Skip to content

Ny lag ska tvinga kommuerna ta "solidariskt ansvar" för ensamkommande flyktingbarn

Afghanska flyktingar köade i höstas till Riksdagshuset för att lyssna på debatten om situationen för ensamkommande flyktingbarn. Foto: Claudio Bresciani/TT

Regeringen vill tvinga kommunerna att ta ett större ansvar för de ensamkommande flyktingbarnen. Av ett lagförslag som har granskats av Lagrådet föreslås en rad åtgärder för att kraftigt begränsa kommunernnas möjlighet att placera barn i andra kommuner. Lagrådet pekar dock på att lagen kan komma i konflikt med det kommunala självstyret.

 

I Lagrådsremissen pekar regeringen på att Sverige är det land i Europa som de senaste tio åren har tagit emot flest ensamkommande barn i förhållande till sin befolkning - och att det måste bli en jämnare fördelning mellan kommunerna.

- Vi ska ha en jämn fördelning och ett solidariskt ansvartagande för asylsökande i våra kommuner runt om i landet. Det är viktig för såväl barnen som kommunerna, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S).

Regeringen skriver i sin Lagrådsremiss:

"Om anvisningskommuner placerar barn i andra kommuner, orsakar det ojämn fördelning av ansvaret för mottagandet mellan kommuner och anvisningsmodellens syfte motverkas, vilket kan medföra bestående problem."

Får ansvar för barnet
Syftet med den nya lagen är därför att skapa en jämnare fördelning av ensamkommande flyktingbarn mellan kommunerna.

Regeringen pekar på att när Migrationsverket har anvisat en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i lagens mening. Regeringen skriver i Lagrådsremissen:

"Det innebär att anvisningskommunen har ansvar för barnets behov av stöd och hjälp, inklusive placering i ett boende, i enlighet med de bestämmelser som finns i socialtjänstlagen.

Tre undantag
Lagförslaget innebär bland annat att en kommun som har anvisats att ta emot ensamkommande barn endast ska få placera barnen i ett boende i en annan kommun om kommunerna sinsemellan har ingått en särskild överenskommelse om placering, om det finns socialrättsligt stöd eller "synnerliga skäl".

Staten ska godkänna
Socialrättsliga skäl kan till exempel vara natt ett barn placeras med stöd av LVU - lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga - eller socialtjänstlagen.

Vid andra synnerliga skäl krävs det att staten - genom Länsstyrelsen - godkänner placeringen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj nästa år.

Viktigt med proportionalitet
Lagrådet har nu granskat lagförslaget och pekar i sitt remisssvar från i tisdags på att lagändringen skulle kunna komma i konflikt med principen om det kommunala självstyret om inte goda skäl kan vägas vid en proportionalitetsbedömning. Lagrådet skriver: 

"Under alla förhållanden bör en tillfredsställande redovisning av den proportionalitetsbedömning som ligger bakom förslaget om krav på godkännande av länsstyrelse presenteras under det fortsatta lagstiftningsarbetet."

 

 

  • Tom Perski

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

4 comments

Jag hoppas att man kan ställa som krav från kommunens sida att det ska var obligatoriska ålderstester.

Bara att börja bygga sandlådor, dagis, massutbilda pediatriker, samt upphandla blöjor och leksaker. Antar att det är huggsexa bland kommunerna om denna kassako och välfärdsgarant...
http://www.dagensjuridik.se/2017/11/migrationsreformerna-saknade-konsekv...

Syftet med det kommunala självstyret förlorar sin udd, om samhället övertar dess laggivna bestämmanderätt.

Kommunalt självstyre är sedan länge helt bortaget. Kolla in vad Hans Jensenvik
har att säga om detta.

https://www.youtube.com/watch?v=BA1Sc-MrP_4

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.