Skip to content

Hovrätten upphäver delar av skiljedom trots oklart rättsläge - men vill att fallet prövas i HD

Svea hovrätt upphäver delar av en skiljedom om en mångmiljontvist mellan två bolag - trots att rättsläget är oklart när det gäller frågan om just delar av en skiljedom verkligen kan upphävas. Hovrätten skriver dock uttryckligen i sin dom att det vore bra om fallet prövas av Högsta domstolen.

 

Ett turkiskt och ett vitryskt bolag - som tillsammans skulle utföra konstruktions- och gruvarbeten - ingick ett år 20122 ett avtal om hur projektet skulle utföras.

Enligt avtalet skulle eventuella tvister om projektet prövas av Stockholms handelskammare som skiljedomstol.

Tillläggsarbeten under avtalsperioden
Under själva avtalspersioden utfördes vissa tilläggsarbeten under avtalsperioden. Det vitryska bolaget hävde dock avtalet i november 2012.

Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut prövade frågan om vilka återstående skyldigheter som fanns mellan bolagen med anledning av avtalet och hur avräkning skulle ske.

Enligt det vitryska bolaget var tilläggsarbetena fristående från det större projektet och omfattades därför inte av avtalet. Enligt det vitryska bolaget var skiljedomstolen därför inte heller behörig att pröva detta. Det vitryska bolaget ansåg att det i stället var en domstol i Minsk som skulle pröva frågan - eftersom serviceavtalen för tilläggsarbetena hänvisade dit.

Omfattas av skiljeavtalet
Enligt det turkiska bolaget skulle dock tilläggsarbetena ingå i vad som hade avtalats och det vitryska bolaget var därför skyldigt att ersätta bolaget för de utförda arbetena. 

Skiljedomstolen slog fast att tilläggsarbetena omfattades av skiljeavtalet - trots hänvisningen till domstolen i Minsk. Denna slutsats baserades bland annat på den "gemensamma partsviljan" och avtalets ordalydelse. Det vitryska bolaget dömdes därför att betala cirka 9,1 miljoner amerikanska dollar till det turkiska bolaget.

Det vitryska bolaget klandrade skiljedomen hos Svea hovrätt med hänvisning till handläggningsfel och att skiljedomstolen dessutom inte hade prövat en invändning om "felaktigt beräknad ränta".

Borde inte ha dömt
Svea hovrätt kommer nu fram till att det turkiska bolaget inte har lyckats visa att tilläggsarbetena omfattas av skiljeklausulen och att skiljenämnden därmed inte skulle ha dömt i den frågan.

Hovrätten anser dessutom att skiljenämnden inte har tagit hänsyn till att parterna har varit oeniga när det gäller ränteberäkningen - men att man inte har begått något handläggningsfel i övrigt.

Hovrätten understryker det oklara rättsläge som råder kring om en skiljedom kan upphävas delvis men anser samtidigt att det går i linje med skiljedomens syften om den får stå fast "i så stor utsträckning som möjligt".

Borde prövas av Högsta domstolen
Hovrätten anser därför att endast två punkter i skiljedomen ska upphävas - frågan om tilläggsarbetena och bedömningen av räntebeloppets storlek - men fastställer den i övrigt.

Detta innebär att det vitryska bolaget ska betala 6,6 miljoner dollar i stället för 9,1 miljoner dollar.

Hovrätten avslutar sin dom med att skriva:

"Hovrätten anser att målet rymmer frågor där det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att ett överklagande prövas av Högsta domstolen. Hovrätten tillåter därför att domen överklagas (43 § andra stycket LSF)." 

 

  • Alt-texten
    Malin Roubert

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.