Skip to content

"Till alla som anställer jurister - här är universitetens verktyg som värderar studenternas betyg"

KOMMENTAR/DEBATT - av Claes Martinson, ordförande Pedagogiska utskottet, Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet

 

"Detta är mycket värdefull information för oss arbetsgivare. Det är ju dock olyckligt att betygen har så stor variation mellan olika fakulteter, när det handlar om samma utbildning. Jag trodde inte att skillnaderna var så stora och det betyder ju att det gäller att välja rätt fakultet, för den student som vill ha höga betyg. Att jag som arbetsgivare blir medveten om skillnaderna är därför mycket viktigt.”

Citatet är en illustrativ reaktion på vad jag mött när jag under den senaste månaden träffat juristarbetsgivare och i förbigående tagit upp frågan om skillnaderna i betyg mellan landets juristutbildningar.

Jag har tagit upp frågan för att efterhöra intresset av viss information. Juristarbetsgivare som använder universitetsbetygen i sin rekryteringsprocess saknar nämligen viss information.

De har möjlighet att av sina sökande begära att de får betygen redovisade i ett dokument som inte bara visar betygen utan även vad betygsbokstäverna står för relativt sett, det vill säga i förhållande till hur betygsstatistiken ser ut.

I den nationella betygsdatabasen LADOK finns redan funktionen men ganska få verkar tidigare ha använt den.

Det är fråga om samma slag av uppställning över betygen som alla redan känner till, men vid sidan av varje betyg står det hur många som någonsin läst kursen och vilken betygsfördelningen varit. Detta ger relevant information till den som undrar över betygens relativa värde.

En anledning för juristarbetsgivare att vilja ha informationen om betygens relativa värde är att betygen numera skiljer sig mycket åt mellan juristutbildningarna. Grovt förenklat kan vi tala om att det på vissa fakulteter handlat om 80 procent AB medan andra ligger på 60 procent AB och någon på 40 procent AB. Så ser det exempelvis ut på examensarbetskurserna runt om i landet.

En annan anledning är att studenter vid val mellan valfria kurserna inte sällan väljer kurser där det är enkelt att få höga betyg. Det är förstås skillnad på att få AB på en kurs i X-rätt där 85 procent av alla får AB och en kurs i Y-rätt där 20 procent får det.

Dokumentet som jag refererar till kallas ”LADOK resultatintyg för avslutade kurser med betygsfördelning”.

Juristarbetsgivare kan redan idag enkelt be sina sökande om att de tar ut ett sådant intyg och lämnar in det när de söker arbete.

När arbetsgivaren jämför sökandes meriter och ser att en student från en fakultet har högre betyg än en annan - men samtidigt ser att studenten med lägre betyg läst en utbildning där betygen faktiskt pekar ut vilka som är bättre än de övriga - är det förstås relevant information.

När 80 procent får högsta betyg, AB, har betyget förstås ett begränsat värde som indikator på det som arbetsgivare efterfrågar.

En fråga i sammanhanget är varför inte juristutbildningarna i landet tar tag i saken och ser till att koordinera betygssättningen. Svaret är att vi har försökt. Vi har under många år haft möten, faktiskt flera gånger per år, där vi pekat på skillnaderna. Givetvis har vi prövat olika åtgärder.

Eftersom juristutbildningarna numera är ganska olika och fakulteterna uppmanas att konkurrera med varandra har det dock visat sig svårt. Fakulteterna kommer knappast att klara av att koordinera sin betygssättning.

De senaste sex årens försök har varit särskilt intensiva och de har visat hur svårt det blivit jämfört med tidigare. Det finns därför anledning att glömma vad som varit en nationell svensk ordning med en föreställning om lika betyg och ”samma utbildning”.

Istället har vi nu en i allt högre utsträckning internationaliserad miljö där universitetens namn får signalera kvaliteten.

På grund av dessa förändringar behöver vi nya verktyg. Nämnda betygsintyg med betygsstatistik har potential att bidra i denna förändrade miljö.

Jag arbetar för Göteborgsfakultetens räkning med dessa frågor i de nationella försöken till samarbete och jag hoppas, för allas skull, att nämnda intygsfunktion kommer till användning. Det skulle nämligen ge juristarbetsgivare användbar information samtidigt som det skulle skapa ett gemensamt intresse av att hela betygsskalan används.

Arbetsgivare, studenter och lärare skulle ha anledning att önska att hela betygsskalan används på varje kurs.

 

Här finns ett exempelpå ett utdrag från databasen gu_exempel.pdf

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt