Skip to content

Klimatkompensation för miljoner inte affärsmässigt motiverat - domstol stoppar avdragen

Foto: Leif R Jansson/TT

Hamburgerkedjan MAX lägger miljoner på så kallad klimatkompensation - någonting som enligt företaget får anses vara "en odiskutabelt" modern affärsmässig åtgärd idag. Skatteverket vägrade dock att låta MAX dra av sina kostander - och nu har Skatteverket vunnit i två domstolar som också säger nej. 

 

Sedan Skatteverket beslutat att inte medge MAX Hamburgerrestauranger avdrag med drygt 3,2 miljoner kronor respektive drygt 3,8 miljoner kronor för kostnader för klimatkompensation beskattningsåren 2012 och 2013 överklagade bolaget beslutet till Förvaltningsrätten i Luleå.

Enligt Skatteverket förelåg varken någon direkt motprestation eller något indirekt samband mellan MAX verksamhet och den trädplantering i Uganda som kompensationen innefattar. Det rörde sig därför enligt Skatteverket om en gåva som inte var avdragsgill.

Modern metod
Förvaltningsrätten gick på Skatteverkets linje och avslog överklagandet. MAX överklagade därför till Kammarrätten i Sundsvall och pekade på den affärsmässighet som klimatkompensationen enligt MAX innebär:

"Klimatkompensation är en del i en ansvarstagande modern produktionsmetod och inte en enskild aktivitet för att skapa goodwill. För bolaget är det inte bara ett sätt att dra sitt strå till stacken, det är ett affärsövervägande".

Det fick enligt MAX anses vara "odiskutabelt" att klimatkompensation sker för att förvärva och bibehålla intäkter, "oavsett var i världen trädplanteringen sker".

Tidigare avgöranden
Skatteverket, å sin sida, pekade på två tidigare rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen från åren 1976 och 2000 där avdrag hade medgivits med motiveringen att ett starkt samband eller en stark anknytning hade ansetts föreligga:

"De respektive bolagen i båda målen var kraftigt beroende av mottagarnas verksamhet för att kunna fortsätta att bedriva den egna verksamheten. I nu aktuella mål är fråga närmast om att fler kunder ska välja MAX produkter framför konkurrenternas", hävdade Skattemyndigheten.

Kammarrätten kommer nu fram till att omständigheterna i det nu aktuella målet är jämförbara med dem i ett av de tidigare avgöranden som Skatteverket åberopar - där avdrag inte medgavs för förvärv av så kallade utsläppskrediter.

Ingen stark anknytning
Samtidigt anser kammarrätten att någon "stark anknytning" – som det talades om i det andra av Sketteverkets tidigare rättsfall - inte finns i det nu aktuella fallet.

Sammantaget kommer kammarrätten fram till att några avdrag inte ska beviljas vare sig för själva huvudtransaktionerna eller för kostnader för administration, kommunikation och marknadsföring som MAX har begärt i andra hand.

 

  • Alt-texten
    Julia Majlund

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

11 comments

Känns väldigt rätt i sak men hade det inte varit tillfredsställande med en ordning där storföretagen hade kunnat yrka avdrag för miljökompensation för att göra miljöfrämjande arbete mer eftersträvansvärt? Tänk att se storföretagen ta ett sådant samhällsansvar likt Max gör i dagsläget istället för att fördela hiskeliga vinster på dess ägare och företrädare!

Avfallet från Max torde till större delen bestå av matrester och papper.

Papper är absolut ingen miljö- eller klimatbov om det kommer från svenska skogar med återplantering. Även om rubbet åker rakt i soporna utan någon återvinning så betyder det att det blir värme och el i kraftvärmeverken, så det går inte precis till spillo. Koldioxid motsvarande den mängd som släpps ut från detta tas upp när den nya skogen växer upp efter återplanteringen. Svenska pappersbruk är inte precis några miljöbovar idag vad gäller själva pappersproduktionen heller.

Maten hade behövts produceras oavsett och jag misstänker att Max är noggrannare med att produktionen sker miljövänligt än de flesta andra matinköpare.
Plus att de klimatkompenserar de ökade koldioxidutsläppen... eller försöker iaf, uppenbarligen inte helt lätt när Skatteverket ska agera paragrafryttare i vanlig ordning.

Om du ska bry dig om miljön och klimatet kanske du ska se till att vara lite bättre påläst om vad hoten mot dem faktiskt består i och den faktiska påverkan olika verksamheter utgör?

Jag säger NEJ till alla former av bidrag och subventioner till mångmiljonföretag. Gillar inte deras produkter, personalpolitik och brist på miljötänk. Också rovdrift på personalen bl.a pga konstant underbemanning. Detta innebär att jag gör ett aktivt ställningstagande genom att inte äta hos slaskmatsföretaget som helst skulle vilja ha Sverigemonopol inom slaskmatsegmentet. Vad gäller skogen så är det bättre för miljön och samhällsekonomin att den vidareförädlas istället för att bli servetter och matförpackningar och engångsmuggar. Enbart att frakta iväg detta sopberg med armador av lastbilar från slaskmatshaken innebär en stor miljöpåverkan. Och vid tillverkningen av dessa och alla engångsbesticken av hårdplast. Föredrar isf. att äta hos lokala restauranger med husmanskost eller hos IKEA där finns husmanskost, matglädje, sund personalpolitik tom. bonus på lönen och miljötänk där matresterna blir biogas. Man använder i princip inga engångsförpackningar. Och tex. potatisen kommer oftast från lokala producenter. IKEA är också delägare i vindkraftverk så uppvärmningen av varuhusen är också i viss fall miljövänlig. IKEA är framgångsrikt trots att man inte krävt bidrag och subventioner från skattebetalarna. Vad jag vet så är det inte de som varit ute och pickat med näbbarna efter ännu mer bidrag och subventioner.

Jo,men det finns absolut ingen adekvat kausalitet mellan ett spårämne på 300-400 ppm i atmosfären och någon signifikant eller märkbar förändring i klimat.

Bara närmast religiösa profetior som "snart" skall slå in. "Snart" har kommit och gått och nya "snart" har utlovas.

Dessvärre har varken ledningen på MAX eller våra lågutbildade politiker en chans att förstå strålfysiken som påstås åberopas!

Håller helt klart med dig, skulle en sådan ordning införas måste det förgås av ett utredningsarbete som fastslår vilka olika åtgärder som skulle vara godkända och bygga dessa på "nu rådande forskning" på respektive område. Jag kan tänka mig att plantering av träd i ett område långt bort från Sverige dit våra skattepengar ändå inte hade nått hade tagits emot väl av gemene skattebetalare här i landet. Jag ser snarare att en ordning där miljöfrämjande arbete i anslutning till Sverige vore att föredra, exempelvis bidrag till att rensa upp miljögifter från Östersjön.

Det pågår ingen uppvärmning av den globala temperaturen alls. Folk som utger sig för att veta något borde kanske ta reda på fakta först.

Allsköns klimatkompensation och därtill hörande handel med CO2-utsläppsrätter, har inte i realiteten med miljötänkande att göra, utan är ett förtäckt embryo för att ta ut global, överstatlig skatt och därmed kratta manegen för The New World Order.

Det verkliga allt annat överskuggande miljöproblemet vi har, är den kraftiga globala befolkningsökningen. Men att resonera i dessa termer utmanar de rådande ekonomiska tillväxtteorierna, varför dessa undertrycks i MSM.

Helt rätt beslut i fallet Max, skulle jag vilja säga.

Enligt UAH har temperaturen i den nedre troposfären stigit med någon tiondels grad (0,2 - 0,3) sedan millennieskiftet. Enligt HadCrut4 har temperaturen över jordytan stigit med ytterligare en tiondels grad. För att bedöma det antropogena bidraget, som kan vara både större och mindre, måste man beräkna nettoeffekten av naturliga oscillationer under samma period. Visserligen ett intressant huvudbry men inte mer än så mot övriga problem som världen brottas med.

Personligen tycker jag att företag som bidrar till minskad miljöpåverkan på olika vis ska få skattelättnader!

Förlåt en i ämnet något okunnig. Men jag har fått för mig att köttkonsumtion enligt expertisen ökar växthuseffekten. MAX som säljer "kött" har då sökt kompensera denna påstådda klimatpåfrestning med trädplantering och sökt avdrag för kostnaden härför vid beskattningen. Kammarrätten tycks inte finna något samband vilket indirekt antingen innebär att man inte anser att köttkonsumtion har påverkan på den sk växthuseffekten eller att trädplantering inte påverkar effekten. Innebär detta att rätten i motsats till expertisen på området funnit att det fysiska sambandet saknas dvs att växter inte kompenserar för påstådd överproduktion av koldioxid ? Eller är det helt enkelt så att sambandet inte finns rent fiskalt ? Någon som kan skingra dimman ?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.