Skip to content

Frias efter att ha försökt frita kompis från polisen - frihetsberövandet hade inte kommunicerats

Foto: Fritz Schibli/TT och Bertil Ericsson/TT

Det var inte brottsligt när den 15-årige pojken försökte frita sin kompis från polisen. Det är nämligen inte bevisat att polismannen verkligen hade informerat kompisen om att han var omhändertagen. Hovrätten ifrågasätter därför om han var frihetsberövad i lagens mening och hans kompis kan därför inte dömas för försök till främjande av flykt.

 

Polisen i ingrep i mars år mot en grupp ordningsstörande ungdomar i Värmdö kommun utanför Stockholm.

Två tonårspojkar accepterade inte polisens instruktion om att de skulle avslägsna sig från platsen. Enligt poliserna gjorde en av pojkarna motstånd och blev därför omhändertagen. Den andra pojken - som var 15 år - försökte då ingripa till förmån för sin frihetsberövade kompis.

15-åringen åtalades vid Nacka tingsrätt för försökt till främjande av flykt och våldsamt motstånd. Han erkände att han "grep tag i kamratens arm och samtidigt frågade polismannen vad denne höll på med".

"Ställde sig i vägen för poliserna"
Poliserna, å sin sida, uppgav att 15-åringen i själva verket skulle ha ställt sig i vägen för poliserna och försökt sära kompisen från poliserna.

Genom sin advokat hävdade 15-åringen också att han inte kan fällas eftersom varken avlägsnandet eller omhändertagandet av hans kompis var "lagligen grundat" - och att han därför inte kunde ha gjort sig skyldlig till försök till främjande av flykt.

Tingsrätten skrev i sina domskäl:

"En grundläggande förutsättning för att bestämmelsen om främjande av flykt ska kunna tillämpas är att den som avses bli fritagen är frihetsberövad med laga stöd - det måste alltså finnas rättslig grund för frihetsberövandet av denne."

Försök till främjande av flykt
Tingsrätten ansåg att så var fallet. Tingsrätten ansåg också att ungdomarnas berättelser var "knapphändiga" och valde i stället att lita på polisernas version.

15-åringen dömdes därför för försök till främjande av flykt när det gällde den delen av händelseförloppet.

Efter att 15-åringen hade ingripit hade polisen "kastat" honom till marken och försökt "böja armen" på honom. Enligt 15-åringen själv hade polisen dock inte lyckats med detta utan att ta hjälp av sin kollega. Detta visade enligt tingsrätten att 16-åringen inte hade förhållit sig "helt passiv" och han dömdes därför också för våldsamt motstånd.

Eftersom han endast var 15 år i samband med de brott han dömdes för stannade påföljden på 30 dagsböter à 50 kronor - alltså totalt 1 500 kronor.

"Försökte slita isär polisen och pojken"
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu gör en helt annan bedömning av frihetsberövandet i sig. Hovrätten konstaterar att en av poliserna har berättat att han hade beslutat att omhänderta en av tonårspojkarna - och att 15-åringen "därefter försökte slita isär P1 (polisen) och Y (den omhändertagna pojken)".

Hovrätten slår fast att de båda tonårspojkarna var medvetna om att polisen krävde att de skulle lämna centrum och i vilken riktning de skulle gå.

Hovrätten skricker dock:

"Däremot verkar inte någon av dem ha förstått att Y blev omhändertagen. Inte heller P2 (den andra polisen) har i hovrätten kunnat bekräfta P1:s uppgift om att denne fattade beslut om att omhänderta Y. Någon verbal kommunikation mellan P1 och Y, eller mellan P1 och P2, om själva omhändertagandet synes inte ha förekommit."

Synnerligen kortvarigt förlopp
Hovrätten ifrågasätter därför att pojken verkligen, i lagens mening, var omhändertagen när 15-åringen ingrep.

Hovrätten skriver:

"Även om P1:s uppgift i den delen godtas har det varit fråga om ett synnerligen kortvarigt händelseförlopp. Y var inte misstänkt för något brott. Det är inte utrett vart Y skulle föras i det skede då P1 tog tag i honom och vände på honom."

Hovrätten anser därför att 15-åringens vän inte var frihetsberövad i lagens mening. Det saknas därför juridiska förutsättningar för att döma 15-åringen för försök till främjande av flykt och han frikänns därför.

Frias även från våldsamt motstånd
När det gäller åtalspunkten för våldsamt motstånd menar hovrätten att "mycket tyder" på att 15-åringen inte förhöll sig passiv vid polisens ingripande, men att utredningen lämnar utrymme för "tveksamhet".

Hovrätten skriver:

"Sammantaget anser hovrätten att det som kommit fram i målet inte med tillräcklig grad av säkerhet visar att X genom sitt beteende har gjort sig skyldig till handlingar som är straffbara som våldsamt motstånd." 

15-åringen frias därför helt.

 

  • Alt-texten
    Sarah Nordström

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

3 comments

Så om en Polis tar tag i någon utan att informera om det så är personen INTE frihetsberövad!?
Advokatsamfundet borde nog protestera mot den här domen!
/K

Ja, frihetsberövanden sker genom beslut, inte genom konkludent handlande.
Om polisen säger att du är gripen för ditten eller datten så är du gripen oavsett om någon har rört dig eller inte och oavsett om det finns några flykthinder eller inte.

Eeh vad pratar du om?? Varför skulle advokatsamfundet protestera mot en friande dom?
Bor du under en sten eller är du bara fd mobboffer som vill att alla ska lida för det du blivit utsatt för?

Det som är anmärkningsvärt i denna situation är hur tydligt det blir att Tingsrättar är rättosäkra. Och det beror helt och håller på nämndemanasystemet. Dem går alltid på polisernas och väktarnas ord, ingen objektivitet finns i bedömningarna överhuvudtaget.

Avskaffa nämndemanasystemet !!! Man kan bara föreställa sig hur många oskyldigt dömda personer det finns i fängelser idag. Folk som har känt att 2-3 lr 5-6 månader är ingen ide att överklaga.. Eller folk som pga dessa brutala häktestider kanske suttit frihetsberövad i häktet i 4 månader när deras dom från tingsrätt på 6 månader kommer, och därför väljer att inte överklaga eftersom dem ändå har avtjänat klart när domen kommer.

Det är väldigt ofta hovrätten ändrar tingsrättens dom. Alldeles för ofta för att inte väcka frågetecken hur rättssäkert tingsrättarna är egentligen.!!

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.