Skip to content

En tredjedel av landets folkvalda tvingas till självcensur efter våld och hot - ny rapport från Brå

Foto: Henrik Montgomery/TT

Andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för hot och våld har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016. Riksdagsledamöter är den grupp som drabbas hårdast, det visar en ny rapport från Brå

 

Andelen förtroendevalda politiker som uppger att de har utsatts för trakasserier, hot och/eller våld har ökat från 20 till 25 procent mellan åren 2012 och 2016.

Riksdagsledamöter är betydligt mer drabbade än kommun- och landstingspolitiker, uppger Brottsförebyggande rådet (Brå) i sin rapport "Politikernas trygghetsundersökning". 

Ordföranden drabbas oftare
Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position. 

- De som är ordförande utsätts oftare än ordinarie ledamöter och dessutom utsätts kvinnliga ordföranden oftare än män i samma position, säger Anna Frenzel, utredare på Brå, i en presskommentar.

Fler kvinnor utsatta i sociala medier
Av samtliga förtroendevalda utsätts kvinnor oftare än män för hot och påhopp i sociala medier. Där har utsattheten bland kvinnor ökat från drygt 8 till 15 procent under 2012–2016. Under samma period har utsattheten i sociala medier bland män ökat från knappt 8 till 13 procent.

Självcensur en konsekvens
Av de förtroendevalda som deltagit i undersökningen uppger nästan var fjärde (24 procent) att de har påverkats i sitt uppdrag på grund av hot, trakasserier och våld.

Av dem som utsatts, uppger nästan en tredjedel (29 procent) att de har självcensurerat sig i något sammanhang kopplat till sitt uppdrag.

- Det kan till exempel handla om att man förhåller sig passiv i en fråga istället för att engagera eller uttala sig. Även oro för att utsättas kan leda till att man ändrar ståndpunkt i en fråga. Däremot är det mindre vanligt att den förtroendevalda helt slutar med politiken, säger Anna Frenzel.

 

Läs hela rapporten från Brå

 


  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

6 comments

Våld,hot,glåpord,trakasserier och uteslutningar från arbeten och föreningar är rutin för de som arbetar för eller sympatiserar med det demokratiskt valda riksdagspartiet Sverigedemokraterna.

C:a 2/3 av de tillfrågade svarade på en enkät, det är det statistiska underlaget för attt nå slutsatserna. Det är lite tveksamt måste jag säga, dels för att det är egenrapportering, vilket inte är så hemskt tillförlitligt i allmänhet; dels för att svaret baseras på hur den förment utsatts upplevt saken vilket inte med säkerhet överensstämmer med vad som hänt och öppnar för rätt duktigt med spekulationer; dels för att det normalt sett är de som anser att de blivit utsatta för något som svarar vilket snedvrider resultatet rätt rejält. BRÅ hade ju kunnat ägna sig åt viss annan statistik med klart högre tillförlitlighet men det har ju visat sig politiskt inopportunt...

Det ökade politikerföraktet som leder till brott kan inte ursäktas men det kan förklaras.

När det snarare får uppfattas som en regel än ett undantag, att förtroendevalda tillika högt arvoderade personer i strid mot de löften som de har gått till val på upprepat agerar i strid mot de löftena, så uppfattas detta inte enbart som ett allvarliga svek. Naturligt leder det också till provokation.

Provokationen får idag uppfattas ha växt i sådan omfattning, att också ett ökat antal röstberättigade därmed av den orsaken uppvisar svårigheter att kontrollera de egna känslorna.

Det heter ju, ingen rök utan eld.

Finns det någon officiell statistik på vilka partiföreträdare/förtroendevalda som är mest utsatta?

Sverigedemokratiska företrädare är värst utsatta och har varit det i många år.
Läs vad självaste BRÅ säger som vanligtvis gör vad de kan för att försköna obekväma fakta.
https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/hot...

Reaktion och stundtals förakt är kanske följderna av politikernas självpåtagna uppgift att uppfostra sina uppdragsgivare snarare än att företräda dem. DÖ - uppgörelsen är väl ett typexempel eller ?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.