Skip to content

660 dagars handläggningstid för ensamkommande - BO kräver lag för att minska psykisk ohälsa

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Handläggningstiderna för ensamkommande barn har från januari till oktober ökat från 452 till 660 dagar. Ovissheten inför framtiden gör att de asyl-sökande mår allt sämre pyskiskt. En lagstadgad tidsgräns är nu ett av de krav som Barnombuds-mannen ställer på riksdag och regering.

 

Barnombudsmannen har under hösten fått indikationer på en ökad psykisk ohälsa och en mer utbredd känsla av "hopplöshet" bland ensamkommande barn och unga.

BO kallade därför kommuner, landsting och regioner till överläggningar förra veckan.

BO har också djupintervjuat 20 skolsköterskor för att få en bild av hur det ser ut inom elevhälsan.

Dödsångest efter avslag
Undersökningen bekräftar BO:s bild av att ensamkommande barn och unga mår sämre nu än för ett år sedan då BO också genomförde en undersökning.

BO skriver:

"För ett år sedan talade skolsköterskor om bland annat ångest och oro men beskriver nu depressioner, självskadebeteende, självmordstankar och total uppgivenhet hos barnen. Var fjärde skolsköterska känner till självmordsförsök inom sin egen enhet och de beskriver att barn som fått avslag på sin asylansökan har dödsångest."

Svårare för flickor
Skolsköterskorna säger också att de upplever att flickor har svårare att söka hjälp när de mår dåligt.

En orsak till den försämrade hälsan är enligt skolsköterskorna de långa handläggningstider som skapar ovisshet inför framtiden.

Långa köer till BUP
I samband med BO:s överläggningar med kommuner och landsting förra veckan visade det sig att liknande problem hade noterats över hela landet.

BO skriver.

"Deltagarna beskrev framför allt att det finns brister i tillgången till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det handlar bland annat om långa köer och att barn som fått uppehållstillstånd och barn som är asylsökande behandlas olika."

- Det vi fått höra är att det akuta omhändertagandet när det finns en överhängande självmordsrisk fungerar. Men innan det blivit så allvarligt får barnen inte alltid tillräckligt professionellt stöd från till exempel BUP, säger Anita Wickström, vikarierande BO.

Fem punkter med krav
BO har nu tagit fram en rad förslag på åtgärder. Dessa lyder:

  • Utöka elevhälsans mandat och resurser: Elevhälsan har en oerhört viktig roll eftersom de finns nära barnen och kan fånga upp signaler på att barnen mår dåligt. Elevhälsans förebyggande arbete kan uppmärksamma grupper som inte själva söker hjälp, som till exempel flickor. Därför är det angeläget att elevhälsan tillförs de resurser som behövs för att kunna möta behoven.
  • Inför lagstadgad tidsgräns på maximalt två månader från registrering av asylansökan till dess att asylutredningen startar och ett första samtal hålls hos Migrationsverket. Handläggningstiderna för ensamkommande barn och unga har under 2017 ökat från 452 dagar i januari till 660 i oktober. Den långa väntan bidrar till att barn och unga mår psykiskt dåligt. För att minska ovissheten är det viktigt att barnen får komma på ett första samtal så fort som möjligt.
  • Inför skolplikt för asylsökande: Skolan fyller en mycket viktig funktion för hälsan hos barnen och rätten till utbildning är en mänsklig rättighet. När barn uteblir från skolan kan det vara ett tecken på att de mår dåligt psykiskt. Med skolplikt följer ett tydligt uppföljningsansvar för skolan.
  • Tydliggör BUP:s roll och ansvar för de ensamkommande barnen. Barn- och ungdomspsykiatrin måste vara tillgänglig för ensamkommande barn och unga som behöver specialiserad vård, även när de är asylsökande.
  • Säkerställ stabilitet i skolgång och boende. Barnens rätt att gå i skolan och att ha en trygghet måste säkerställas. Barn ska inte behöva flyttas runt och ryckas upp från sina vänner och ansvariga vuxna om det inte är till barnets bästa. Men i dag är det tyvärr en realitet för alltför många barn.

 

 

 

  • Stefan Wahlberg

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

1 kommentar

Inför lagstadgad tidsgräns på maximalt två månader för alla, gällande ALLA beslut och besked från myndigheter. Eller ska vi tillämpa särlagstiftning baserat på etnicitet och/eller härkomst?

Att som vissa, behöva vänta åratal på beslut (avslag) från FK är inte bara ociviliserat utan även destruktivt för den enskildes hälsa. Har man en så stor befolkningsmängd att man inte kan fullfölja samhällskontraktet får man väl helt enkelt dra ner på migrationen till dess systemet kan fungera igen.
Önsketänkande av politiska broiler, vilseledda gräsrötter och aktivister gör ingen sommar.

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.