Skip to content

Modern "Walkman" dyr affär för Sony - HD fastställer kraftigt höjd ersättning för privatkopiering

Foto: Sony/TT

Tre kronor per gigabyte blir kostnaden som Sony Mobile måste betala för privatkopiering av musik i Sverige efter att bolaget 2009 dammat av det gamla varumärket Walkman för en ny bärbar musikmobil. "Ett glädjande förtydligande för kulturskapare", skriver organisationen Copyswede i en kommentar till HD:s dom.

 

Sony Mobile Communications AB ska betala så kallad "privatkopieringsersättning" med tre kronor per gigabyte till upphovsrättsorganisationen Copyswede för import av ”musikmobilen” W715 Walkman. Detta efter en dom från Högsta domstolen (HD).

Det innebär närmare 1,8 miljoner kronor för de närmare 74 000 stycken mobiltelefoner som hade importerats till Sverige under en tvåårsperiod från 2009.

- Högsta domstolen har både tagit hänsyn till att produkten är multifunktionell och att branschen ska kunna få nedsättningar baserat på hur produkterna används. Vår förhoppning är att det ska ge vägledning och incitament för sakliga förhandlingar om privatkopieringsavgifter framöver, säger Mattias Åkerlind, vd Copyswede, i en presskommentar.

Elektronikföretagen som betalar
Enligt gällande regelverk har musikskaparna enligt Copyswede rätt till ersättning när någon lagligt kopierar ett verk för privat bruk. Avgiften tas ut på de produkter där privatkopiering görs och betalas av de elektronikföretag som importerar produkterna. HD har tidigare klarlagt att även smartphones och datorer omfattas. 

Särskilt ägnad för privatkopiering
Lunds tingsrätt ansåg i likhet med Copyswede att musiktelefonen var särskilt ägnad för privatkopiering på det sätt som anges i upphovsrättslagen. Domstolen betonade dock att telefonen hade flera andra funktioner och satte därför ned ersättningen till 50 öre per gigabyte lagringsutrymme.

Avsteg från branschtariff
Hovrätten över Skåne och Blekinge höjde senare ersättningen kraftigt. Domstolen ansåg i och för sig inte att telefonen fullt ut kunde jämställas med en mp3-spelare men bedömde samtidigt att kopieringsfunktionen fick anses "förhållandevis framträdande".

Det fanns dock anledning att göra visst avsteg från den avtalade branschtariffen för mp3-spelare på 3,50 kronor. Ersättningen bestämdes därför till tre kronor per gigabyte.

HD går nu på motsvarande linje och fastställer hovrättens domslut.

En enda anordning
HD konstaterar att mobiltelefonen som sådan visserligen har en begränsad lagringskapacitet men att den levereras med ett externt minneskort som gör det möjligt att lagra musik. Även om en produkt på detta sätt består av två tekniskt fristående komponenter ska den enligt HD anses som en enda anordning.

Flera funktioner
När det gäller ersättningsnivån konstaterar HD att upphovsrättslagen har fyra kronor per gigabyte som utgångspunkt. Med hänsyn till att telefonen har flera funktioner utöver möjligheten till privatkopiering finns det dock skäl att sätta ned ersättningen till tre kronor per gigabyte, i likhet med den bedömning som hovrätten gjort.

Enligt Copyswede kommer domen inte att påverka andra produkters kostnader ut mot konsument, som till exempel Iphones och liknande.

 

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

7 comments

För en icke jurist men tekniskt kunnig person verkar detta fullständigt absurt. Vad är skillnaden på ovanstående telefon och alla andra nya telefoner med precis samma funktioner förutom att de inte kallas "musikmobil" eller "walkman"? Att Copysweden skriver att det inte ska påverka andra mobiler gör det ännu märkligare...

Det står ju i artikeln att HD tidigare kommit fram till att detta även gäller smarta telefoner. Sedan är det ju tydligt att dagens lagstiftning är närmast obsolet.

Det är väl ingen under 45 som pysslar med att kopiera musikfiler numera. Det är streaming som gäller numera, era stofiler.

Inte för att det har betydelse i juridikens värld. Bara att gratulera lobbyisterna bakom copyswede till ännu en framgång, samtidigt som vi får hoppas att deras strypgrep runt tekniken inte gör alltför stor skada.

Det är en smått fantastisk kupp som musikbranschen lyckats med som fått in särrättigheter i svensk lagstiftning om att de ska tjäna pengar inte bara på sina egna produkter utan också när andra företag säljer produkter som musikbranschen inte överhuvudtaget är inblandade i att ha producerat.

Juridiskt principiellt är detta helt rättsvidrigt. Bland annat så köper du inte musiken när du köper den på ett fysiskt lagringsmedium, du köper rätten att lyssna på musiken. I den rätten borde självklart rätten ingå att lyssna var och när du vill, även om du vill flytta över musiken från en CD till din mobila musikspelare. Det är inget som musikbranschen ska tjäna extra på.

Det är heller inga behövande "kultturskapare" som får del av dessa pengar - intäkterna fördelas av CopySwede i stället till de som sålt mest och deras bolag. För små icke kommersiellt lönsamma kulturskapare innebär det tvärtom att de får betala till Benny Andersson och Zara Larsson när de spelar in och lagrar sin egen musik på hårddiskar och CD-skivor.

Den enda effekt som det här upplägget får, förutom att musikbranschen tjänar pengar på ett djupt oetiskt och juridiskt extremt tveksamt sätt, är att den ytterligare urgröper konsumenternas respekt för branschen. Avgiften fungerar som en ursäkt för att inte bara privatkopiera utan också piratkopiera. Och det resonemanget är inte helt feltänkt - det är förstås för att i någon mån kompensera sig svinnet för den olagliga kopieringen som man har kommit på den här idén.

Avgiften i sig var legitim (lite beroende på hur man ser på musik-köpandet) när lagstiftningen skapades, avsikten var att ersätta ekonomiskt bortfall vid kopiering av cd/lp till kassett/vhs. Den är dock inte legitim idag när man från copyswedes sida ogenerat påstår att man ska ha ersättning för allt (nåja vissa köp kan undantas) lagringsmedia som säljs. Speciellt inte i ljuse av att det numer är olagligt att kringgå kopieringsskydd för annat syfte än uppspelning. Upphovsrättslagstiftningen är trasig och det här är bara ännu en dom som understryker hur vidrigt trasig den är.

Min åsikt är låt folket kopiera fritt, ta betalt för den kopieringen vid försäljningstillfället och tillåt inte drm-skyddat material ha någon extrakostnad för kopieringsavgiften. Det skulle stävja många dumheter...

Har apparaten inbyggd gps så skulle det gå att döpa om den till Sony Stalkman.

Helt otroligt att de får fortsätta ta ut en egen skatt på lagringsmedier och mobiler, mm.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.