Skip to content

"Förslaget om en svensk exitskatt är inte något radikalt - trots starka reaktioner"

DEBATT - av Peter Sundgren, skattejurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden WITS

 

Skatteverket har lagt fram ett förslag om så kallad exitbeskattning. Denna innebär att en bolagsägare som permanent flyttar från Sverige för att bosätta sig utomlands skall kapitalvinstbeskattas och i förekommande fall ”tre/tolv”-beskattas, för den latenta värdestegring som skett av dennes bolag fram till utflyttningstidpunkten.

Om aktieägaren flyttar till ett EU-land eller ett land med vilket vi har skatteavtal om informationsutbyte kan han få anstånd med betalningen av skatten och slipper ställa säkerhet för den. Exitskatten uttas därefter i takt med att bolagsägaren tillgodogör sig bolagsvinsten efter utflyttningen.

Den typ av exitskatt som föreslås existerar redan i en lång rad västeuropeiska och kapitalistiska stater t.ex. Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Sydafrika, Canada samt USA när aktieägaren upphör att vara amerikansk medborgare).

Skatteverkets förslag är således inte ett resultat av något radikalt nytänkande när det gäller (internationell) beskattning av bolagsvinst.

Tobias Wikström har på ledarplats i Dagens Industri den 1 december ansett att skatten hämmar investeringar och entreprenörskap samt speglar en socialdemokratisk syn på företagare som skattesmitare när de flyttar utomlands med vinsten.

I underrubriken sägs: ”Vad är suspekt med att man betalar skatt i det land där man bor när utdelning eller försäljning är aktuellt?” Han anser vidare att förslaget ”hotar den fria rörligheten”.

Liknande kritik över förslaget har också uttalats av Jonas Elofsson i Affärsvärlden, Joakim Broman i Västerbotten-Kuriren  och av Johan Fall på Svenskt Näringsliv.

Dessa uppfattningar bör dock sättas in i exitskattens historiska bakgrund och funktionella sammanhang.

Sverige beskattar bolagsinkomst i två led. Dels hos bolaget när vinsten uppkommer dels hos (i Sverige bosatta) aktieägare i takt med att de uppbär utdelning från bolaget eller avyttrar detsamma.

I syfte att tillvarataga detta andra led i beskattningen om aktieägaren flyttar utomlands har vi ända sedan 1983 - det vill säga sedan närmare 35 år - haft en särskild skatteregim, den så kallade 10-årsregeln, som innebär att den utflyttade personen förblir skattskyldig i Sverige för en avyttring av sina aktier under tio år efter utflyttningen.

Det underliggande rättfärdigandet av detta skatteanspråk är att vinsten genererats av verksamhet bedriven i Sverige och, som en engelsk domare en gång skrev, ”has had the protaction of the laws of Sweden”.

Denna 10-årsregel har tillkommit och konsekvent upprätthållits i total politisk enighet i vårt land av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Det finns således ingen seriös opinionsbildare som någonsin förespråkat ett slopande av detta skatteanspråk.

Det förtjänar därvid också påpekas att Sverige enligt exitskatten i själva verket sänker sitt skatteanspråk jämfört med skatten enligt 10-årsregeln. Detta på grumd av att exitskatten endast omfattar den värdestegring av bolaget som sker fram till utflyttningstillfället men inte den värdestegring som därefter sker fram till avyttringstillfället.

Man kan vidare framhålla att exitskatten (endast) utgör en ny metod för att tillvarataga ett skatteanspråk som kunnat kringgås genom vad som är ett mycket aggressivt skatteplanerande. Kortfattat och med vissa variationer sker detta på följande vis:

Först överlåts det svenska bolaget till ett av aktieägaren bildat brevlådebolag i en ”lämplig” skattejurisdiktion inom EU (företrädesvis Malta) genom en förment skattefri internöverlåtelse** varefter sistnämnda bolag avyttrar det svenska bolaget till marknadspris till utomstående köpare.

Därefter delas vinsten ut av brevlådebolaget till den nu i utlandet bosatte och i Sverige icke längre skattskyldige aktieägaren. Ibland kan denne efter utflyttningen i stället direkt avyttra brevlådeföretaget/moderbolaget utan skatt i Sverige. Detta beror på utformningen av det skatteavtal Sverige har med aktieägarens nya bosättningsland.

Enligt denne författare måste man dock iakttaga försiktighet med att oreserverat påstå att underprisöverlåtelser till utländsk juridisk person kan ske skattefritt. Detta med hänsyn till Högsta Förvaltningsdomstolens dom för några år sedan vari förklarats att reglerna om underprisöverlåtelser ”inte varit avsedda att kunna utnyttjas för konstlade förfaranden som uppenbart saknar samband med organisationen av en näringsverksamhet och endast kommit till stånd för att undvika den beskattning som annars skulle ske” och att om sådant samband saknas en tillämpning av vår allmänna skatteflyktsregel är möjlig (se härom min kommentar till detta rättsfall på WebJournal on International Taxation in Sweden,WITS no 9/2012 under rubriken ”Glädjande utgång i Cypernmålet”).

Möjligheten att kringgå 10-årsregeln i sin nuvarande form uppenbarades redan år 2002, det vill säga för nu  femton, jag repeterar 15, år sedan då EU-domstolen dömde i det beryktade X- och Y-målet.

Riksrevisionen har vid två tillfällen, år 2010 och i en uppföljningsrapport år 2015, framfört kritik över att ”skatteläckaget”, vilket uppskattades uppgå till miljardbelopp inte åtgärdats.

I Skatteverkets nu avgivna förslag beräknas exitskatten komma att inbringa cirka en miljard kronor om året. Dessa siffror kan vara värda att beakta när finansminister Magdalena Andersson med högtravande retorik berättar vad hon gör för att förhindra den internationella skatteflykten.

Skatteverket beräknar vidare att exitskatten årligen kommer att drabba mellan 1 000 och 2 000 personer vilket i så fall betyder att dessa i genomsnitt har att erlägga en halv till en miljon kronor vardera i skatt.

Vad gäller den, som det framstår av Wikströms m.fl., beskrivning av allvarliga inskränkningen som exitskatten ger upphov till av den fria rörligheten som finns inom EU frågar man sig vems rörlighet?

Den från Sverige utflyttande aktieägaren/entreprenören eller det svenska företag som denne är på väg att sälja?

Den förstnämnde utgör regelmässigt en pensionär som är på väg att avyttra sitt företag och således håller på att avsluta sitt entreprenörskap och bolaget finns ju kvar i Sverige och fortsätter sin verksamhet under en ny ägare.

Om fråga är om en aktiv entreprenör som väljer att flytta från Sverige för att därifrån driva sitt bolags verksamhet vidare utlöses förvisso exitskatten men kommer i de allra flesta fall inte behöva att betalas eftersom anstånd kommer att kunna medges.

Vad som vidare må framhållas i detta sammanhang är att frågan om medlemsstaternas exitskatter är något som stötts och blötts i mycket stor omfattning inom EU. Generellt gäller, enligt EU-domstolens praxis, att medlemsstaterna har rätt att ta ut sådana skatter så länge de inte är diskriminerande. De främsta kraven är, som ovan påpekats, att anstånd medges utan skyldighet att ställa säkerhet för skatten och att avdrag medges för eventuell värdeminskning efter exitskattens beräknande.

Särskild uppmärksamhet bör också ges åt att själva EU-rådet år 2008 har meddelat en officiell resolution ”on coordinating exit taxation”. Ministerrådet har därvid särskilt inbjudit/uppmanat medlemsstaterna att vidtaga åtgärder för att förhindra den skatteflykt som uppstår på grund av att en inkomsttagare inom unionen upphör att vara skattskyldig i en medlemsstat och i stället blir skattskyldig i en annan medlemsstat.

Att vid sådana förhållanden predika att Sverige ingriper mot den fria rörligheten inom EU är inte övertygande.

Exitskatten föreslås träda ikraft för aktieägare som flyttar utomlands från och med den 1 januari 2020. Detta torde medföra att man under de närmaste två åren kommer att bevittna en mycket intensifierad tillströmning av skatteplanerande bolagsägare/pensionärer som vill lämna Sverige.

Förslaget har remitterats till 48 olika myndigheter och organisationer. Med hänsyn till att det avser att ta ut en skatt av Sveriges kapitalägare på en miljard kronor om året kan reaktionen däremot väntas bli stark.

 

Peter Sundgren är skattejurist och redaktör för WebJournal on International Taxation in Sweden WITS.

 

 

 


Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.