Skip to content

"Bevisbördan för tung för enskilda" - professor vill tillåta grupptalan vid diskriminering

Eva Blomberg, professor vid Södertörns högskola. Foto: Fredrik Sandberg/TT och SH

Bevisbördan vilar tungt på enskilda individer och man missar mönster och strukturer för diskrimi-nering. Det skriver professorn och genus-historikern Eva Blomberg i en debattartikel där hon kräver ny lagstiftning som gör det möjligt med grupptalan i diskrimineringsfall.

 

De behövs "en vassare lagstiftning som inrymmer såväl individuella som kollektiva anmälningar", skriver Eva Blomberg på DN debatt.

Hon anser att detta skulle kunna bli Diskrimineringsombudsmannens (DO) "nya verktyg för att hantera och analysera sexuella trakasserier både som enskilda händelser och strukturer på olika nivåer i samhället och inom olika branscher".

Svårt se mönster
I dag går det bara att göra individuella anmälningar om könsdiskriminering och dessa hanteras utifrån den specifika situationen och den specifika förövaren.

Det gör det svårt att se mönster och det lägger en tung bevisbörda på den som påstår sig vara utsatt. Därför skulle Eva Blomberg vilja se en möjlighet att använda sig av grupptalan istället.

Hon hänvisar även till sin egen forskning på området där hon "suttit med näsan i gamla anmälningar".

Hon pekar på att det blir "ganska tydligt att kvinnor inom vissa branscher verkar särskilt utsatta: Svenska kyrkan, polisen, militären och skolvärlden".

Men med dagens lagstiftning kan alltså inte DO göra något åt det.

Större tyngd
Med en grupptalan skulle flera personer kunna gå samman och gör en gemensam anmälan, till exempel mot en namngiven förövare i en specifik bransch.

"Med flera berättelser mot en person blir tyngden i respektive berättelse större och DO skulle då få redskapen att se mönstren i förövarens agerande", skriver Eva Blomberg.

Ansvaret att bevisa
Frågan har varit aktuell tidigare och Eva Blomberg påminner om att man 1994 lade utredningen "Grupprättegång" på is och att rätten att föra grupptalan infördes först år 2002 men då inte för diskrimineringsärenden. Grupptalan används idag till exempel när gäller talan mot läkemedelsbolag.

När det gäller bevisbördan skriver Eva Blomberg:

"Vad jag är vill visa är att ansvaret för att bevisa att sexuella trakasserier ägt rum vilar tungt på den enskildes axlar. Även om bevisbördan ändrades och arbetsgivarna har fått ett ökat ansvar att se till att könsdiskriminering inte äger rum på arbetsplatsen ligger ansvaret på den enskilda individen att våga ta tag i saken och berätta om vad som hänt. Och svårast är detta i en beroendesituation."

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt