Skip to content

"Politiker har lämnat ifrån sig makt som de vill ha - och jurister har fått makt som de inte vill ha"

DEBATT - av Oskar Taxén, jurist på fackförbundet Kommunal

 

I slutet på oktober lanserade tankesmedjan Arena Idé rapporten "Juridifiering - om förskjutningen av makt från politik till juridik. Rapportens innehåll sammanfattades på DN Debatt och presenterades vid ett seminarium i Stockholm den 28 oktober.

I samband med lanseringen kommenterades rapporten av statsvetaren och forskaren Göran von Sydow, juristen och riksdagsledamoten Lawen Redar samt hovrättspresidenten Fredrik Wersäll. Seminariet finns att lyssna på i efterhand här.

Syftet med rapporten var att undersöka det ofta upprepade påståendet att juristerna fått allt mer makt. Vad beror detta på? Jag vill lyfta fram tre faktorer:

  • att vi i Sverige beslutat överföra vissa sakområden från politiker till jurister;
  • att Sverige blivit medlem i EU och genomför EU-rätten med en viss lagstiftningsteknik samt
  • att Sverige införlivat Europakonventionen som lag och i detta avseende kommit att anta en särskilt Europadomstolslojal tillämpning.

Jag menar att lagstiftaren varit den drivande kraften i denna process men att utvecklingen har understötts av en i vissa avseenden aktivistisk Högsta domstol.

Rapporten har fått stort gensvar. Också personer verksamma i branscher som inte diskuteras i rapporten - som till exempel biblioteksvärlden och skogs- och lantbruket - har hört av sig och där pekat på en likartad utveckling.

Som Fredrik Wersäll kärnfullt uttryckte det på seminariet: ”Politiken har gett ifrån sig makt som de egentligen vill ha och juridiken har fått makt som de inte vill ha”.

Ett fåtal personer har varit ute och uttryckligen velat försvara utvecklingen, däribland SvD ledare samt docenten i offentlig rätt vid Stockholm universitet, Andrea Sundstrand.

I övrigt har den kritik rapporten mottagit främst handlat om vems fel utvecklingen är.

Jusek anförde till exempel att det inte var deras medlemmars fel och en grupp forskare i juridik att det saknades forskningsstöd för att det skulle vara domare och myndighetsjuristers fel. Forskarna menade istället att det var politikerna som använde juridiken för att komma undan sitt ansvar.

Även jag lägger huvudansvaret för juridifieringen på politikerna. Men följdfrågan blir enligt mig då varför politikerna tillåts komma undan?

Fredrik Wersäll beskrev vid seminariet hur det gick till när Mark- och miljööverdomstolen fattade beslut i frågan om tillåtligheten av kalkbrytning på Gotland.

Där stod ett miljöintresse mot ett näringslivsintresse men regeringen ville inte lösa den i grunden politiska frågan. Eftersom regeringen inte tog ställning blev avgörandet upp till domstolen som inte kunde avstå från att fatta beslut.

Frågan om kalkbrytningen på Gotland är ett exempel på den juridifiering rapporten pekar på och som jag hävdar att detta riskerar att skada förtroendet för demokratin. Lagstiftningen bör enligt min mening inte vara utformad på detta sätt - som ger incitament för politiskt undandragande.

Lagstiftningen bör istället konstrueras så att politiker tvingas ta hand om politiska frågor och avvägningar, medan myndigheter och domstolar kan fokusera på att tillämpa den rätt som lagstiftaren skapat.

I rapporten presenterades tre förslag för att vända utvecklingen:

  • att regeringen bör genomföra en översyn av juridifierade rättsområden, särskilt vad gäller miljöbalken/plan- och bygglagen, utlänningslagen och LSS-lagstiftningen,
  • att Sverige bör bli bättre på att tillvarata EU‑rättens handlingsutrymme, bland annat genom att skapa en EU-rättsnämnd som kan avge för svenska myndigheter bindande tolkningar av EU-rättens innehåll samt
  • att det måste ställas högre krav på konventions-rätten tydlighet innan domstolar med stöd av Europakonventionen omtolkar andra lagar och förarbeten.

Vid seminariet fanns delade meningar om värdet av och möjligheten att genomföra dessa förslag. Såväl Göran von Sydow, Lawen Redar och Fredrik Wersäll kom med relevanta invändningar.

Jag tror dock alltjämt på förslagen. Jag tror att de skulle leda till en ökad rättsäkerhet, en ökad transparens och skulle kunna bidra till ett ökat förtroende för såväl den svenska demokratin, EU‑projektet och Europakonventionen.

Jag ser fram emot den fortsatta debatten om dessa frågor.

 

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Nej - håller inte med!

Europadomstolens avgöranden, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EU-gemensam lagstiftning o.s.v. är just vad svenska jurister inom myndigheter men också domstolar till stor del lägger mycket energi på att obstruera mot - och sällan försöker efterleva.

-Problemet med juridikaliseringen är närmast att den styrs av starka lobbygrupper med egna agendor och interna målbilder.

-Juridisk aktivism som tillämpas av diverse extremistgrupper och intressegrupper inom myndigheter och domstolar är en annan del av juridiklaliseringen och där till exempel falska åtal som vapen mot motståndare blivit vardag. -Detta är en mycket allvarlig utveckling av juridikaliseringen inom rättsväsendet.

-Juridikaliseringen har i allt högre utsträckning också gett ett rättsväsende där yttre verklighet, fakta, vetenskap och konsekvenser för världen och samhället utanför juristers egen bubbla och tänkta karriärsväg helt bortses ifrån när juridiska beslut fattas.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.