Skip to content

Mordåtalad som släppts håller sig borta - men fel av hovrätten att skriva av målet

När mannen friades från åtalet om mord släpptes han ur häktet. Sedan dess har han sannolikt flytt utomlands och inte kunnat nås. Hovrätten avskrev därför till slut åklagarens och de anhörigas överklagande. Högsta domstolen anser dock att detta var fel och river nu upp hovrättens beslut. 

 

En 30-årig man påträffades i januari 2011 mördad med kniv i en förort till Stockholm. 30-åringen hade dessförinnan festat i flera dagar tillsammans med två kvinnor och en man - alla från Polen.

Den 40-årige mannen åtalades vid Södertörns tingsrätt för mord. Kvinnorna åtalades för ett antal brott som bland annat hade koppling till mordet.

Friades av tingsrätten
Tingsrätten konstaterade att omständigheterna i och för sig var besvärande för 40-åringen som hade haft blod och DNA från 30-åringen på sina kläder och att uppgifter i ett telefonsamtal tydde på att det var han som hade mördat 30-åringen.

Bevisningen var dock inte tillräcklig och han friades därför av tingsrätten och släpptes därmed också ur häktet.

Den ena kvinnan friades helt medan den andra dömdes till ett års fängelse för skyddande av brottsling.

Hinder mot rättegång i hovrätten
Åklagaren och den mördade mannens anhöriga överklagade den friande domen mot 40-åringen till Svea hovrätt.

Eftersom 40-åringen hade släppts ur häkte och saknade adress i Sverige kunde han dock inte delges. Svea hovrätt ansåg därför att det fanns hinder mot att hålla rättegång.

Mannen har inte heller kunnat delges i sitt hemland Polen och enligt polska myndigheter går han inte att nå på sin senast kända adress där.

Kunde inte häktas igen
Åklagaren begärde att mannen skulle häktas i sin utevaro - vilket är en förutsättning för att kunna efterlysa honom internationellt - men hovrätten hänvisade till att mannen hade friats av tingsrätten och att det inte kunde anses förelåg "sannolika skäl" mot honom.

Åklagaren valde till slut - våren 2016 - att återkalla sitt överklagande och målet skrevs då av hos hovrätten.

Mordoffrets anhöriga vidhöll dock sitt överklagande och begärde anstånd till våren 2017 med för att försöka hitta 40-åringen med hjälp av polska myndigheter.

Hade sökts upprepade tillfällen
Hovrätten avslog dock deras begäran om anstånd och avvisade slutligen deras överklaganden.

Hovrätten konstaterade att 40-åringen hade sökts vid upprepade tillfällen de senaste fem åren utan resultat.

Hovrätten slog också fast att svårigheterna med att delge 40-åringen inte kunde anses vara av "tillfällig eller övergående natur". Sannolikheten för att han frivilligt skulle inställa sig till rättegång var dessutom enligt hovrätten mycket liten.

Högsta domstolen river nu upp hovrättens beslut.

Finns "visst utrymme"
HD konstaterar att rättegångsbalkens bestämmelser ger hovrätten möjlighet att avvisa ett överklagande med hänvisning till omständigheter som utgör rättegångshinder. Det kan här till exempel handla om ett beslut som inte går att överklaga, en klagande utan behörighet eller ett obehörigt ombud, konstaterar HD.

Enligt HD finns det i och för sig ett "visst utrymme" att tillämpa denna bestämmelse om det handlar om ett överklagande som inte har kunnat delges.

Samtidigt blir konsekvensen att tingsrättens dom vinner laga kraft utan att de anhöriga till mordoffret har fått möjlighet att få domen prövad i en högre instans, konstaterar HD. Detta talar, enligt HD, för att avvisning "bör användas med mycket stor försiktighet" när det gäller just överklaganden. 

Preskriptionstiden påverkar
HD:s slutsats är att det bör finnas ett visst utrymme för avvisning vid utebliven delgivning för att undvika att en ansvarsfråga "förblir öppen för, i princip, all framtid". Detta utrymme är dock litet och en avvisning bör "förutsätta att det framstår som i det närmaste uteslutet att överklagandet någonsin kommer att kunna prövas och att det inte heller är rimligt att den överklagade frågan förblir öppen".

Man får här väga in vilka delgivningsförsök som gjorts och vilka ytterligare delgivningsförsök som skulle kunna göras i framtiden. Andra omständigheter som ska vägas in är hur lång tid som har gått sedan det överklagade avgörandet meddelades, vad klagandena har för inställning och vad målet handlar om.

När det gäller den sista punkten bör utrymmet för avvisning vara "särskilt begränsat" när det handlar om brott med lång preskriptionstid eller, som i det här fallet, utan preskriptionstid.

Kan välja att utebli
HD konstaterar att det handlar om ett mordåtal och det inte kan uteslutas att framtida delgivningsförsök skulle kunna lyckas - även om utsikterna är små. HD konstaterar att 40-åringen då kan välja att utebli från rättegången –någonting som i sig kan komma att utgöra hinder mot att avgöra målet.

Att en part undandrar sig lagföring bör dock enligt HD inte medföra att en domstol avvisar ett överklagande. HD river därför upp hovrätten beslut och återförvisar ärendet dit för ny handläggning.

 

 

 

  • Alt-texten
    Isak Bellman

Tipsa via e-post

Ange flera adresser på olika rader eller separera dem med kommatecken.

Vill du verkligen anmäla denna kommentar som olämplig?

Anmäl Avbryt

2 comments

Den ena kvinnan frias helt. Den andra döms för skyddande av brottsling till ett års fängelse. Mannen frikänns.

Vem är brottslingen kvinnan skyddat?

Är det något jag missförstår?

" Bevisningen var dock inte tillräcklig och han friades därför av tingsrätten och släpptes därmed också ur häktet.

Den ena kvinnan friades helt medan den andra dömdes till ett års fängelse för skyddande av brottsling."

Skriv ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.