Skip to content

Matfusk och slarv kan ge fängelse - skärpta straff ska skydda liv och hälsa

Foto: Thomas Oneborg/SvD/TT

Felaktig märkning av livsmedel och djurforder kan vara en fara för människors och djurs hälsa. Nu vill regeringen skärpa straffen men också införa sanktioner mot mindre överträdelser för att få bukt med matfusk, slarv och administrativa fel.

 

Regeringen föreslår nu i en lagrådsremiss att man ändrar straffbestämmelserna i livsmedelslagen och i lagen om foder och animaliska biprodukter på så sätt att man inför fängelse i straffskalan och även effektiviserar konsekvenserna av mindre allvarliga förseelser.

Böter eller fängelse
Förslaget innebär att straffet skärps för allvarliga brott som kan vara en fara för människors eller djurs liv eller hälsa. Straffet föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. Såväl uppsåtliga som oaktsamma gärningar ska kunna straffas med fängelse.

Mindre allvarliga överträdelser
Det föreslås också att sanktionsavgifter ska ersätta straff på områdena livsmedel, foder och animaliska biprodukter när det gäller vissa mindre allvarliga överträdelser av administrativ karaktär. En avgift ska tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Kontaminerat djurfoder
Regeringen lyfter i lagförslaget fram exempel som dioxinskandalen i Belgien 1999 där foder kontaminerat med transformatorolja gavs till djur, samt den dåliga ärtsoppan i Tierp 2002 som gjorde att två kvinnor i 80-årsåldern dog.

Regeringen framhåller även att felaktig märkning och marknadsföring är ett område där den organiserade brottsligheten upplevs vara ett växande problem.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Med det svenska EU-medlemskapet flyttades beslutsfattande över svensk jordbrukspolitik till Bryssel samt livsmedelskontrollen från våra nationella kontrollorgan till livsmedelsproducenterna. Detta resulterade i att den inhemska jordbruksproduktionen sjönk och många svenska jordbruk fick läggas ned, vilket kompenserades av ökad livsmedelsimport från EU.

Helt plötsligt blev svenska konsumenter tvungna att lita på att de papper, som livsmedelsproducenterna utfärdade och som sa att produkten var kontrollerad och godkänd.

Svenska livsmedelskonsumenter exponerades därmed i högre utsträckning än i andra EU-länder på kontinentaleuropeiska livsmedelssnurror och på mer eller mindre nogräknade livsmedelsproducenters produkter, eftersom Sverige "ville vara bäst i klassen" i EU. Därför drabbades svenska i likhet med engelska livsmedelskonsumenter så hårt av hästköttsskandalen.

Att nu skärpa straffen för oseriösa livsmedelsproducenter, är inte tillräckligt anser jag. Bättre vore att återupprätta en rigorös livsmedelskotroll av en oberoende myndighet med straffbefogenheter, såsom forna tiders Livsmedelsverket. Men en sådan nationella kontrollmyndighet är inte förenlig med EU:s ideologi. Därför förordar jag, mån om svenska livsmedelskonsumenter, ett svenskt EU-utträde.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.