Skip to content

Migrationsreformerna saknade konsekvensanalys under tio år - svidande kritik från Riksrevisionen

F.d statsminister Fredrik Reinfeldt (M), statsminister Stefan Löfven (S) och riksrevisorn Helena Lindberg. Foto: Wiktor Nummerlin/TT, Jonas Ekströmer/TT och Henrik Montgomery/TT

De propositioner som regeringen lämnade till riksdagen åren 2004-2015 på migrationsområdet hade stora brister när det gällde konsekvens-analyser. Det saknades trovärdiga analyser av antalet asylsökande, ekonomiska konsekvenser och hur människor, myndigheter, kommuner och landsting skulle påverkas. Det slår Rikrevisionen fast efter en stor granskning.

 

- Väl underbyggda och träffsäkra konsekvensanalyser är en förutsättning för att risker, fördyringar och bieffekter ska kunna förutses och förebyggas, säger riksrevisorn Helena Lindberg.

- Det gör det också enklare för berörda aktörer att förbereda sig inför kommande uppgifter.

26 propositioner totalt
Regeringen har under åren 2004-2015 överlämnat totalt  26 propositioner som gäller människors möjlighet att söka asyl i Sverige. Riksrevisionen har granskat de så kallade konsekvensanalyserna inför dessa propositioner.

Riksrevisionen skriver:

"Granskningen har genomförts mot bakgrund av den stora betydelse som migrationspolitiska beslut har för berörda människor, kommuner och statliga myndigheter."

"Att samtliga långtidsprognoser på det migrationspolitiska området mellan åren 2004 och 2015 har underskattat statens utgifter har också haft betydelse för beslutet att inleda granskningen. På senare tid har underskattningarna varit åtskilliga miljarder kronor om året."

Saknar helt bedömningar
Granskningen visar bland annat att många av propositionerna "helt har saknat bedömningar" av hur antalet som ansöker om - eller beviljas - uppehållstillstånd kan påverkas.

Riksrevisionen skriver:

"Det fåtal bedömningar som gjorts är huvudsakligen så svagt underbyggda eller kortfattat redovisade att deras tillförlitlighet inte går att bedöma."

Ekonomisk analys
Bristerna när det gäller analysarbetet gäller även en rad andra områden, enligt Rikrevisionen som skriver:

"Få av de granskade propositionerna lever till exempel upp till kraven på heltäckande och långsiktiga ekonomiska analyser".

- I de fall som budgeteffekter redovisas saknas ofta förklaringar till hur de räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.

- Det gör det svårt för remissinstanserna att bedöma kvaliteten på analysen eller lämna kvalificerade synpunkter på förslagen.

Endast tre av de 26 granskade propositionerna anges kunna få några konsekvenser för kommuner och landsting och 16 av dem saknar helt analys på området.

Kritik oavsett "riktning"
I granskningen har Riksrevisionen tittat såväl på propositioner som kan ha bidragit till ett ökat antal asylsökande som på propositioner som kan haft en bromsande verkan.

- Kritiken gäller inte migrationspolitiken i sig. Oavsett vilken riktning förslagen kan tänkas ha på det migrationspolitiska området är behoven av kvalificerade konsekvensanalyser desamma, säger riksrevisorn Helena Lindberg.

Riksrevisionen uppmanar nu regeringen "att säkerställa att framtida reformförslag baseras på utrednings- och analysarbete" som lever upp till de krav som finns.

 

 

 

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt