Skip to content

Verkligt förtryck eller en rasistisk stereotyp? Ny bok om hedersvåld reder ut perspektiven

Örebroforskaren Rúna í Baianstovu. Foto: Örebro universitet

Är hedersrelaterat våld en rasistisk stereotyp om invandrare eller en verklighet som människor lever i? Denna fråga är utgångspunkten i Örebroforskaren Rúna í Baianstovus nya bok "Heder".

 

Rúna í Baianstovu är universitetslektor i socialt arbete vid Örebro universitet och vill i sin nyutkomna bok "Heder" nyansera bilden av hedersrelaterat våld. 

- Jag försöker visa i boken att vi behöver förstå hedersrelaterat våld och förtryck som en existerande social sammanhållningsform. Samtidigt måste vi vara noga med att inte skapa inflation i begreppet, säger hon i en presskommentar.

Hanteras varsamt
Enligt Rúna í Baianstovu får begreppen hedersrelaterat våld och förtryck inte användas för att beskriva alla typer av våldsutövning och maktrelationer. Svårigheten ligger i att kunna urskilja en vålds- eller förtryckssituation utan att skapa rasistiska stereotyper om människors seder och bruk.

- När vi använder begreppet godtyckligt får det en rasistisk slagsida. Konsten är att ge människor som drabbas den hjälp de behöver och att inte agera kategoriskt och rasistiskt. Det är lättare sagt än gjort. 

Omfattande insatser
Hur utbrett hedersrelaterat våld i Sverige är omöjligt att svara på. Problemet är enligt författaren själva definitionen av ordet hedersrelaterat.

- I ett svenskt perspektiv tenderar problematiken att öka. I samhället görs relativt omfattande insatser på individuell nivå. Man satsar exempelvis på att stödja flickor och informera om ungdomars rättigheter. Men frågan är om det räcker, säger Rúna í Baianstovu.

Angripa med integration
Enligt Rúna í Baianstovus måste hedersrelaterat våld och förtryck angripas både på individnivå och på organisations- och samhällsnivå. Man måste också fortsätta att aktivt arbeta med integration.

- För att motverka hederskulturer måste vi föra en jämlikhets- och fördelningspolitik. I dag skapar vi segregationsmönster som är gynnsamma för hederskultur i det svenska samhället. Det är de tankarna jag försöker väcka i boken och det är något vi måste studera vidare.

  • William Eriksson

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

8 comments

"För att motverka hederskulturer måste vi föra en jämlikhets- och fördelningspolitik", säger Rúna í Baianstovu. Jag säger: För att motverka hederskulturer måste vi straffa brottslingarna betydligt hårdare!

Vad är det för mening att höja straffen när brotten ändå inte utreds? Enligt en rapport står hundratusentals barn och ungdomar, främst flickor, under hedersförtryck.

95% av alla brott utreds inte.

"- För att motverka hederskulturer måste vi föra en jämlikhets- och fördelningspolitik."
Kommer detta verkligen att hjälpa dem flickor och kvinnor som kastas över balkongräcket eller som luras att under skolloven resa iväg och tvingas gifta sig med en kusin de aldrig sett?

I förlängningen ja.

Vad innebär att "föra en jämlikhets- och fördelningspolitik" i praktiken?

Vill minnas att jag för kanske en månad sedan läste om någon som hade utvärderat arbetet mot våldsbejakande extremism och menade på att det offentliga samhället i och för sig var duktiga på att ta fram planer på papper men desto sämre i praktiken. När det kommer till kritan att förändra människors beteende, om det ens är möjligt, behöver vi starta i ett vanligt samtal öga mot öga.

Det allra första en asylsökande bör få förklarat för sig är de normer och regler som gäller i Sverige. Detta bör ges i formen av ett muntligt föredrag med chans att ställa frågor. Om personen har synpunkter emot vad som gäller ska vederbörande få förklarat för sig att det som gäller endast kan ändras genom allmänna val. Vägrar personerna lyssna torde följden bli förlorat eller skadat liv med fängelse som följd. Det är tråkigt men så mycket mer kan vi inte göra.

Tyvärr lider svensk politik gällande multikulti sedan länge av ett systemfel. Sannolikt beroende bla på överskattning av västerländska normer och dess giltighet globalt. Åsa Romson ( MP) påstod i riksdagen att alla vi dagligen möter i Stockholms tunnelbana är svenskar. Vill minnas att det var i samband med den sk " Reva - debatten". Troligen avsåg hon då att hitresta människor på något mirakulöst sätt omfattade basala svenska / västerländska värderingar så snart man korsat gränsen. Är detta då riktigt ? Om vi istället tänker oss att en svensk familj väljer att bosätta sig i exvis Somalia. Ett land där det bland folkflertalet ter sig kulturellt och etiskt normalt / försvarbart med olika varianter av könsstympning av flickor. Hur troligt är det att den svenska familjen skulle omfatta denna sedvänja genom sin bosättning i Somalia ? Troligen och förhoppningsvis skulle man envist hålla fast vid sina gamla värdenormer oavsett påverkan från det somaliska majoritetssamhället. Något hårdraget måhända men exemplet illustrerar det systemfel vi har att brottas med i framtiden. Och inte blir det direkt bättre av den totala polarisering vi ser i politiken där den råa verkligheten sas föser motvilliga politiker framför sig vad gäller bla nödvändig och verkningsfull lagstiftning. Justitieministrarna Asks och Johanssons totala senfärdighet / motvillighet gällande ny terrorlagstiftning är bara ett exempel. Tyvärr tycks det krävas terrorattentat för att man ska få " ändan ur "

Något som genomgående görs är att man skyller det våld eller de frihetsinskränkningar som görs på något annat än på de som begår dessa handlingar.

Ja om vi ser på medias roll i det hela så förstår man att det blir totalt fel när EU via sitt pressinstitut ger ut boken "Reporting on migration & minoritys"
Där hela fokuset ligger på att lära journalister att mörka problemen och enbart vinkla till så positivt som det bara går.
Vem eller vad det gynnar vet bara Journalisterna själva...
Förstår dom inte att folk redan vet vilka problem vi har i samhället?

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.