Skip to content

"Rädslans kultur" med alltför samspelta chefer i staten - Statskontoret varnar i ny granskning

Foto: Björn Larsson Ask/SvD/TT

En samspelt ledningsgrupp kan vara bra på många sätt - men det kan också leda till en "tysthetens eller rädslans kultur". Det varnar Statskontoret för i en ny granskning av "ledarskapets betydelse för en god förvaltningskultur i staten".

 

Är det för många ”ja”-sägare i ledningsgruppen? Den frågan ställer sig Statskontoret i en ny rapport om "statliga chefers möjligheter och begränsningar i arbetet med att främja en god förvaltningskultur, samt hur myndigheterna stöttar sina mellanchefer i detta arbete".

Följsamhet en risk
Statskontoret konstaterar att det ur myndighetschefens perspektiv på flera sätt kan vara en fördel med en samstämd ledningsgrupp men att det samtidigt kan innebära en risk om gruppen blir alltför följsam.

Myndighetschefen har stor makt över utvecklingen av myndigheten men de har inte alltid den expertis som krävs för att besluta om verksamhetsnära frågor och då är det viktigt att ledningsgruppen kan stödja myndighetschefen.

Detta innebär ibland att lyfta "motstridiga perspektiv eller att vakta andra överväganden", skriver Statskontoret.

"Rädslans kultur"
Om de personer som sitter i ledningsgruppen inte vågar lyfta obekväma frågor eller invändningar "kan det leda till en tysthetens eller rädslans kultur inom ledningsgruppen".

Statskontoret pekar på att det i sin tur innebär "en större risk för att korruptionsrelaterade frågor inte uppmärksammas".

"Myndighetsledningens agerande visar vilka beteenden som är acceptabla i verksamheten", skriver Statskontoret och pekar också på vikten av att inkludera medarbetarna i arbetet "för arbetets förankring och legitimitet". 

 

Läs rapporten här >>

 

 

  • Anna Wetterqvist

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt