förbrutit sig emot) påbjuder att var och en som är part i domstol ska klara av "att lösa konflikter förhandlingsvägen" så är det ett högt krav på gemene man. Det är väl synnerligen tveksamt om uppgiften i så fall är ägnad att utsätta makarna för allmän missaktning. Kravet att kunna "lösa konflikter" ställs (ibland) på advokater och nån gång på domare, men aldrig på åklagare eller enskilda parter. Men det kanske är nya tider på gång.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.