Skip to content

Fel paragraf, fel gärningsbeskrivning - hovrätten friar från penningtvätt efter åklagarmiss

Foto: DJ

Åklagarens gärningsbeskrivning stämmer inte överens med den paragraf som hon åberopade. Den skulle kunna stämma in på en annan paragraf men "på särskild fråga" under rättegången för-klarade åklagaren att hon inte åberopade den paragrafen. Hovrätten friar därför den kvinna som åtalats för penningtvätt.

 

Den 37-åriga kvinnan dömdes av Värmlands tingsrätt för penningtvättsbrott till tre månaders fängelse.

Enligt åtalet hade kvinnan upplåtit sina bankkonton till sin sambo som i sin tur hade använt dessa för ett antal inbetalningar som han förmått flera personer att göra genom att vilseleda dem.

Mannen dömdes i tingsrätten för bedrägeri till ett halvårs fängelse.

Dömdes av tingsrätten
Kvinnans åtgärd, att upplåta kontona, hade enligt åklagaren syftat till att dölja att pengarna kom från brott eller brottslig verksamhet och hade främjat möjligheterna för mannen att tillgodogöra sig pengar från den brottsliga verksamheten.

Tingsrätten dömde kvinnan enligt åtalet.

Hon överklagade till Hovrätten för Västra Sverige som nu friar henne helt.

Miss i gärningsbeskrivningen
Hovrätten pekar på att det sätt som åklagaren har utformat gärningsbeskrivningen på innebär att det saknas förutsättningar för att döma kvinnan för brott.

Åklagaren har till stöd för åtalet angivit 3 § första stycket 1 i penningtvättslagen.

Fyller inte lagens syfte
Enligt 3 § måste syftet med den åtgärd som vidtas vara att dölja att egendomen "härrör från brott eller brottslig verksamhet eller till att främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde.

Hovrätten skriver i sina domskäl:

"I gärningsbeskrivningen har syftet med upplåtandet av bankkonton, dvs. med penningtvättsåtgärden, angetts vara att dölja att pengar härrör från brott eller brottslig verksamhet. Anvisandet av X (den tiklltalades) bankkonton för betalning har ingått i Y:s (kvinnans sambos) förfarande och varje målsägande har haft kännedom om till vem han eller hon översänt pengar. Upplåtandet av bankkonton kan därmed inte anses ha haft till syfte att dölja att pengar härrör från brott." 

"Eftersom Y själv saknat egna konton skulle syftet däremot ha kunnat vara att främja möjligheterna för honom att tillgodogöra sig pengarna. Förekomsten av ett sådant syfte innefattas emellertid inte i gärningsbeskrivningen och ska följaktligen inte prövas. Det ska nämnas att det genom hovrättens frågor under huvudförhandlingen blev klart att åklagaren inte önskade en justering av åtalet såvitt gällde penningtvättssyftet."

Ansvar enligt 3 § är därför enligt hovrätten uteslutet.

Särkild fråga till åklagaren
Det andra ledet i åklagarens gärningsbeskrivning - om att åtgärden otillbörligen främjat möjligheterna för mannen att tillgodogöra sig medlen - för enligt hovrätten tankarna till straffbestämmelsen i 4 § samma lag.

Hovrätten skriver dock:

"På särskild fråga därom har dock åklagaren förklarat att hon inte yrkar ansvar enligt den bestämmelsen och X har följaktligen inte haft anledning att försvara sig mot ett brottspåstående enligt den bestämmelsen. Det saknas därför förutsättningar att döma till ansvar enligt 4 § lagen om straff för penningtvättsbrott."

Kvinnan frias därför helt av hovrätten.

 

 

  • Carina Johansson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt