Skip to content

Falsk signering med BankID måste bevisas av innehavaren - låntagare förlorar kredittvist i HD

Om en e-signatur uppfyller alla tekniska krav är det upp till innehavaren att bevisa om underskriften har gjorts av någon obehörig. Det slår Högsta domstolen fast och ger därmed en kreditgivare rätt att kräva innehavaren på 35 000 kronor för ett obetalt lån.

 

Lånet hade beviljats med hjälp av en så kallad elektronisk underskrift med motsvarande funktion som ett BankID. Men kvinnan som stod som låntagare hävdade att det var någon annan som tecknat lånet i hennes namn. Hon hade också kontaktat sin bank och hon hade polisanmält händelsen.

Kreditgivaren stämde kvinnan och krävde henne på drygt 35 000 kronor för det förfallna lånet.

Utan hennes samtycke
Tingsrätten konstaterade att kvinnans elektroniska signatur hade använts för att ta upp lånet, men att det troligen var någon annan som hade avtalat om lånet i hennes namn utan hennes samtycke.

Hovrätten över Skåne och Blekinge ändrade tingsrättens dom och förpliktade kvinnan att betala det yrkade beloppet eftersom hon inte kunnat göra sannolikt att underskriften var förfalskad.

Kan vara äkta
Högsta domstolen går nu hovrättens linje. Enligt HD måste bedömningen göras i två steg eftersom underskriften till skillnad från en fysisk underskrift kan vara ”äkta” utan att ha gjorts av innehavaren.

I första hand måste långivaren kunna visa att den tekniska lösning som har använts uppfyller de tekniska kraven. Kan detta visas ligger det i det här fallet på låntagaren att göra "åtminstone antagligt" att underskriften skett obehörigen, annars är avtalet bindande.

HD instämmer med hovrätten när det gäller att kvinnan inte har nått upp till denna nivå och att hon därför ska anses som låntagare.

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

4 comments

Missledande rubrik. Antagligt är den lägsta sannoliktnivån som används. Långt under 50% - skulle gissa mer på 1 på 10. När väl det gjorts antagligt ligger bevisbördan på lånegivaren på att visa att det var lånetagaren som skrivit under, med vanlig sannolikhetsnivå, dvs mer troligt än inte (50%).

Oavsett vilket beviskrav som används så är det ju fortfarande något som ska _bevisas_. Med andra ord inget fel på rubriken. Hade det däremot stått "styrka" eller "visa" hade det ju varit en annan sak. Då hade man slängt sig med ett visst angivet beviskrav som inte är tillämpligt. Men "bevisa" är vardagligt tal och inte något beviskrav.

Den som fått pengarna utbetalda till sitt konto och kunnat förfoga över dem, bör ju vara den som har ansökt om lånet.

Jag tror att HD och Hovrätten anser att kvinnan borde ha kunnat säga vem som ansökt om lånet, bör ju vara någon i hennes närhet.

"tror" "anser" "borde" ? Är jag skyddad mot sådant här om jag inte BankID eller motsvarande funltion. Fast det kanske jag har fast jag inte vet om det.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.