Skip to content

Olagligt när kommun vägrar nyanlända bidrag - "systemet riskerar att haverera"

En lapp från frivilliga resursgruppen och svenska kyrkan som delade ut nödhjälp med mat i Hultsfred när kommunen inte klarade av situationen. Foto: Bertil Ericson/TT och Pontus Lundahl/TT

Hultsfreds kommun beslutade att de nyanlända som sökte sig till kommunen inte skulle få eko-nomiskt bistånd. Orsaken var att "anstormningen" riskerade att få "verksamheten för försörjnings-stöd att haverera". Förvaltningsrätten slår nu fast att detta är olagligt och att kommunen senast i januari ska ha löst frågan.

 

Kommunens krisledningsnämnd beslutade i december 2016 att ekonomiskt bistånd endast skulle lämnas till nyanlända som blev placerade i kommunen av Migrationsverket men inte till dem som självmant valde att bosätta sig där.

Anledningen till beslutet var att "verksamheten för försörjningsstöd annars hade havererat och/eller att skyddsombudet skulle ha beslutat om stängning av arbetsplatsen på grund av arbetsmiljöskäl".

Vite på en miljon kronor
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fick reda på detta och beslutade i maj att förelägga Hultsfreds kommun att lösa frågan senast i augusti. Om detta inte hade skett skulle kommunen få betala vite på en miljon kronor.

Kommunen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Jönköping. Kommunens uppfattning framgår av förvaltningsrättens dom. 

"Kommunen har haft extremt många flyktingar som på egen hand valt att bosätta sig i kommunen. Från den 1 januari 2016 till nämndens beslut den 19 december 2016 valde 693 personer att bosätta sig där på egen hand samt ytterligare 250 personer därefter. Detta motsvarar nästan sju procent av kommunens hela befolkning."

"Anstormningen av bosättare har inneburit en enorm belastning på kommunens verksamhet för försörjningsstöd. Den höga arbetsbelastningen på personalen har medfört stress- och utmattningssymtom, sjukskrivningar och att personal sagt upp sig."

"Saknar möjlighet"
Enligt Hultsfreds kommun saknar man "faktisk och rättslig möjlighet" att leva upp till IVO:s krav.  

IVO, å sin sida, anser att kommunens beslut innebär ett brott mot socialtjänstlagen. Orsaken är att kommunen inte tar sitt ansvar för att de som bor där de facto får den hjälp och det stöd som de har rätt till enligt lag.

Även kommunens uppfattning redovisas i domen:

"Att inte hantera ansökningar från enskilda som är i behov av stöd och hjälp från kommunen är ett allvarligt missförhållande.... Socialtjänstlagen ger inte möjlighet till att göra undantag från lagens krav oavsett yttre omständigheter."

Förvaltningsrätten slår nu fast att kommunen har brustit i sitt ansvar när det gäller att tillförsäkra de boende i kommunen det stöd och den hjälp som de har rätt till. En ansökan om ekonomiskt bistånd ska enligt förvaltningsrätten utredas så snabbt och enkelt som möjligt.

Ansvaret fråntas inte kommunen
Förvaltningsrätten pekar på att kommunen har lyft fram den stora mängden ärenden som orsak till sitt beslut. Förvaltningsrätten skriver:

"Anstormningen av ärenden fråntar emellertid inte kommunen sitt ansvar att, då socialtjänstlagen intar en form av rättighetslagstiftning, vara en yttersta garanti för att de enskilda får det stöd som de är i behov av i de fall detta inte kan tillgodoses av dem själva eller någon annan." 

"Det är alltså fråga om allvarliga missförhållanden som har betydelse för de enskildas möjligheter att få de insatser de har rätt till."

Förvaltningsrätten går därför på IVO:s linje men anser dock att kommunens begäran om att få datumet för vite framflyttat till januari är skäligt.

 

 

  • Alt-texten
    Malin Roubert

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt