Skip to content

Rådman frias efter felaktig häktning - men HD djupt oenig om längden på det olagliga frihetsberövandet

Foto: Susan Walsh/TT och DJ

Med tanke på rådmannens pressade arbets-situation och att de olagliga frihetsberövandena "bara" pågick några timmar var hennes felaktiga beslut att häkta två personer inte straffbart. Det slår Högsta domstolen fast. HD är dock djupt oenig om hur länge det felaktiga frihetsberövandena egentligen pågick.

 

Rådmannen åtalades - tillsammans med en kammaråklagare och två domstolshandläggare - vid Hovrätten över Skåne och Blekinge för tjänstefel.

Enligt åtalet hade de hållit häktningsförhandlingar för två anhållna personer - trots att det då hade gått mer än fyra dygn sedan personerna hade gripits.

Frihetsberövande i 30 timmar
Detta innebar enligt åtalet att de anhållna personerna hade varit frihetsberövade utan laga grund i cirka 30 timmar. Hovrätten redogjorde för åklagarens syn på saken enligt åtalet:

"Detta har fått till följd att personerna varit frihetsberövade utan laga stöd under tiden från den 6 september 2015 kl. 09.30 till den 7 september 2015 omkring kl.16.20." 

Bakgrunden var följande:

Arbetstyngd helg på tingsrätten
Två personer hade gripits misstänkta för människosmuggling. De anhölls samma dag och häktningsframställningarna inkom till Malmö tingsrätt en fredag efter ordinarie arbetstid. Den togs därför inte om hand förrän på lördagen.

Det var en arbetstyngd helg med sju utsatta häktningsförhandlingar under lördagen och lika många under söndagen.

Ansvariga för jouren var en rådman och en domstolshandläggare som satte ut häktningsförhandlingarna till söndagen.

Rådmannen - som från början inte hade jouren den helgen - åtog sig att ta hand om jouren på söndagen eftersom den tidigare jourdomaren hade fått förhinder.

Jouråklagare under söndagen var den kammaråklagare som senare kom att åtalas.

Hävde häktningen
När rådmannen justerade protokollen från häktningsförhandlingarna under måndagen uppmärksammade hon att den så kallade 96-timmarsfristen hade gått ut redan på söndagen klockan 09.30. Tingsrätten kontaktade då åklagaren som hävde häktningsbesluten samma dag.

Hovrätten skrev i sina domskäl:

"HD har i flera rättsfall uttalat att det av hänsyn till rättssäkerheten måste ställas särskilt höga krav på en korrekt handläggning inom rättsväsendet. Vikten av att regelverket tillämpas korrekt när fråga är om en frihetsberövad person innebär att aktsamhetskravet får anses vara ytterligare förhöjt."

Kontrollerade aldrig fristerna
Hovrätten konstaterade att rådmannen inte hade kontrollerat att fristerna hade hållits när förhandlingarna började. Istället sade hon sig ha frågat protokollföraren.

Hovrätten skrev:

"Uppgiften att hålla kontroll över frihetsberövanden är av sådan vikt att det måste krävas av en domare att han eller hon ägnar den särskild uppmärksamhet. Det ålåg därför R (rådmannen) att kontrollera tidsuppgifterna i häktningsframställningarna när hon påbörjade respektive förhandling kl. 12.40 respektive 13.05. Genom att inte kontrollera att 96-timmarsfristen hölls har R åsidosatt vad som gällt för uppgiften."

Oaktsamt av rådmannen
Att hon inte själv kontrollerade fristerna och hävde anhållningsbesluten ansåg hovrätten var oaktsamt.

Hovrätten skrev:

"Frågan blir då om omständigheterna är sådana att gärningen ska bedömas som ringa. Av praxis framgår att det vid en felaktig hantering av frågor om frihetsberövanden endast under speciella förhållanden bör komma i fråga att bedöma ett tjänstefel som ringa (se t.ex. rättsfallet NJA 2016 s. 453)."

Speciella omständigheter
Hovrätten pekade på att det hade varity hög arbetsbelastning på tingsrätten under helgen.

"Även för R var det fråga om en hög arbetsbelastning den aktuella dagen. De frihetsberövanden utan laga stöd som hon av oaktsamhet har gjort sig skyldig till har varit kortvariga. Hovrätten anser att omständigheterna är så speciella att det som R har gjort sig skyldig till är att anse som ringa."

Rådmannen friades därför. Samma sak gällde de båda domstolshandläggarna och kammaråklagaren.

"Hur länge har det pågått?"
Riksåklagaren Anders Perklev överklaga endast den friande domen för rådmannen till Högsta domstolen.

RÅ skrev i sitt överklagande att frågan i målet gäller om tjänstefelsbrottet verkligen ska betrakatas som ringa.

RÅ skrev:

"Av betydelse i det sammanhanget är under vilken tid det oriktiga frihetsberövandet ska anses ha pågått. Avgörande för den frågan är hur man ska se på ett beslut om häktning som fattas vid en för sent hållen häktningsförhandling avseende en anhållen person; övergår därigenom frihetsberövandet, som saknat laga grund, till att bli lagligt?"

"Hovrätten har fel"
Riksåklagaren ansåg att rådmannen ska dömas för tjänstefel av normalgraden eftersom hovrätten enligt RÅ hade fel när det gällde hur lång tid de olagliga frihetsberövandena egentligen hade pågått.

RÅ skrev:

"För att komma fram till sin bedömning har hovrätten fäst avseende vid att de felaktiga frihetsberövandena har pågått under kort tid. Hovrätten har då utgått från att något oriktigt frihetsberövande inte har förelegat efter tingsrättens beslut i häktningsfrågan… Jag anser att hovrätten i denna del gjort ett felaktigt ställningstagande och att de oriktiga frihetsberövandena ska anses ha pågått till dess häktningsbesluten upphävts dagen därpå."

"Kan inte anses ringa"
Enligt RÅ skulle rådmannens agerande har lett till ett nästan 30 timmar långt oriktigt frihetsberövande – någonting som alltså enligt RÅ innebär att tjänstefelet inte kan bedömas som ringa.

HD delar dock inte RÅ:s uppfattning utan menar att det oriktiga frihetsberövande "bara" har pågått några timmar. Frihetsberövandet ska nämligen enligt HD inte längre anses felaktigt när en häktningsförhandling väl har hållits - även när den 96 timmar långa fristen mellan gripande och häktningsförhandling har överskridits.

96-timmarsfristens syfte...
De felaktiga frihetsberövandena upphörde därför i samma stund som domstolen beslutade att de misstänkta skulle häktas - och alltså inte nästa dag när de väl försattes på fri fot.

HD skriver:

"Syftet med 96-timmarsfristen är att tillförsäkra den misstänkte en rätt till en snabb domstolsprövning av ett fortsatt frihetsberövande. Det förhållandet att den misstänkte, visserligen felaktigt, har förblivit frihetsberövad under häktningsförhandlingen motverkar inte detta syfte och är inte heller ägnat att påverka domstolens möjligheter att komma till ett riktigt resultat i häktningsfrågan."

"Mot den bakgrunden skulle det föra för långt att frånkänna ett materiellt riktigt beslut om häktning rättsverkan endast av det skälet att förhandlingen har hållits efter 96-timmarsfristens utgång med den misstänkte berövad friheten." 

Med tanke på att de felaktiga frihetsberövandena därför bara hade pågått några timmar enligt HD:s bedömning - och med hänsyn till rådmannens pressade arbetssituation - ska tjänstefelet bedömas som ringa.

HD fastställer därmed den friande domen för rådmannen.

Djupt oenig HD
Två justitieråd - Kerstin Calissendorff och Stefan Johansson - är skiljaktiga och instämmer i RÅ:s sätt att beräkna det felaktiga frihetsberövandet men anser att tjänstefelet inte har berott på nonchalans eller likgiltighet och därför ändå ska betraktas som ringa.

HD:s majoritet bestod av justitieråden Sten Andersson, Mari Heidenborg och Ann-Christine Lindeblad.

 

 

 

  • Stefan Wahlberg
  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

5 comments

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.