Skip to content

"Kapplöpning" om hårdare straff - problemet är polisens låga uppklaring enligt professorer

Foto: Fredrik Persson/TT

Politikernas "kapplöpning" om krav på hårdare straff kommer bara att kosta pengar utan att ha någon effekt. Istället måste polisen bli bättre på att klara upp brott. Det skriver sex professorer i kriminologi i en debattartikel i Dagens Nyheter.

 

De sex kriminologerna har gjort en sammanställning av forskning när det gäller hårdare straff och konstaterar att det finns "litet stöd för att skärpta fängelsestraff skulle minska brottsligheten på något avgörande vis".

DN Debatt varnar Felipe Estrada, Janne Flyghed, Anders Nilsson, Tove Pettersson, Jerzy Sarnecki och Henrik Tham för politikernas "kapplöpning" i att föreslå hårdare straff. 

"Låg uppklaring"
Kriminologerna pekar istället på att upptäcktsrisken och polisens förmåga att klara upp brott är det som har effekt och att det behövs "framför allt förbättrad effektivitet i Sverige".

"Problemet här är alltså inte en för låg straffnivå utan en för låg uppklaringsprocent", konstaterar de i sin debattartikel.

När det gäller den så kallade "inlåsningseffekten"´av fängelsestraff hänvisar man till forskning från USA där man visat att inlåsning för unga förövare visserligen kan ha en begränsad effekt men att det också kostar enormt mycket pengar. 

Sänkt ålder
Kriminologerna håller inte heller med om att en sänkt straffmyndighetsålder i Sverige skulle ha effekt.

De pekar på ett försök i Danmark där man sänkte straffmyndighetsåldern från 15 till 14 år under en period av två år. Brottsligheten minskade inte, istället misslyckades 14-åringarna med att gå ut grundskolan och många av dem fortsatte att begå brott.

Forskning tyder däremot på att lindrigare straff i form av villkorlig dom, skyddstillsyn och fotboja kan göra att att unga personer klarar sig bättre.

"Dyrt och verkningslöst"
Man pekar också på att dömda för våldsbrott och andra brott mot person idag står för en dryg tredjedel av de som sitter i fängelse. Samma andel var tio procent på 1960-talet.

Kriminologerna skriver:
"Målet för svensk kriminalpolitik är minskad brottslighet och ökad trygghet. Enligt den samlade forskningen kommer vi inte närmare dessa mål genom att lägga allt mer av gemensamma resurser på att i större utsträckning utdöma fängelsestraff eller genom att förlänga straffskalorna. En ständigt återkommande skärpning av straffen är dyrt, verkningslöst och ibland till och med kontraproduktivt."

Man vill istället se "en kunskapsbaserad politik som minskar ojämlikheten i människors livschanser och otrygghet".

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt