Skip to content

Ny adoptionslag ger "falska förhoppningar" - Lagrådet kritiskt på punkt efter punkt

Foto: Hasse Holmberg/TT

Det ska vara barnets rättighet att få veta och inte föräldrarnas skyldighet att berätta om adoptionen. Det anser Lagrådet och pekar på att den föreslagna upplysningsplikten strider mot barnkonventionen och kan ge "falska förhoppningar". Det är en av många kritiska synpunkter på regeringens förslag om nya adoptiosregler.

 

Ett barn har enligt barnkonventionen rätt att få vetskap om sina biologiska föräldrar men det är tveksam om det kan lösas genom att i lagtext föreskriva en "upplysningsskyldighet" för föräldrarna.

När Lagrådet har granskat regeringens förslag till nya adoptionsregler är detta ett av de förslag som Lagrådet vänder sig emot.

"Illusorik och ger falska förhoppningar"
Enligt den föreslagna paragrafen ska föräldrarna "så snart det anses lämpligt" upplysa barnet om att han eller hon är adopterad.

Som bestämmelsen är utformad lägger alltså lagstiftaren en skyldighet på föräldrarna men ger inga direkta rättigheter åt barnet. Samtidig saknas det helt möjlighet att praktiskt driva igenom denna skyldighet på något rättsligt sätt, konstaterar Lagrådet.

"I praktiken blir regeln illusorisk och riskerar att ge falska förhoppningar", skriver Lagrådet i sin kritik. Bestämmelsen bör istället formuleras så att den stämmer med barnkonventionen - alltså som en rättighet för barnet.

Gamla adoptionsregler ersätts
I Lagrådsremissen föreslås att de gamla adoptionsreglerna ersätts med ett nytt kapitel om adoption i föräldrabalken och att man även inför en ny lag om de cirka 300 internationella adoptioner som genomförs varje år.

Adoptionslagstiftningen handlar om både adoption av barn och adoption av vuxna. I vissa fall vet sökanden redan när handläggningen inleds vem som ska adopteras, i andra fall är detta okänt och det särskilt vid en internationell adoption.

Sambor ska få adoptera
De största förändringarna i regeringens förslag handlar om att principen om barnets bästa ska få ett större genomslag och att sambor ska få adoptera på samma sätt som gifta par.

Om förslaget går igenom kommer en adoptionsprocess även mer att likna en vårdnadsutredning.

Men Lagrådet har en hel del synpunkter utöver frågan om upplysningskyldigheten. Det mesta handlar om justeringar av lagtekniska lösningar och att ändra formuleringar i lagtexten.

"Barnets bästa" inte avgörande
När det gäller uttalandena om att barnets bästa ska vara utgångspunkten konstaterar Lagrådet att detta inte fungerar. Enligt Sveriges konventionsåtaganden ska barnets bästa inte vara det avgörande, men det ska vara "den bedömningsgrund som ska komma i främsta rummet eller ges störst betydelse".

Enligt Lagrådets mening är det "mindre lämpligt" att föräldrabalkens krav för adoption "går längre än" konventionsåtagandena i bland annat barnkonventionen.

Det är inte heller lämpligt att lagtexten "ger intryck av att barnets bästa i alla situationer är det avgörande, trots att så inte är fallet när det exempelvis krävs samtycke".

Lagtexten ger fel intryck
Som förslaget är utformat ges enligt Lagrådet också intrycket av att så snart adoption är lämpligt får ett barn adopteras. Detta är naturligtvis inte avsikten, konstaterar Lagrådet som vill se en förändring av lagtexten.

Regeringen får också bakläxa när det gäller en utländsk adoptions rättsverkan i Sverige där en utländsk så kallad "svag" adoption föreslås gälla som en "stark adoption" i Sverige, utan något krav på omvandling. Lagrådet konstaterar att Lagrådsremissens "förslag till denna nyordning inte kan anses ha beretts på ett tillräckligt sätt".

"Noga pröva stabiliteten"
När det gäller den helt nya regleringen om att sambor ska få adoptera pekar Lagrådet på att sambolagen är till för att reglera ekonomiska frågor och inte frågor om adoption. Enligt Lagrådet är det också "angeläget att rätten noga prövar stabiliteten i samboförhållandet" när man utreder om ett sambopar ska få adoptera.

Lagrådet vill också se en mer omfattande utredning kring vuxenadoptioner innan man går vidare med ny lagstiftning där vuxenadoptioner och adoptioner av barn behandlas åtskilt.

Lagrådet skriver:

"Mot bakgrund av adoptionens innebörd är det exempelvis tveksamt om en adoption av en sjuttonåring ska behandlas på ett annat sätt än en adoption av en artonåring."

"Rättens utredningsskyldighet"
När det gäller rättens utredningsskyldighet protesterar Lagrådet mot att man tar bort den regleringen ur föräldrabalken.

Enligt Lagrådets uppfattning är "rättens utredningsskyldighet av så grundläggande betydelse för ett adoptionsbeslut att den bör framgå av föräldrabalken". 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Hade inte kunnat framföra det bättre själv.

"När det gäller den helt nya regleringen om att sambor ska få adoptera pekar Lagrådet på att sambolagen är till för att reglera ekonomiska frågor och inte frågor om adoption."

Här visar sig socialdemokratins grundläggande ideologi om att individens väl och ve bäst skyddas av samhället och ett begränsat beroende av familjen som grund för tryggheten i samhället och att denna ideologi är tätt sammanblandade med att våra barn idag utgör en miljardindustri för jurister, socialsekreterare, kommunanställda m.fl. m.fl.

Detta är inte förenligt med barnets behov av båda sina biologiska föräldrar för att utvecklas till hela och självständig vuxna individer.

Frågan är om vi inte redan har en statligt sanktionerad barnhandel i vårt land redan idag?

Det är beklämmande att barn ska vara en handelsvara. Sätter man barn till världen ska man själv ta om dem. Man ska inte skaffa barn för att andra ska ta hand om dem.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.